Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31976 frågor besvarade.
Tips på frågeställningar?
4 Svar
Ordet "terror" kommer från latin och betydet "rädsla, fruktan" och definitionen av Terrorism som fenomen är att "skapa skräck för att uppnå ideologiska mål".
Undet Franska revolutionen år 1789 fick begreppet sina "rötter" och bred etablering samt kom in (som låneord) i många andra språk.
Vill du skriva om Terrorismens historia? eller om nutiden?
Terror har historiskt använts som metod i politisk kamp både av höger- och vänsterextremister.
Terrorismens historia - hur och när "det hela" började... - kan man t.ex inrikta sitt gymnasiearbete på.
Nätverkens byggande inom terrorism - hur funkar rekrytering av nya "medlemmar"? - kan man också skriva gymnasiearbete om.
Annars kan man välja ett visst land och/eller ett visst "åratal" - som t.ex:
"Terrorism efter år 2000 i USA" - och beskriva vad som hände under den perioden i just det landet och analysera varför det hände, samt uppge vilka slutsatser som drogs och vilka åtgärder som föreslogs och kom till stånd för att bekämpa terrorism.
Terrorism i ett psykologiskt perspektiv - kan man skriva om.
Terrorism: självmordsuppdrag - hur tänker man som är beredd att ge sitt liv för ... vad?
***
Ovan finner du lite "lösa tankar" kring ämnet. Kika också gärna på www.framtid.se/yrke/terrorexpert och om du vill kan du kanske skriva om yrken som "jobbar med..." eller snarare mot terrorism.
Man kan också inrikta sitt gymnasiearbete på "Rekryterare" och deras metoder, dvs personer som rekryterar till terrornätverk - hur gör de?
Här kommer några tankar kring frågeställningar från en psykolog:
- Kan vem som helst radikaliseras?
- Vilka skydds- och riskfaktorer (sociala, demografiska, psykologiska) gör att vissa är mer utsatta än andra?
- Politisk och religiös terrorism - likheter och skillnader?
Det kan också vara intressant att rikta in sig på en terrorgrupp och skriva om gruppens ideologi och historik. Förslag på grupper att analyser är: Islamiska staten, FARC gerillan, Jabhat Al-Nusrah, Boko haram eller the Order.
Vi fick svar från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet som lyder:
Man kan t ex skriva sina gymnasiearbeten om något mål eller delmål till de Globala Hållbarhetsmålen,
och med vilka styrmedel man ska kunna lösa någon av alla de olika utmaningarna.
http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/julkalender
Hej!
Vi har nu fått svar från en sakkunnig i det aktuella ämnet. Hen föreslår några frågeställningar som du eventuellt kan använda:
1. Vilka samband finns mellan organiserad brottslighet och terrorism som våldsyttring?
2. Hur har terrorism definierats över tid? Finns det skillnader före/efter 11/9-2001?
3. Kan vissa definitioner av terrorism vara kontraproduktiva genom att faktiskt ge näring åt terroristorganisationer?
4. Vilka konsekvenser har kriget mot terrorn haft? Har terrorismen minskat sedan 11/9-2001?
5. Hur skiljer sig olika terroristorganisationer (Irgun/Etzel, Daesh/ISIL, Hamas, Boko Haram, ETA, IRA, Aum Shinrikyo, PKK, etc.) åt?
6. Hur kommer det sig att vissa terroristorganisationer (Hamas, Hezbollah) har ett stort folkligt stöd i områden som de verkar i?
*********************
OBS! du måste få temat för ditt gymnasiearbete godkänt av din handledare för gymnasiearbete på din gymnasieskola. I annat fall riskerar du att få underkänt i kursen och utan godkänt betyg i gymnasiearbete uppfyller man inte kraven för examensbevis.
En av de sakkunniga som vi har tillfrågat, svarar så här:
Nationella samordnaren arbetar för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (VBE), vilket inte är samma sak som terrorism. VBE är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Våldet kan innefatta terrorism, men inte nödvändigtvis.
