Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Tips på frågeställningar?
4 Svar
Ordet "terror" kommer från latin och betydet "rädsla, fruktan" och definitionen av Terrorism som fenomen är att "skapa skräck för att uppnå ideologiska mål".
Undet Franska revolutionen år 1789 fick begreppet sina "rötter" och bred etablering samt kom in (som låneord) i många andra språk.
Vill du skriva om Terrorismens historia? eller om nutiden?
Terror har historiskt använts som metod i politisk kamp både av höger- och vänsterextremister.
Terrorismens historia - hur och när "det hela" började... - kan man t.ex inrikta sitt gymnasiearbete på.
Nätverkens byggande inom terrorism - hur funkar rekrytering av nya "medlemmar"? - kan man också skriva gymnasiearbete om.
Annars kan man välja ett visst land och/eller ett visst "åratal" - som t.ex:
"Terrorism efter år 2000 i USA" - och beskriva vad som hände under den perioden i just det landet och analysera varför det hände, samt uppge vilka slutsatser som drogs och vilka åtgärder som föreslogs och kom till stånd för att bekämpa terrorism.
Terrorism i ett psykologiskt perspektiv - kan man skriva om.
Terrorism: självmordsuppdrag - hur tänker man som är beredd att ge sitt liv för ... vad?
***
Ovan finner du lite "lösa tankar" kring ämnet. Kika också gärna på www.framtid.se/yrke/terrorexpert och om du vill kan du kanske skriva om yrken som "jobbar med..." eller snarare mot terrorism.
Man kan också inrikta sitt gymnasiearbete på "Rekryterare" och deras metoder, dvs personer som rekryterar till terrornätverk - hur gör de?
Här kommer några tankar kring frågeställningar från en psykolog:
- Kan vem som helst radikaliseras?
- Vilka skydds- och riskfaktorer (sociala, demografiska, psykologiska) gör att vissa är mer utsatta än andra?
- Politisk och religiös terrorism - likheter och skillnader?
Det kan också vara intressant att rikta in sig på en terrorgrupp och skriva om gruppens ideologi och historik. Förslag på grupper att analyser är: Islamiska staten, FARC gerillan, Jabhat Al-Nusrah, Boko haram eller the Order.
Vi fick svar från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet som lyder:
Man kan t ex skriva sina gymnasiearbeten om något mål eller delmål till de Globala Hållbarhetsmålen,
och med vilka styrmedel man ska kunna lösa någon av alla de olika utmaningarna.
http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/julkalender
Hej!
Vi har nu fått svar från en sakkunnig i det aktuella ämnet. Hen föreslår några frågeställningar som du eventuellt kan använda:
1. Vilka samband finns mellan organiserad brottslighet och terrorism som våldsyttring?
2. Hur har terrorism definierats över tid? Finns det skillnader före/efter 11/9-2001?
3. Kan vissa definitioner av terrorism vara kontraproduktiva genom att faktiskt ge näring åt terroristorganisationer?
4. Vilka konsekvenser har kriget mot terrorn haft? Har terrorismen minskat sedan 11/9-2001?
5. Hur skiljer sig olika terroristorganisationer (Irgun/Etzel, Daesh/ISIL, Hamas, Boko Haram, ETA, IRA, Aum Shinrikyo, PKK, etc.) åt?
6. Hur kommer det sig att vissa terroristorganisationer (Hamas, Hezbollah) har ett stort folkligt stöd i områden som de verkar i?
*********************
OBS! du måste få temat för ditt gymnasiearbete godkänt av din handledare för gymnasiearbete på din gymnasieskola. I annat fall riskerar du att få underkänt i kursen och utan godkänt betyg i gymnasiearbete uppfyller man inte kraven för examensbevis.
En av de sakkunniga som vi har tillfrågat, svarar så här:
Nationella samordnaren arbetar för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (VBE), vilket inte är samma sak som terrorism. VBE är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Våldet kan innefatta terrorism, men inte nödvändigtvis.
