Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'ämneslärarutbildning' (38 st.)
Hej! Jag är en elev som vill plugga till ämneslärare och är väldigt splittrad över två skolor. En skola har de två ämnen jag vill plugga men jag gillar inte skolan, den andra har bara en av de men jag vill verkligen plugga där. Min...
Milla : :
Ja, det går att i efterhand utöka lärarlegitimationen med fler undervisningsämnen. För detaljerna ang.hur det kan gå till fråga studievägledare på lärarhögskolorna... Läs hela svaret
Hej, jag har sökt in till ämneslärarutbildningen för gymnasieskolor med ingången Engelska i Lunds Universitet. Jag vill däremot ha religionskunskap som mitt andra ämne. Från vad jag vet lägger man till sitt andra ämne efter att man har...
Milla : :
Hejsan,på lu.se/lubas/i-uoh-lu-LA%C3%84GN-INEN/80710 läser man bland annat följande: "Du väljer ditt andraämne under utbildningen. Information om aktuella ämneskombinationer finner du... Läs hela svaret
Hej. Jag går just nu till ämneslärarprogrammet engelska och spanska(det är min första år). Jag har har tänkt lite kring det och jag skulle vilja ha en examen för att bli också översättare i engelska språket. Alltså ha...
Milla : :
Hej,se om Översättarprogrammet ligger på grundnivån eller på avancerad nivå. Om det ligger på avancerad nivå, då bör man... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Anna: :
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret
Har tänkt söka till ämneslärare mot arbete i gymnasiet med inriktning i idrott och hälsa samt naturkunskap på malmö universitet under hösten 2023.
Såg dock att naturkunskap 2 var en behörighet men studerade naturvetenskaplig specialisering under gymnasiet då jag gick natur natur. Har jag...
Anna: :
Hej Hugo,om du har godkända betyg i alla kurser som jag nämner här: fysik1a, kemi1 och biologi1 (alltså, i alla tre kurser) då behöver du inte läsa naturkunskap... Läs hela svaret
Hej!! Jag undrar om man kan bli lärare som undervisar på distans för komvux studier med en kandidat på data och systemvetenskap su.
Anna: :
Hej Sara!Ett av målen inom den svenska skolpolitiken är att alla lärare ska vara behöriga. En behörig lärare är den som har Lärarlegitimation. I grunden för... Läs hela svaret
Jag undrar om jag som har gått tyska fram till steg 4 på gymnasiet har behörighet att söka till ämneslärarprogrammet med franska som förstaämne (eller andraämne). Om inte, hur får man den behörigheten?
Anna: :
Hej Oscar; vad gäller franska så behöver du skaffa dig godkänt betyg i franska 3. Om du på grundskolan läste franska, kan du direkt söka kursen Franska 3 på komvux. det är en kurs... Läs hela svaret
Hej jag undrar om hur man ska gå till väga för att bli ämneslärare och undervisa ämnen som är helt olika från varandra, gäller de enbart att läsa enskilda kurser på högskola och sedan komplettera med KPU, eller vad kan man...
Anna: :
Hejsan,läs gärna information om Utbildning i yrkespresentationen Sociologilärare. Att gå via KPU, alltså läsa 120 respektive 90 högskolepoäng i sina blivande... Läs hela svaret
Hej. Jag pluggar just nu på komvux och vill bli franskalärare. Jag undrar vilka behörighet behövs för att bli lärare i franska på gymnasienivå när man söker på universitet?Kommer jag behöva plugga särskilda ämne...
Anna: :
Hej!utbildningar till lärare (och bland annat till språklärare) ligger i Sverige på högskolenivå (man läser på en Lärarhögskola). För att bli legitimerad lärare måste man... Läs hela svaret
Hej, har kommit in på ämneslärarprogrammet inriktning gymnasiet, dock är jag inte nöjd med ämnet jag valde och ämnet jag skulle välja valde jag som senanmälan. På UHR så ser man att det finns en plats kvar på urval 2, jag undrar...
Julia: :
Hej!Du kan kontakta både Antagning.se (tel.nr 0771-550720, tel.tid kl.9-16 på vardagar) och studievägledare på den institutionen där din utbildning "hör till". Din fråga är av den... Läs hela svaret
Hej, Kan jag bygga på detta och bli ämneslärare i gymnasiet? Behöver hjälp att reda ut detta då jag inte hittar tillräcklig information någonstans. Eller kan jag på något annat sätt bli lärare?
Julia: :
Hej Sanna,om du vill få ut lärarlegitimation från Skolverket, måste du bland annat få ut Lärarexamen.Lärarexamen får man på... Läs hela svaret
Hej ! Jag vill bli mattelärare och undrar om vad som krävs för utbildningen? Hur många antagningspoäng behöver man och HP poäng? Hur mycket får man varje månad? Hur länge ska man läsa?
Milla : :
Hejsan,Mattelärare kan man jobba som på grundskola, gymnasiet, folkhögskola eller högskola. Jag antar att din fråga gäller att bli gymnasielärare... Läs hela svaret
Hej,
Jag ämnar att söka in på gymnasielärarprogrammet med huvudämne svenska och andraämne historia.
Jag har grundläggande behörighet genom ett slutbetyg med både gamla och nya betyg och undrar således vilken särskilt behörighet som gäller mig utöver den grundläggande?
När man läser på...
Anna: :
Hej Paulina,min tolkning är att du behöver skaffa dig godkänt betyg i Engelska 6 - och jag kan förklara hur jag tänker... Med gymnasiereformen 2011-12 ingår det nu godkänt... Läs hela svaret
Hej, jag undrar vad antagningspoängen är (både HP och gymnasiepoäng) för att söka in till gymnasielärare, ämnena matte och kemi i Stockholms universitet?
Milla : :
Hej Hedi,
det är väl den här utbildningen som du är intresserad av - su.se/sok-kurser-och-program/lmnty-gykm ? då finns det följande uppgifter: sedan hösten 2017,... Läs hela svaret
Hej
Om man tar examen från ämneslärarprogrammet kan man då arbeta som behörighet grundskollärare om man kompletterar? Isåfall vad behöver man komplettera?
Anna: :
Hej,
en behörig/legitimerad gymnasielärare i Sverige är även behörig att undervisa i samma ämnen på högstadiet (år 7 - 9 i grundskolan). För det behöver man inte komplettera ngt.
VänligenANNA