Terror, å andra sidan, är alltså en särskild taktik/metod för att uppnå ett politiskt eller ideologiskt mål. Det finns ingen entydig definition på terrorism, men ofta innefattar det attacker mot civila mål eller ”icke-stridande” i kombination med ett politiskt syfte. Vissa går så långt som Rosalyn Higgins, f.d. domare i internationella brottmålsdomstolen, och menar att terrorism är endast ett sätt att beskriva aktiviteter man generellt inte tycker om eller godkänner. Hur terrorism definieras och vad som klassas som terrorism är med andra ord högst politiskt och inom forskningen flitigt omdebatterat.
Mot den bakgrunden faller terrorism inte riktigt inom ramen för Nationella samordnarens ansvarsområden. Det är Säkerhetspolisen som ansvarar för att förhindra och avvärja terrorattacker i Sverige, och samverkar med Nationella Operativa Avdelningen (NOA), Samverkansrådet mot terrorism, och Nationellt Centrum för Terrorhotsbedömning (NCT).
Vidare läsning och kontakt:
- Säkerhetspolisens hemsida
- Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
- Försvarshögskolan (FHS) – har ett Centrum för Asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) där bl.a. Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp är verksamma
- Hamdi Hassan är sakkunnig expert på Utrikesdepartementet
- Justitiedepartementet ansvarar för Sveriges strategi mot terrorism
- Radicalisation Awareness Network (RAN) finns på EU-nivå och har oerhört mycket information
- Även Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) kan ha intressant läsning.
Avdelningschef på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor hälsar följande:
"Vår myndighet funderar en hel del kring vad samhället kan göra för att förebygga att unga personer känner sig attraherade av de (förenklade) budskap och "sanningar" som de olika formerna av våldsbejakande extremism står för. Vi har tagit fram material på det temat, men det finns också andra, både i Sverige och utomlands, som har kompletterande kunskap och perspektiv. (Förutom vårt material skulle jag rekommendera att ni länkar till nationella samordnaren mot våldsbejakande extremisms hemsida.) Utifrån detta skulle exempel på frågor att utgå från kunna vara:
Vad gör staten och kommuner för att förebygga våldsbejakande extremism?
Varför attraheras vissa personer av våldsbejakande extremism?
Hur kan kommuner göra för att involvera unga i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism?
Vad finns det för likheter och skillnader i hur länder i Europa försöker förebygga terrorism? Varför finns dessa olikheter?
Hur kan kommuner involvera civilsamhället i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism?
Vad kan EU göra för att förebygga våldsbejakande extremism?
På vilket sätt hotas vårt samhälle av terrorism?
Till sist:
Jämför två kommuners arbete med att förebygga våldsbejakande extremism utifrån hur de involverar unga och/eller civilsamhället.
Med förhoppning om att frågorna kan tjäna som inspiration!"
Hej! Ännu ett förslag som förhoppningsvis kan vara till någon sort hjälp för dig:
att du tittar på den nationella samordnaren mot extermism hemsida, där finns mycket information som kan ge uppslag till några idéer och teman för gymnasiearbete tror jag. https://www.google.se/#q=nationella+samordnaren+mot+v%C3%A5ldsbejakande+extremism
Förra året tog Socialstyrelsen fram ett stödmaterial riktat till Socialtjänsten som kan vara bra att titta på och som eventuellt kan ge upphov till några idéer:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-2
Frågor och svar taggade med 'fritidshem' (10 st.)
-
Kan man byta utbildningen efter nästa antagning och läsa det kortare ?
Hej jag jag har kommit in på grundlärarprogrammet mot fritidshem men tänkte efter nästa antagning att söka istället till grundlärare f-3 frågan är, kommer mina högskolepoäng att sparas om jag kommer in på f-3 för att tänka läsa det istället, eller måste jag börja läsa om utbildningen f-3 på nytt...
Jämför vilka kurser som ingår i de två utbildningar under första termin. Om det är samma kurser borde de kunna tillgodoräknas. Om man kommer på... Läs hela svaret -
Förskollärare till grundskollärare?
Hej! Jag är utbildad förskollärare och känner mig sugen på att utbilda mig till grundskollärare inrikting fritidshem. Hur ska jag gå tillväga, behöver jag läsa hela programmet eller kan jag tillgodoräkna mig vissa kurser ifrån min...
Hej, Sandra!En möjlig väg att gå är: att du söker till det programmet som du vill läsa och när du blir ANTAGEN, ansöker du om "Tillgodoräknande av tidigare utbildning".... Läs hela svaret -
Grundlärare fritidshem?
Hej, det är så att jag vill plugga till grundlärare, men är inte behörig i ma2, jag har kollat utbildningar och har sett att det finns något som heter Grundlärare - inriktning fritidshem, som inte kräver någon matte. Jag undrar bara, är man...
Hej Sally,du får gärna kika på yrke/lärare-i-Fritidshem och även läs noga på programmets egen hemsida: det borde finnas info om vilka inriktningar (valbara kurser) som kan väljas på... Läs hela svaret -
Kan högstadielärare arbeta på fritidshem?
Kan högstadielärare arbeta på fritidshem? Om inte, går det att komplettera sin lärarlegitimation så att man får rätt behörighet?
Hej Frida, när det är lärarbrist, är rektorerna tvungna att anställa även dem som inte är behöriga alls, eller inte är behöriga för just den skolformen som de... Läs hela svaret -
Måste jag läsa hela grundlärar utbildningen?
Jag har pluggat Grundlärare med inriktning fritidshem 180 HP och har fått lärarlegitimation i fritidshem, musik och bild åk 1-6. Nu skulle jag dock vilja arbeta om klasslärare på lågstadiet men vet inte hur jag ska gå till väga. Får jag tillgodoräkna något eller Måste jag läsa hela Grundlärare...
Du får de bästa svaren på just den frågan om du kontaktar lärarlegitimationsavdelning på Skolverket; du kan samtidigt också kontakta studievägledare på F-3... Läs hela svaret -
Vad bör jag plugga?
Hallå! Jag vill gärna plugga någonting men är inte riktigt säker på vad. Jag vet att jag vill jobba med människor på olika sätt, jobbar just nu på ett LSS boende för vuxna med hade även kunnat tänka mig att jobba på HVB hem, boende för ensamkommande, fritids eller elevassistent. Vet att...
Hej Elin, du skriver att du kan tänka dig att jobba på HVB hem, boende för ensamkommande, fritids eller elevassistent och det är ganska brett. Elevassistent är mer konkret - yrke som många har med diverse... Läs hela svaret -
Fler möjligheter inom fritidshem?
Hej. Jag läser grundlärare inriktning fritidshem, jag fick nyss reda på att om jag vill plugga vidare till att undervisa i andra ämnen så är det endast dem estetiska och jag skulle helst vilja ha svenska eller engelska. Jag skulle vilja veta vad det finns för fler möjlighet om jag vill utvecklas...
Hej Ellinore,avancerad nivå inom högskoleväsendet är det Utöver kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 års-heltidsstudier på högskolenivå. Magisterprogram... Läs hela svaret -
Behörig lärare med kombination fritidshem/engelska?
Jag har tidigare läst 30hp Engelska på universitet. Om jag sedan läser till grundlärare med inriktning fritidshem, har jag då, förutom det valda praktisk/estetiska ämnet, även behörighet att undervisa någon åldersgrupp i engelska med tanke på att det är mer engelska än vad som krävs när man blir...
Hej Emma,det brukar krävas 90 hp i engelska - för att kunna bli behörig lärare på grundskolan; men lärarutbildningen är under omvärdering och förändringar... Läs hela svaret -
Vidareutbildning?
Hej! Jag är en 19 årig tjej som har planer på att läsa till förskolelärare men är lite nyfiken på vad det finns för vidare utbildningar som man kan läsa efter man blivit förskolelärare? Finns det tex möjlighet att utbilda sig till specialpedagog efter att läst till förskolelärare? Tack på förhand!
Hej Anna, ja, det finns en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning för förskollärare /på ett år, 60 högskolepoäng/ som gör att en förskollärare med den påbyggnadsutbildningen... Läs hela svaret -
Lärare med inriktning mot fritidshem och textilslöjd?
Hej! Jag undrar om man kan läsa lärarprogrammet med inriktning mot fritidshem och där läsa ett estetiskt-praktiskt ämne att undervisa i, såsom textilslöjd?
Hej Madeleine! Kan du flytta vart som helst i landet? Eller är det någon/några högskolor som du vill (kan) läsa på? Det är nämligen så här: olika högskolor/universitet har olika Examenationsrätt i... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga