Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Utökade kurser på gymnasiet?
3Poäng
Ida
Hej!
Jag har en fråga angående läsandet av utökade kurser på gymnasiet som jag hoppades att jag skulle kunna få svar på.
Just nu går jag första året på naturvetenskapsprogrammet, och till tvåan skulle jag vilja läsa utökade kurser. När jag går ut mitt första år ska jag ha tentat av Engelska 5, 6 och 7 vilket innebär att det, plus mitt intresse, borde ge mig möjlighet att läsa mer.
Dock har jag hört att på gymnasiet räknas inte icke-meritgivande, eller kurser som krävs för den linje som sökes till högskola/universitet, in i jämförelsetalet, och jag undrar ifall detta stämmer? På grundskolan om man läste ett extra ämne, som vissa av mina klasskompisar som läste sitt modersmål utöver den vanliga undervisningen, fick man ta bort det sämsta betyget man hade när man sökte till gymnasiet.
Hej Ida, det är stor skillnad på hur "konkurrens-siffran" räknas ut när man söker till Gymnasiet och när man söker till Högskola/universitet. Du läser nu på NA, du uppger inte vilken inriktning... men se på Programplanen för NA>>>.
Och längst ner ser du Programstruktur för NA:
Utökat svar
Du behöver få ut ditt Examensbevis. I Examensbeviset är de kurser som inte ryms i programmets 2500 poäng blir markerade med "U" som betydet "utökad kurs". U-kurser räknas in endast i 2 fall - om en U-kurs krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker just då eller - om en U-kurs ger dig Meritpoäng>>>.
Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma samt kurser för en av inriktningar är Obligatoriska; GA, gymnasiearbete är också en obligatorisk kurs; betyg i GA räknas dock inte in. Sedan måste det finnas rätt ANTAL POÄNG Individ.val och Programfördjupningar. Egentligen är tanken att eleverna läser exakt så mycket som de måste läsa, inte mer. Men ibland får inte kurserna plats inom programmets 2500 p. eller om det är en särbegåvad /extraduktig elev/ eller en elev som byter program och läser på gymnasiet under längre tid än 3 år... Hur som helst så det som är viktigt är VILKA KURSER SOM I EXAMENSBEVISET BLIR MARKERADE SOM U-KURSER. Detta bör egentligen bestämmas på förhand och framgå av elevens Individuella studieplan, som SYV på skolan skriver (i samråd med eleven).
Utökat svar
Läsa U-kurser är ett Undantag och det är rektor som bestämmer. Du ska inte kunna byta ut någon av de obligatoriska kurser, dvs alla gymnasiegemensamma, programgemensamma + alla kurser inom En av inriktningar MÅSTE TVUNGET vara "vanliga", ej U-kurser och kommer att räknas in. Däremot är det, teoretiskt sett, möjligt (och vi vet att det på vissa gymnasieskolor görs - för att hjälpa elever få högre Meritvärde) att byta plats på kurser inom Individ.val och U-kurser; och kurser inom Programfördjupningar, om möjligt - och U-kurser.
Exempel: Eleven har A betyg i eng 7 och E betyg i modersmål. Modersmål läste eleven som Individ.val och eng 7 som en U-kurs. Eftersom eng 7 kommer hur som helst räknas in, pga U-kurser som ger meritpoäng räknas in i jämförelsetal, kan man byta plats och skriva in Modersmål som en U-kurs, och betyget i modersmål kommer i så fall inte räknas i (detta pga Modersmål ger inte meritpoäng och brukar inte krävas som särskild behörighet till någon högskoleutbildning... möjligtvis kan den krävas om man vill läsa utb. Modersmålslärare... ). Egentligen är tanken att man läser endast 2500 poäng och exakt uppfyller kraven för examensbevis>>>. Man har då tid att fördjupa sig i sina kurser och risken är mindre att överanstränga sig. Men om man ändå kommer att ha U-kurser i sitt examensbevis, är då tanken att man läser dem endast för att man är väldigt intresserad och vill ha mer kunskap, eller om de krävs för behörighet men ej får plats inom programmets 2500 p. och man skriver in i elevens Individ.studieplan - på förhand - innan kursen påbörjas - om det är en U-kurs eller en vanlig kurs... och man bör alltså inte sedan byta pga eleven fick högre eller lägre betyg på kurserna... så är "tanken". Men vi vet, som sagt, att det förekommer att ändringar i studieplaner görs retroaktivt och examensbevis utfärdas på så sätt att eleven får så högt meritvärde som möjligt (i alla fall är det så på vissa gymnasieskolor) - och så finns det andra som över huvudet taget ej låter elever läsa U-kurser eller som håller sig mycket strikt till reglerna och ej byter plats på kurser i efterhand.
Frågor och svar taggade med 'kommunal skola' (10 st.)
Ska söka gymnasium nu till hösten men vet inte vad jag ska välja. Fundera mest på linjena naturbruk, RL och HT. Så har tittat på många skolor och kan inte riktigt bestämma mig. Men hittat skolan Hornavanskolan i en katalog jag fick och tänkte i så fall på linjen HT. Men vet inte om det är en bra...
Daniel: :
Hej Ebba, Hornavanskolan är en kommunal gymnasieskola i Arjeplog (i Norra Sverige). Jag tänker på praktiska "moment". du kan ju inte pendla från södra Sverige till Arjeplog; vad säger dina... Läs hela svaret
Hej! Jag ska till hösten börja gymnasiet och jag har sökt utanför länet. Jag har sökt hotell och turism som också finns i min hemkommun fast den som jag vill gå ät hotell och fjällturism. Programplanen ser likadan ut men tror du jag får inackorderingstillägg av kommunen eller kan man söka det...
Daniel: :
Hejsan, det jag känner till om elevboende i Åre är att det kostar 3600 kr per månad och man måste betala för 10 månader, det är alltså 36 tusen under första läsåret.... Läs hela svaret
Hej
Jag gör just nu en praktik på en kommunal skola och undrar då vilka rättigheter jag har med semester och om jag har rätt att få veta varför jag inte kan få jobb när det går bra på praktik platsen? Vem kontaktar jag om min handledare inte vill svara på frågan?
Saga: :
Hej Ted,det är givetvis bra om praktik leder till ett jobb, men det är tyvärr inte alltid det blir så; och det av olika anledningar, ex. kan en anledning vara att arbetsplatsen inte har råd att... Läs hela svaret
Hej fragasyv! Går en friskola just nu och ska påbörja andra året där. Det är en byggutbildning men har läst om skolan och den har haft lite ekonomiska problem osv. Grejen är att jag är rädd att jag ska komma ut från skola utan kunskaper inom bygg och j inte kunna jobba med detta yrke ja vill....
Anna: :
Hej Marcus,
BA>> finns idag på 215 gymnasieskolor runt om i Sverige. Välj rätt inriktning och rätt län/stad - och du får fram info på vilka skolor som just "din utbildning" finns -... Läs hela svaret
Hej, jag ska välja gymnasie och linje till våren. Jag vet ungefär vad jag vill gå och vart. Denna linjen jag vill gå finns en timme ifrån mig med bil. Jag vill verkligen gå på den skolan och allt för att linjen finna heller inte någonstans närmare. På alla ställen jag söker på står det att ett...
Milla : :
Hej Sara!
det fattas info i din fråga. Det kan spela stor till i vilken kommun du bor och till vilken kommun du ska pendla. Men i fall du får åkkort, då borde det gälla hela vägen fram och tillbaka... Läs hela svaret
Hej, tusen tack för bra svar på alla mina föregående frågor! För ungefär ett halvår sedan så ställde jag samma fråga då jag hade ögonen på en friskola i Uppsala och fick som svar att kommunen stod för mitt busskort (då jag bor i Norrtälje kommun och har för mig att det fanns något avtal som...
Anna: :
Hej Selma,
kommer du att börja på gymnasiet nu till hösten, eller först nästa höst? Detta frågar jag för att avtal och villkor kan ändras över tid.
Jag... Läs hela svaret
Hej, om man vill gå på ett gymnasium som är 1h 30min från hemmet, hur går det till då? vilken sträcka ska det vara för att få ett bo?
Mikael: :
Vad säger dina föräldrar? Finns samma program och inriktning närmare?
tänk på att det blir inte helt gratis och om dina föräldrar inte vill eller... Läs hela svaret
Hej!
Vilka rättigheter har en gymnasieelev då det kommer till att "återvända" till hemkommunen och gå klart sin påbörjade gymnasieutbildning där?
Om en elev sökt och påbörjat en utbildning inom en annan kommun, trots att denna utbildning finns inom hemkommunen, och nu vill återvända till...
Anna: :
Hej Emelie!
Vår erfarenhet är att de flesta kommuner gör sitt bästa för att lösa situationen.
Man bör kontakta Utbildningsförvaltningen i den kommunen där eleven är skriven/folkbokförd.
Då får man veta
1. om den utbildning (program och... Läs hela svaret
Hej, jag undrar ifall ni tror att en mindre skola med 200 elever är bättre än en större kommunal skola som är betydligt många fler elever? För jag har ångest mellan att välja en mindre skola än en större. Jag har besökt den lilla skolan och fördelarna/nackdelarna var:
Fördelar:
1. Bra...
Milla : :
Hej Janine!
Det kan vara svårt att välja vilken utbildning man sätter som sitt första alternativ i gymnasievalet.
Det finns, precis som du skriver både för- & nackdelar på olika skolor. På Teknikprogrammet är det oftast... Läs hela svaret
Jag har gått på gymnasiet snart en månad, och jag undrar hur lång tid jag har på mig innan jag inte får byta skola längre? Har fått höra att fram tills 14 september kan man endast byta om min rektor på den skolan jag går på nu, godkänner det. Jag går på en friskola och funderar på att byta till...
Milla : :
Hej My ! Det som kan begränsa din möjlighet att byta gymnasiet är om du inte är behörig till det programmet, om det inte finns lediga platser eller om rektor på den NYA skolan säger att det är för sent pga... Läs hela svaret
