Lina
    Hej! Jag undrar vad skillnaden är mellan estet och samhällskunskap linjen? Jag själv går sam men har en kompis som går estet och hon får sjunga, dansa och spela teater och verkar ha så himla kul. Medan jag sliter och inte har speciellt kul det känns tungt eftersom hon säger att vi får samma behörighet. Är det så? I så fall har jag verkligen valt fel linje… Vilka jobb kan man egentligen få om man går sam och vilka kan man få om man går estet? Tjänar jag inte lite på att gå sam ändå? Är det inga jobb som kräver extra samhällskunskap t.ex.? Sedan undrar jag också vilka kurser som krävs om man vill bli kommunikatör samt hur det är att jobba som kommunikatör? Jag undrar också om sam-media handlar mycket om data och att man använder många pogram så som photoshop? Ska gå sam-media i tvåan för jag hoppades att man gick vara lite kreativ då och förhoppningsvis jobba med film och skriva mer men har insett att det kanske är mycket teknik och IT vilket jag hatar. Blir så osäker på mitt gymnasieval nu.

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Lina!
    Både SA och ES är högskoleförberedande program, vilket betyder att i fall man uppfyller kraven för examen, får man grundläggande behörighet till högskolestudier. Särskild behörighet är väldigt olika till olika utbildningar, så det är svårt att säga om man får behörighet till just de utbildningar man vill söka (man måste titta på just vilken utbildning efter gymnasiet man vill läsa).

    Ett bra sätt att få överblick och se likheter och skillnader mellan olika gymnasieprogram, är genom att jämföra programplaner, vilket jag föreslår att du gör:
    http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_SA.pdf
    och
    http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_ES.pdf

    På alla program läser man 2500 poäng och många kurser är likadana (obligatoriska) men så klart finns det skillnader. På SA läser du en extra mattekurs (2b), två kurser i Moderna språk och Filosofi och Psykologi som inte läses på ES. Då "befrias" det tid för att läsa de estetiska kurserna i stället. Vidare är det ganska stor skillnad i vilka programfördjupningar som får läsas på SA och ES. Allt detta ser du i programplaner (länkarna ovan).

    Direkt efter SA eller ES är det svårt att få jobb. De flesta söker vidare studier på högskola, yrkeshögskola, folkhögskola eller praktik med hjälp av t.ex. Arbetsförmedlingen.

    Om du är intresserad av de estetiska kurserna, kan lösningen vara att du väljer läsa estetiska kurser som Individuellt val, 200 poäng - t.ex. en kurs under åk2 och en kurs under åk3.
    Kurserna Animation, Bild och TV-produktion får väljas som Programfördjupande på SA och det är kreativa kurser, se även efter flera kurser i listan på vilka som får läsas inom Programfördjupningen och fråga på din skola, vilka av dem som skola kan ordna för dig.

    Du frågar om det finns några jobb som kräver extra kurser i Samhällskunskap. Svar på den frågan är att det är svårt att hitta eftergymnasiala utbildningar som just specifikt kräver högre kurser än Samhällskunskap 1b, som läses som obligatorisk på alla de högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Att man läser högre kurser i Samhällskunskap förbereder en för vidare studier, ger mer förståelse och vana att ta till sig teoretisk kunskap, som man har stor nytta av senare i livet - om man studerar på eftergymnasial nivå.

    Ang. inriktning på SA: Sam-media innehåller 100 poäng mindre än de andra två inriktningar och du kan därför välja en extra 100 poängs kurs inom Programfördjupningar - det ger mer valfrihet. Om just Photoshop eller ngt. annat/andra dataprogram används - är det extremt svårt att säga för att utvecklingen inom det område går väldigt fort fram och de program som du kommer att använda när du läser inriktning från nästa läsår, kanske inte ens är uppfunna idag.