Terror, å andra sidan, är alltså en särskild taktik/metod för att uppnå ett politiskt eller ideologiskt mål. Det finns ingen entydig definition på terrorism, men ofta innefattar det attacker mot civila mål eller ”icke-stridande” i kombination med ett politiskt syfte. Vissa går så långt som Rosalyn Higgins, f.d. domare i internationella brottmålsdomstolen, och menar att terrorism är endast ett sätt att beskriva aktiviteter man generellt inte tycker om eller godkänner. Hur terrorism definieras och vad som klassas som terrorism är med andra ord högst politiskt och inom forskningen flitigt omdebatterat.
Mot den bakgrunden faller terrorism inte riktigt inom ramen för Nationella samordnarens ansvarsområden. Det är Säkerhetspolisen som ansvarar för att förhindra och avvärja terrorattacker i Sverige, och samverkar med Nationella Operativa Avdelningen (NOA), Samverkansrådet mot terrorism, och Nationellt Centrum för Terrorhotsbedömning (NCT).
Vidare läsning och kontakt:
- Säkerhetspolisens hemsida
- Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
- Försvarshögskolan (FHS) – har ett Centrum för Asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) där bl.a. Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp är verksamma
- Hamdi Hassan är sakkunnig expert på Utrikesdepartementet
- Justitiedepartementet ansvarar för Sveriges strategi mot terrorism
- Radicalisation Awareness Network (RAN) finns på EU-nivå och har oerhört mycket information
- Även Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) kan ha intressant läsning.
Avdelningschef på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor hälsar följande:
"Vår myndighet funderar en hel del kring vad samhället kan göra för att förebygga att unga personer känner sig attraherade av de (förenklade) budskap och "sanningar" som de olika formerna av våldsbejakande extremism står för. Vi har tagit fram material på det temat, men det finns också andra, både i Sverige och utomlands, som har kompletterande kunskap och perspektiv. (Förutom vårt material skulle jag rekommendera att ni länkar till nationella samordnaren mot våldsbejakande extremisms hemsida.) Utifrån detta skulle exempel på frågor att utgå från kunna vara:
Vad gör staten och kommuner för att förebygga våldsbejakande extremism?
Varför attraheras vissa personer av våldsbejakande extremism?
Hur kan kommuner göra för att involvera unga i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism?
Vad finns det för likheter och skillnader i hur länder i Europa försöker förebygga terrorism? Varför finns dessa olikheter?
Hur kan kommuner involvera civilsamhället i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism?
Vad kan EU göra för att förebygga våldsbejakande extremism?
På vilket sätt hotas vårt samhälle av terrorism?
Till sist:
Jämför två kommuners arbete med att förebygga våldsbejakande extremism utifrån hur de involverar unga och/eller civilsamhället.
Med förhoppning om att frågorna kan tjäna som inspiration!"
Hej! Ännu ett förslag som förhoppningsvis kan vara till någon sort hjälp för dig:
att du tittar på den nationella samordnaren mot extermism hemsida, där finns mycket information som kan ge uppslag till några idéer och teman för gymnasiearbete tror jag. https://www.google.se/#q=nationella+samordnaren+mot+v%C3%A5ldsbejakande+extremism
Förra året tog Socialstyrelsen fram ett stödmaterial riktat till Socialtjänsten som kan vara bra att titta på och som eventuellt kan ge upphov till några idéer:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-2
Frågor och svar taggade med 'utökning' (9 st.)
-
frågor om prövning och betyg?
Hej, jag går första året på gymnasiet. På min skola går det att själv välja tre kurser men jag vill läsa alla dessa: matte specialisering, matte 5, spanska 3 och spanska 4 vilket blir fyra. Då tänkte jag att jag nog kunde läsa...
Hej,att läsa "utökat" på gymnasiet är inte elevens rättighet. Rektor fattar beslut om du får läsa utökat eller inte, utifrån dina prestationer och närvaro. Som... Läs hela svaret -
Kan man välja utökad kurs på slutet?
Hej! Jag läser matte 5 just nu och funderar på att lägga till engelska 7 vilket jag har möjligheten till att göra. Den skulle då stå som utökad kurs. Tanken är att jag vill lägga till kursen för att få behörighet samtidigt...
Jo, SYV på din skola går efter skolverkets rekommendationer. Skolverket rekommenderar att examensbevis utfärdas enligt hur elevens individuella studieplan ser ut och i studieplanen bör innan kursen... Läs hela svaret -
Prövning och utökning?
Hej jag är en elev i årskurs två på gymnasiet och jag har några frågor samt följdfrågor. 1. Borde skolan erbjuda prövning i en kurs som erbjöds i individuellt val men inte blev av?Kursen ger behörighet på vissa program. 2....
Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem...Mitt svar på fråga 1: Nej, det känner jag inte till att skolan har en sådan skyldighet.Mitt svar på... Läs hela svaret -
Räkans betyget i individuella val med i "betygspoänget (22,5)"?
Hej! Enligt flera elever och lärare på min skola så räknas inte betyget i individuellt val med när jag ska söka till högskolan. När jag pratar med syv på skolan så får jag inget riktigt svar på frågan. På vår...
Hej,till svenska högskole-universitetsutbildningar söker man (i betygsgrupper) med Meritvärde.Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Har man... Läs hela svaret -
Hur fungerar utökade kurser?
Hej! Jag funderar på att läsa engelska som en utökad kurs eftersom jag redan är flytande i engelska. Kan man läsa engelska 6 som utökad kurs eller bara 7? Och hur funderar det när man läser en utökad kurs? Kan man tenta av kursen och sedan läsa den utökade?
Hej Joline,i högskoleförberedande gymnasieprogram ingår engelska 5 och 6 som obligatoriska kurser. I yrkesprogram ingår bara eng5 som en obligatorisk kurs. Dock har alla elever rätt att läsa eng6,... Läs hela svaret -
Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i? BI eller BII?
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2016 och gick vård och omsorg. Jag läste matematik 3b som utökat då, men fick ett F i den kursen. Nu läser jag matte 3b på komvux och ska försöka få bra betyg i den. Jag ska även göra en prövning nu i maj, i matematik 2a som jag redan har ett E i. Min fråga är...
Om du redan innan kompletteringar är Behörig, kommer du prövas i BI - med lägre meritvärde och samtidigt i BII - med högre meritvärde. Utifrån din kommentar - verkar... Läs hela svaret -
Kan man läsa utökat även fast man har en rest?
Hej Jag har en rest i matte 2b men jag vill lägga till utökade kurser. Går det?
Hej Emelie! Utökade kurser är ett UNDANTAG. Det är rektor på ditt program som bestämmer om en viss elev får läsa en eller flera utökade kurser. På vissa... Läs hela svaret -
Vem är det som utökar kurser och bestämmer mitt meritvärde?
Hejsan, jag förstod inte direkt hur man utökar kurser, är det någon som gör det åt mig för att göra mitt meritvärde så maximalt som möjligt? (Läser 2800 poäng) Isåfall kommer denna person t ex att inte räkna med tre kurser i snittet som jag har lägst betyg i, t ex Ma5(valbar) och...
Hejsan, anledningen till att elever ibland utökar kurser är; 1. Man vill läsa en kurs som ger meritpoäng. Kursen räknas då alltid med i jämförelsetalet. 2. Man vill läsa en kurs för att få... Läs hela svaret -
Hur räknas mina gymnasiepoäng?
Jag går sista året på gymnasiet nu och jag läser teknik med utökning till 2600p istället för 2500p och jag undrar ifall jag får ig i någon kurs som inte är grundläggande kommer den att räknas bort från mitt slutbetyg då eller kommer den räknas med ? Efter som jag läser 2600 borde jag väll kunna...
Den kursen som ligger som utökat räknas bara med i ditt snitt om det är en kurs som ligger som behörighet till valt kurs eller program på högskolan. Annars så räknas den alltså inte. /Lena, Syv
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga