Frågor och svar taggade med 'fysik' (136 st.)

3 Poäng

Clara 2016-11-15

Hej!

Jag vill byta utbildning till ämneslärare för gymnasieskolan och jag har fastnat i vilka ämnen jag ska välja. Till våren startar distansutbildning på Högskolan i Dalarna med svenska eller matematik som förstaämne. Men egentligen vill jag idrott & hälsa och biologi också. Nu kan jag inte välja vilka ämnen! Om jag skulle vilja undervisa i alla de ämnena, går ens det eller är det 2 lärarutbildningar som gäller då?

Vilka kombinationer är smartast? Finns det något jag bör tänka på?

Matematik:
Jag är rädd för att välja matematiken eftersom den sägs vara svår och tidskrävande samt att på just den högskolan kan jag bara välja idrott & hälsa som andraämne (av de jag är intresserad av).
Svenska:
Jag är inte hundra på om jag vill svenska egentligen, bara att jag numera gillar att skriva. Det skapar möjlighet till att välja antingen matematik eller idrott & hälsa som andraämne och det känns som det inte är lika svårt som matematiken (men jag kan ha fel).
Idrott & hälsa:
Jag kan inte ha det som förstaämne på den högskolan, annars känns det som det ämnet jag helst vill.
Biologi:
Det vill jag också väldigt gärna, men det finns inte ens på Högskolan i Dalarna. I sådana fall måste jag vänta till HT och välja distans på högskolan i Karlstad istället. Men jag känner att jag vill plugga redan nu till våren. Går det byta skola efter hand?

För att bli behörig lärare behövs 120HP i första ämnet och 90HP i andra ämnet, eller hur? Och om man vill komplettera med ett tredje? Sen har jag läst någonstans att idrott & hälsa inte riktigt räknas på samma sätt gällande HP och nivå?

Behörig är jag till alla. Jag kan nog inte tillgodoräkna mig några kurser som jag redan läst (1 termins sjuksköterskestudier och 1 termin läkarstudier). Hur vet man vilka kurser som kan bli tillgodoräknade? Vilka kurser läser man ens eller kan man i princip välja vilka kurser som helst inom tex kategorin biologi?

Det blev en hel del frågor och är tacksam för lite hjälp, tycker det är jättesvårt att hitta den informationen man behöver, även att jag har läst hur mycket som helst på olika sajter.

2 Svar

2 Poäng

Anna SYV på FrågaSYV 2016-11-15

Hej Clara,

Lärarutbildningen har genomgått stora förändringar i flera omgångar. och det är inte otänkbart att flera förändringar kommer, så smartast är det att välja ämneslärarprogrammet - då har de sammansatt kurser på rätt sätt; och blir det någon förändring, så kommer de utbildningsansvariga fixa det - byta ut kurser och hur som helst se till att du kan ta lärarexamen.

Har man fått Lärarexamen /i vilka ämnen som helst/ kan man sen utöka sin lärarlegitimation med flera ämnen.

Man kan också undervisa som obehörig lärare, men man får inte sätta betyg.

Gymnasielärare är oftast behöriga i 2 ämnen. Samtidigt är de behöriga i samma ämnen på grundskolan.

Grundskolelärare är oftast behöriga i 3 ämnen och är inte behöriga att undervisa på gymnasiet.

Dock nu, i lärarbrist-tider, får även personer utan någon som helst högskoleutbildning undervisa, se t.ex info om Juniorlärare>> vilket är givetvis inte alls bra, men så ser situationen ut idag. :(

Utökat svar

2016-11-15

Ang. byta skola - så är man beroende av

1. om ledig plats finns på utbildningen

och

2. om högskola anser att det går att byta /t.ex till synes "samma kurs" kan ändå innehålla olika moment/.

Högskolor och universitet i Sverige åtnjuder "Akademisk frihet" vilket yttrar sig i att de i mångt och mycket får hitta på egna lokala regler och bestämmelser (inom vissa ramar, men ändå...). Det är därför smartast att vända sig till Studievägledare på just den högskola/universitet där man vill - i första hand - läsa.

Givetvis måste antal poäng stämma, och det gäller för alla högskolor, och KPU är på 90 högskolepoäng, men t.ex Göteborgs Universitet har hittat på snabbvariant, där KPU läses "i ett", utan lovveckor - på 125% av studietakt. Då blir man klar mycket snabbare. Så olika upplägg, former och varianter kan förekomma. På vissa "punkter" kan man också få "undantag" ibland... på någon högskola, men kanske inte på den andra.

Ett alternativ som du kan fundera över är - att söka jobb nu, på en gång, som lärare - eller lärarvikarie, det som finns att få. Som obehörig men verksam lärare finns det stora chanser att komma med i någon projekt, där du på förmånliga villkor kan uppnå lärarbehörighet. Det finns flera fördelar: du kommer att få lön inom kort, och samtidit testa på PÅ RIKTIGT hur det är att vara lärare. Sedan kan du alltid ta tjänstledigt och läsa till lärare på vanligt sätt om du inte kommer med i någon projekt. Genom att komma in i kompetenshöjande projekt kan du slippa studieskulder - då man ofta kan läse och jobba samtidigt.

Utökat svar

2016-11-15

Ang. vilka kombinationer av undervisningsämnen som är bäst att välja - så är det mycket svårt att säga, därför att svenska, engelska och matematik undervisas på alla nivåer och alla de olika program på gymnaisiet. Idrott och hälsa också - men bara en kurs per program, Idrott och hälsa 1, är obligatorisk. Hur som helst så förstår man att de Obligatoriska ämnena behöver många lärare ...

Men om alla tänker så, kommer det snart uppstå brist på lärare i andra ämnen - som företagsekonomi, kemi och juridik, t.ex... de ämnena är också obligatoriska men bara på några få gymnasiala utbildningar. Färre lärare behövs, men de behövs.

Och vad det gäller just KOMBINATIONER - så vill skolorna ofta ersätta den "gamla" lärare som de "förlorar", t.ex om Ulla Andersson går i pension och hon undervisade i musik och spanska - då vill skolla hitta någon som just kan undervisa i spanska och musik, för att ersätta just den läraren. Men i fall det inte går, då försöker rektor göra om ämnesfördelning, så att en ny lärare som anställs får undervis i Spanska och Svenska t.ex om en annan lärare "tar" musik om hen kan göra det.

Vilka ämneskombinationer som utgör "vinnande koncept" är därför omöjligt att säga tyvärr :(.

Utökat svar

2016-11-15

Se vad som står på Skolverkets hemsida, här nere har jag kopierat text från www.skolverket.se

***

Likvärdiga kunskaper och kompetenser

För samtliga vissa ämnen gäller också att du kan bli behörig om du ”på annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser”. Då ska du kunna visa att du har de kunskaper och kompetenser som beskrivs i ämnesplanerna.

Du kan ha fått dessa kunskaper och kompetenser genom högskolestudier, annan utbildning (exempelvis yrkeshögskola eller folkhögskola) eller arbetslivserfarenhet inom relevant område.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:

Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Utöver sin lärarexamen har han även en kandidatexamen i kulturvetenskap. Vi bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur innehåller.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:

Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, en journalistutbildning. Eftersom denna utbildning har gett honom de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet mediekommunikation innehåller blir han också behörig i det ämnet.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:

Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering innehåller. Hon får nu även denna behörighet i sin legitimation.

Vi kommer inte göra några förhandsbedömningar via e-mail, telefon, Facebook eller Twitter om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall.

1 Poäng

Mikael SYV på FrågaSYV 2016-11-16

Hej,

ang. din tidigare kommentar: Så om jag väljer matematik och sedan idrott & hälsa som ämneslärare på gymnasienivå kan jag efteråt utöka med biologi. Hur ser den kompletteringen ut i dagsläget? Räcker det med 90HP, eller behövs det KPU också?

Svarar jag så här: jag har nu pratat med en sakkinnig på Skolverket och fick svar att om man har lärarexamen som gymnasielärare och vill utöka sin behörighet för att kunna undervisa i ännu fIer ämnen i samma skoIform, i detta fall Gymnasiet, räcker det men att skaffa sig tillräckligt antal poäng inom sitt blivande undervisningsämne - i ditt fall i Biologi och det det är 90 hp - och direkt efter kan man ansöka om utökning av sin behörighet, dvs ännu en KPU krävs inte.

Hälsningar

Mikael SYV