    Du frågar om vad som krävs för att bli Kommunikatör. Se på utbildningens presentation på t.ex. http://www.yhguiden.se/utbildning/nackademin/marknadskommunikator-inom-sociala-medier och i behörighetskraven ser du att det bl a krävs kunskaper motsvarande Matematik 2c + 2 års arbetslivserfarenhet inom t.ex. försäljning. På SA läses det "b"-spår i matte. "C"-spår är lite svårare och här har jag ett förslag: om du väljer Matematik 3b som en av dina programfördjupande kurser, läser du högre kurs i matte och med det borde med råge kompensera mattekraven. Ang. arbetslivserfarenhet, så råder jag dig försöka få sommarjobb inom "rätt bransch" - t.ex. inom försäljning. Om det är svårt att få jobb, sök praktik, vilket är bättre än inget. Yrkeshögskola kan göra undantag från behörighetskraven (till skillnad från högskola) och det är lönt att söka till YH även om man inte uppfyller alla behörighetskraven "till punkt och pricka".
    Här http://www.yhguiden.se/utbildning/medieinstitutet/webbkommunikator-sociala-medier ställs det lite lägre behörighetskrav: räcker med Matte 1 och arbetslivserfarenhet kan vara från valfri bransch, men måste ändå uppgå till minst 2 år.
    Du kan även titta på flera liknande utbildningar:
    http://www.yhguiden.se/utbildning/yrkeshogskola-gavleborg-hogskoleenheten-bollnas/kulturkommunikator
    http://www.yhguiden.se/utbildning/handelsakademin/butikskommunikator-visual-merchandiser-goteborg

    Eftersom Yrkeshögskoleutbildningar är mycket marknadsorienterade och flexibla, uppstår de och upphör med kort varsel. Det betyder att just den utbildning som du tittar på idag, kanske inte finns om 2 år, men det finns en annan utbildning - med ett annat namn, längd och i en annan stad, kanske. Du bör därför se behörighetskraven till YH mer som "riktlinjer" -t.ex. att det är bra att försöka få så mycket arbetslivserfarenhet som möjligt + att det är många ggr fördelaktigt att läsa mer matte (i ditt fall Matte 3b). Extra språk är alltid ett "+", när du söker till yrkeshögskola, även om det inte står i behörighetskraven.

    Om vad kommunikatör gör kan du läsa på http://www.framtid.se/profession/kommunikator/

    Kandidatprogram i Medie&Kommunikation finns på högskolenivå och tar 3 år att läsa på heltid. Se vilka utbildningar som finns idag: http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/omrade/kommunikationsvetenskap-53?fritext=medie-+och&typ=3&examen=19
    Högskoleutbildningar är mer "stabila" på så sätt att de ges i samma form & samma städer under lång tid.
    Behörighet till högskoleutb. Medie&Kommunikation är "på sin höjd" Samhälle1b och Historia 1b, men ibland bara Grundläggande behörighet, dvs du blir behörig till alla dem i fall du tar examen från SA. Däremot är det ganska höga betyg som ger plats på utbildningen, så det gäller att kämpa för att få höga betyg.

    Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig! Du ställde ett antal olika frågor och jag försökte svara på alla dem. I fall jag missade ngt., var god hör av dig igen. Bäst är det att du skriver en ny fråga i så fall för att vi ser de nya frågorna först och prioriterar dem, framför att svara på kommentarer, som kommer ofta lite efter - tyvärr.

    Bästa hälsningar & stort lycka till!
    Milla
    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'utökning' (9 st.)

    • tina1270

      frågor om prövning och betyg?

      Hej, jag går första året på gymnasiet. På min skola går det att själv välja tre kurser men jag vill läsa alla dessa: matte specialisering, matte 5, spanska 3 och spanska 4 vilket blir fyra. Då tänkte jag att jag nog kunde läsa...

      Milla : : Hej,att läsa "utökat" på gymnasiet är inte elevens rättighet. Rektor fattar beslut om du får läsa utökat eller inte, utifrån dina prestationer och närvaro. Som... Läs hela svaret
    • Marita67

      Kan man välja utökad kurs på slutet?

      Hej! Jag läser matte 5 just nu och funderar på att lägga till engelska 7 vilket jag har möjligheten till att göra. Den skulle då stå som utökad kurs. Tanken är att jag vill lägga till kursen för att få behörighet samtidigt...

      Milla : : Jo, SYV på din skola går efter skolverkets rekommendationer. Skolverket rekommenderar att examensbevis utfärdas enligt hur elevens individuella studieplan ser ut och i studieplanen bör innan kursen... Läs hela svaret
    • Jimmer

      Prövning och utökning?

      Hej jag är en elev i årskurs två på gymnasiet och jag har några frågor samt följdfrågor. 1. Borde skolan erbjuda prövning i en kurs som erbjöds i individuellt val men inte blev av?Kursen ger behörighet på vissa program. 2....

      Milla : : Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem...Mitt svar på fråga 1: Nej, det känner jag inte till att skolan har en sådan skyldighet.Mitt svar på... Läs hela svaret
    • DanBog

      Räkans betyget i individuella val med i "betygspoänget (22,5)"?

      Hej! Enligt flera elever och lärare på min skola så räknas inte betyget i individuellt val med när jag ska söka till högskolan. När jag pratar med syv på skolan så får jag inget riktigt svar på frågan. På vår...

      Milla : : Hej,till svenska högskole-universitetsutbildningar söker man (i betygsgrupper) med Meritvärde.Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Har man... Läs hela svaret
    • Joline

      Hur fungerar utökade kurser?

      Hej! Jag funderar på att läsa engelska som en utökad kurs eftersom jag redan är flytande i engelska. Kan man läsa engelska 6 som utökad kurs eller bara 7? Och hur funderar det när man läser en utökad kurs? Kan man tenta av kursen och sedan läsa den utökade?

      Julia: : Hej Joline,i högskoleförberedande gymnasieprogram ingår engelska 5 och 6 som obligatoriska kurser. I yrkesprogram ingår bara eng5 som en obligatorisk kurs. Dock har alla elever rätt att läsa eng6,... Läs hela svaret
    • Elvira

      Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i? BI eller BII?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet 2016 och gick vård och omsorg. Jag läste matematik 3b som utökat då, men fick ett F i den kursen. Nu läser jag matte 3b på komvux och ska försöka få bra betyg i den. Jag ska även göra en prövning nu i maj, i matematik 2a som jag redan har ett E i. Min fråga är...

      Liselotte: : Om du redan innan kompletteringar är Behörig, kommer du prövas i BI - med lägre meritvärde och samtidigt i BII - med högre meritvärde. Utifrån din kommentar - verkar... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vem är det som utökar kurser och bestämmer mitt meritvärde?

      Hejsan, jag förstod inte direkt hur man utökar kurser, är det någon som gör det åt mig för att göra mitt meritvärde så maximalt som möjligt? (Läser 2800 poäng) Isåfall kommer denna person t ex att inte räkna med tre kurser i snittet som jag har lägst betyg i, t ex Ma5(valbar) och...

      Lena: : Hejsan, anledningen till att elever ibland utökar kurser är; 1. Man vill läsa en kurs som ger meritpoäng. Kursen räknas då alltid med i jämförelsetalet. 2. Man vill läsa en kurs för att få... Läs hela svaret
    • Simon

      Hur räknas mina gymnasiepoäng?

      Jag går sista året på gymnasiet nu och jag läser teknik med utökning till 2600p istället för 2500p och jag undrar ifall jag får ig i någon kurs som inte är grundläggande kommer den att räknas bort från mitt slutbetyg då eller kommer den räknas med ? Efter som jag läser 2600 borde jag väll kunna...

      Fråga: : Den kursen som ligger som utökat räknas bara med i ditt snitt om det är en kurs som ligger som behörighet till valt kurs eller program på högskolan. Annars så räknas den alltså inte. /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga