Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Vad är det för skillnad mellan de olika mattekurserna på gymnasiet?
2 Svar
b-spår i matte är medelsvår och c-spår är avancerat. C-spår läses på Teknik och NA, bara på de två programmen. Alla mattekurser på gymnasiet är á 100 poäng och betygen "väger" lika mycket, oavsett om det är a, b eller c kurs man fick betyg i.
du kan se innehåll i mattekurserna på www.matteboken.se
Du, som elev, väljer inte vilket spår i matte du läser. Du väljer program och det är förutbestämt vilket spår som läses på vilket program.
I fall man vill läsa så lite matte som möjligt, väljer man yrkesprogram, där enbart Matte 1a ingår som en obligatorisk kurs. Om man vill läsa högskoleförberedande men så lite matte som möjligt bör man i så fall välja Estetiska eller Humanistiska programmet.
Om man, däremot vill läsa så mycket matte som möjligt väljer man Teknik, inriktning Teknikvetenskap eller NA, inriktning Naturvetenskap - där även Matte 4 ingår som en obligatorisk kurs och innan Matte 4 läser man Matte 1-3 c.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval!
Mvh
Mikael SYV
Rent "teknikst" så är det för konkurrensen bättre att ha högre betyg i alla kurser, enklare som svårare. Det är lättare att få högt betyg i en enklare kurs men de "väger" lika mycket i konkurrensen om en högskoleplats. Om man inte läser matte PÅ HÖGSKOLEUTBILDNINGEN då krävs det inte högre kurser i matte för behörighet till en sådan utbildning.
Spåren går ihop på nivå 4, det finns inte några alternativ till Matematik 4. Bara en enda kurs.
Matematik 3 finns det b och c, men ej a. A-spår tar slut på nivå 2.
Krävs det t.ex. Matematik 3 för behörighet till Fastighetsmäklarutbildning - då är det Matte 3b eller Matte 3c man skall ha. Du har rätt i att samma elev kanske skulle få ett snäpp högre betyg i matte 3b än hen fick i 3c - och det kan upplevas som orättvist.
Å andra sidan, har man djupare kunskaper i matte - är det lättare att få högre resultat på Högskoleprovet. Är man behörig, kan man göra - för just konkurrensen - HP /finns möjlighet 2 ggr varje år/ - och man kommer i så fall in på resultatet av Högskoleprovet.
Jag håller med dig om att man skulle kunna hitta på ett sätt att värdesätta betyg i c-spåret mer än betyg i a och b-spåren, men så är det inte idag. Om det var upp till mig, skulle jag justera detta så att det skulle bli mer logiskt och rättvist.
Jag hoppas jag lyckades förklara hur det ser ut med Mattekurserna på gymnasiet idag. Gå in på www.matteboken.se och där finner du alla kurser som är upplagda för självstudier. Det går att repetera grundskolematte och kika på de kommande gymnasiala kurser och kanske börja läsa lite gymnasiematte redan under åk9 eller under sommaren efter nian.
Önskar dig lycka till med ditt gymnasieval!
Mikael SYV
Att tänka mycket taktiskt och försöka vinna poäng genom att laborera med vilka kurser man läser kan man givetvis göra, men om man lägger all den tid och energi på att läsa lite mer matte, t.ex. - kan det ge mycket bättre utdelning: både kunskapsmässigt och poängsmässigt. Just matte kan man läsa på egen hand och använda läraren som handledare, ställa frågor i fall man kör fast. En sida för självstudier är www.matteboken.se och Mattecentrum driver även kostnadsfria Räknestugor i olika städer (nu är de uppe i ca 30 städer), du kan på www.mattecentrum.se se om det finna någon Räknestuga nära dig.
Angående din kommentar: om du kan få alla behörighetsgivande kurser på Ekonomiprogrammet där Matte b-spår läses, välj det programmet i så fall. De som väljer läsa Teknik eller Naturvetenskapsprogrammet gör det av 2 huvudsakliga anledningar: behöver läsa de kurser som ingår i de programmen för behörighet till eftergymnasiala studier eller om man gillar matte, fysik, kemi, tycker det är lätt eller roligt att läsa de ämnena och har inget emot att det är svårare matte där, utan tycker tvärtom att det är bara bra.
Avhopp från Naturvetenskapsprogrammet & Teknikprogrammet sker oftast pga följande orsaker: "för svår matte", "kämpar med fysik och/eller kemi, lägger all fritid på det men riskerar ändå inte få godkänt" - det är vad eleverna berättar (de som vill byta från TE eller NA till EK eller SA eller till ett yrkesprogram: t.ex. Teknik mot El/Energi).
Sammanfattning: mitt råd är följande - om du kan få behörighet till en eftergymnasial utbildning på EK samtidigt som du inte har ett brinnande intresse av att läsa så mycket matte, fysik, kemi som det bara går, välj Ekonomiprogrammet.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval.
Bästa hälsningar
Liselotte SYV
Frågor och svar taggade med 'jobba som obehörig lärare' (8 st.)
-
Bli lärare via KPU och sedan utöka sin behörighet?
Hej jag går i 3an på gymnasiet. Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO. Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie. Om...
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret -
Bildlärare 7-9?
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret -
företagsekonomi = samhällskunskap?
Hej, Har en master i nationalekonomi, vilket också inkluderar ganska många poäng företagsekonomi. Jag funderar på vad jag skulle behöva göra för att kunna bli gymnasielärare inom samhällskunskap via en kompletterande pedagogisk utbildning...
Hej D,nu jobbar inte vi här på FRåGA SYV med antagning till KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, så du får gärna fråga dem som gör det men... företagsekonomi och... Läs hela svaret -
Vilka kurser ska en fritidspedagog läsa för att få undervisa i matte?
Hej, fritidspedagog som utbildade sig 2000-2003 vill få behörighet att undervisa i matte upp till åk 6. Hon vill samtidigt arbeta deltid så det är distans som gäller, är inte heller aktuell för VAL. Vad ska hon läsa in? Hon har 180 hp...
Hej Emma!När det är lärarbrist, får även obehöriga undervisa (här gäller det i så fall rektors/arbetsgivarens bedömning). Om man i... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Gymnasielärare till grundskolelärare?
Om jag är ämneslärare på gymnasiet i pedagogik och sociologi men senare vill arbeta i grundskolan, f-3 eller 4-6 och undervisa i ett ämne som t.ex matematik, svenska, SO, NO. Vad behöver jag då komplettera med?
Hej Therese,det är Skolverket som både beviljar lärarlegitimationer och som också kan Utöka dem. Reglerna och bestämmelserna kan ändras över tid. Och man kan även ibland... Läs hela svaret -
Arbeta som obehörig lärare?
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret -
Hur Blir jag behörig lärare?
Hej, jag heter Ulrika och har tre gamla utbildningar, en i arbetsterapi från 1993, en kandidatexamen i form på Beckmans designhögskola och en Magisterexamen i Industridesign från 2004 på Konstfack. Jag har de senaste 15 åren undervisat i estetiska ämnen...
Hej Ulrika!Jag vill råda dig att titta på alternativet Yrkeslärarprogrammet, som omfattar 90 hp men brukar inte ges på heltid, utan på halvtid eller på 75% av studietakt, alltså tar det 2... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga