De senaste åren har varit väldigt struliga psykiskt för mig och jag har egentligen ända sedan åttan varit orolig för hur det ska gå inför gymnasievalet men hela tiden fått svar "det löser sig då", men ibland gör det ju inte det, och jag har haft det såhär i många många år så jag vet att det inte kommer lösa sig om typ två månader! Det är såhär att jag har gått halvtid i skolan sedan höstterminen i sjuan, så jag har redan missat väldigt mycket, nu har jag ända sedan början av nian endast gått 10% i skolan, jag har gått från att ha bra betyg till att nu inte ha något. Jag vet att jag inte kommer komma in på gymnasiet, jag kan kanske fixa betyg i två ämnen, ingen kommer in på två ämnen. Jag har inte heller varit så insatt i själva sökandet av att hitta ett program jag gillar och en skola jag gillar. Jag har inte orkat och inte haft något intresse, när det var öppet hus på de flesta skolorna låg jag inlagd på sjukhus, när det varit mässa, informationsmöten m.m har jag som jag skrev ovanför, legat inne på sjukhus . Jag vet inte ens vad jag är intresserad av eller vill gå.. Ett alternativ (vilket min mamma vill) är att gå ett 10:e skolår på högstadiet, eller att gå introduktion och läsa upp mina betyg. Men vad händer om jag inte klarar det, om jag är fast i detta djävuls hjulet som inte stannar och jag klarar inte skolan? Om jag på introduktion säger "nää nu skiter jag i det här" då är det ingen som kan säga nej, allt ansvar kommer ligga på mig. ..
Nu tänker du antagligen att jag måste prata med min SYV på skolan men det går inte. Jag var på ett samtal hos han och jag kände mig så fruktansvärt förnedrad, han pratade om allt annat än om mitt gymnasieval och ville bara veta min anledning till varför jag inte går heltid i skolan och varför jag inte tar tag i min ätstörning. När min mamma skickar ett mail till han och frågar vad han tror är bäst menar han att det bara skulle vara slöseri med allas tid om jag går ett 10:e skolår på högstadiet, skrev att jag har visat att jag har alla förutsättningar för att lyckas.
Jag känner mig så fruktansvärt förvirrad just nu. Jag vet inte vad jag ska göra. Hur jag ska komma vidare. Alla mina kompisar har nu gjort sina val och jag är kvar här och har ingen jävla aning om vad som ska hända. Ingen i skolan verkar bry sig. Jag får panik! Jag har noll kolla på det här med ansökningen och jag har inte ens loggat in eller anmält på till den där ansökningssidan, alltså jag har inte koll på NÅGONTING. Vad händer om det fortsätter såhär? Kommer min kommun ens bry sig om jag har ansökt eller inte? Kommer alla börja gymnasiet och jag bara gå hemma? jag vet inte vad jag ska göra, jag blir så himla förtvivlad, jag vet att jag inte kommer komma in någonstans men det verkar inte som om min omgivning tycker att ett 10:e skolår skulle vara en bra ide. Jag vet ingenting och jag blir galen!
Väldigt, väldigt, VÄLDIGT tacksam för svar!!
Nu tänker du antagligen att jag måste prata med min SYV på skolan men det går inte. Jag var på ett samtal hos han och jag kände mig så fruktansvärt förnedrad, han pratade om allt annat än om mitt gymnasieval och ville bara veta min anledning till varför jag inte går heltid i skolan och varför jag inte tar tag i min ätstörning. När min mamma skickar ett mail till han och frågar vad han tror är bäst menar han att det bara skulle vara slöseri med allas tid om jag går ett 10:e skolår på högstadiet, skrev att jag har visat att jag har alla förutsättningar för att lyckas.
Jag känner mig så fruktansvärt förvirrad just nu. Jag vet inte vad jag ska göra. Hur jag ska komma vidare. Alla mina kompisar har nu gjort sina val och jag är kvar här och har ingen jävla aning om vad som ska hända. Ingen i skolan verkar bry sig. Jag får panik! Jag har noll kolla på det här med ansökningen och jag har inte ens loggat in eller anmält på till den där ansökningssidan, alltså jag har inte koll på NÅGONTING. Vad händer om det fortsätter såhär? Kommer min kommun ens bry sig om jag har ansökt eller inte? Kommer alla börja gymnasiet och jag bara gå hemma? jag vet inte vad jag ska göra, jag blir så himla förtvivlad, jag vet att jag inte kommer komma in någonstans men det verkar inte som om min omgivning tycker att ett 10:e skolår skulle vara en bra ide. Jag vet ingenting och jag blir galen!
Väldigt, väldigt, VÄLDIGT tacksam för svar!!
