Hej, Felix! Det finns några skolor på olika ställen i Sverige som erbjuder "kombinationsutbildningar" som t.ex. den här skolan
http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/alvkullegymnasiet där man på Naturvetenskapsprogrammet läser även Musik & Bild.
Om det inte finns någon sådan skola i närheten av dig, kan du fundera på om du vill välja en skola som erbjuder både NA och Estetiska programmet /musik/ eller EK och Estetiska /musik/ - och även på förhand fråga om det blir möjligt för dig att läsa ett par utökade kurser. Om du får ett positivt svar på den frågan kan du läsa 200 poäng (inom individuellt val, som alla elever väljer) + 100 - 300 poäng extra Musik - som utökade kurser. Vi tar exempel på att du läser 200 poäng utökade kurser Musik.
Tillsammans med 200 p indiv.val blir det en hel termin på hel tid - dvs en sjättedel av din utbildning blir "den musikaliska utbildningen" på NA eller EK.
Det är en kompromiss - att försöka gå "båda de programmen" samtidigt, vilket egentligen inte fullt ut är möjligt.
Jag vet inte alls vad de skolorna som finns nära dig, kan erbjuda. Du får välja att berätta för oss var du bor eller undersöka själv vad som finns på skolorna där du vill gå - för möjligheter att erbjuda läsa "två program på en gång". Här är också frågan om du vill läsa på mer än heltid... om du svarar NEJ på den, då är det bara 200 poäng inom Individuellt val, vilket är ca 8 % av studietid på gymnasiet, som du väljer fritt. Du kan välja Musikkurserna men i vilket fall så måste musiklärarna finnas på skolan och det gör dem om skolan erbjuder ES, musik.
Min förhoppning är att mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval!
Bästa hälsningar
Liselotte SYV
Liselotte
Hej Felix, att läsa på mer än heltid innebär att man lägger ner mer än 40 timmar i veckan på sina studier (lektioner + hemarbete, läxorna + grupparbeten). Normalt sett så är man i skolan ca 20 timmar per vecka i genomsnitt (lektionstid) och lika mycket tid är det tänkt att man lägger ner på sina studier utanför skolan. Det blir 40 tim/vecka. Det är heltidsstudier.
Om man läser extra kurser - då läser man på mer än heltid.
Det är ett undantag - om man skall läsa på mer än heltid. Man ansöker då hos rektor om att få läsa "utökade kurser" (kurser som kommer att ligga utöver heltidsstudier). Normalt sett, läser elever utökade kurser från tidigast åk2. Vanligaste är det att en elev läser EN UTÖKAD KURS á 100 poäng - under åk3, t.ex.
Det förekommer, dock, att elever läser ganska mycket mer än heltid, t.ex. två utökade kurser under åk2 och två andra under åk3.
Varför man läser utökade kurser? Olika anledningar:
1. behöver betyg för behörighet till vidare studier
2. är extra duktig i t.ex. matte och på lärarens inrådan och med rektors godkännande läser på egen hand alla mattekurser som finns - upp till Matte 5 och tre kurser i Matte specialisering
3. har bytt program under åk2 - och behöver läsa de obligatoriska kurserna som hen missade /pga byte av program/
4. har varit sjuk under en period och missade några kurser, läser därför ikapp
5. har speciella djupa intressen i ett viss ämne och klarar obligatoriska kurser mycket bra, får därför läsa på mer än heltid.
Ovan finner du några exempel på varför eleverna läser på mer än heltid.
Du frågar också om skillnaden mellan b & c spår i matte. Du kan se alla mattekurser på
www.matteboken.se
b är medelsvårt
och
c är avancerat spår i matte. Man läser snabbare och djupare /löser extra uppgifter/ och läser kurserna på kortare tid - för att hinna med flera kurser.
c spår i matte läses bara på Teknik & NA på gymnasiet. Obligatoriskt läser man matte 1-3 c på TE och NA men på en av inriktningarna på vardera program, läser man även Matte 4 som en obligatorisk kurs.
Det är på Natur-natur
och Teknik-teknikvetenskap som Matte 4 läses.
Man måste gilla matte eller tycka det är "lätt och tråkigt" ... det går också bra att det är "tråkigt", bara det är lätt
eller så är man beredd att lägga ner mycket tid på sin fritid för att klara kurserna. Sedan frågar eleverna ibland så här: "OK; jag klarade upp till Matte 4 men fick bara E i mattekurserna. Vad skall jag med "bara E" i matte? Kommer inte in på de attraktiva eftergymnasiala utbildningar..." - och då är svaret att "är man behörig till en högskoleutbildning men kommer inte in på betyg, kan man göra Högskoleprovet och hoppas att dess resultat ger plats på utbildningen".
Det är helt omöjligt för mig att förutspå vad du kommer att ha för betyg i matte på gymnasiet om du har B i grundskolan. Jag råder dig fråga din mattelärare, som känner dig.
B kan ligga närmare A-betyg eller närmare C-betyg. Det kan vara stor skillnad där. Det är för det första.
För det andra, kunskaper och betyg kommer av dina insatser som elev. Om du kommer att satsa lika mycket eller mer tid, energí och engagemang i dina mattestudier framöver, vet ju bara du själv.
Man kan vara matte-gení ... det finns några få som är det.
Alla de övriga ("dödliga" *L* :-) som jag till exempel - för kämpa och slita och hårt arbete "pays off" som de säger på engelska. Lägger man mycket tid på någonting, så blir det bra till slut. Det är då på bekostnad av annat: träffa kompisar, hobby, andra ämnen i skolan mm.
Om du, till exempel, inte är helt säker på att du vill välja det avancerade mattespåret, är det kanske bäst att välja ett program där medelspår läses, det är då Ekonomi och Samhällsvetenskaps - de två program läser matte 1b och 2b och på Ekonomi (inriktning Ekonomi) även Matte 3b.
Inriktningar på SA och EK väljer man till åk2. till åk1 söker du till programmet. Inriktning ÖNSKAR du (mest för skolans egen planering). Vill du vara säker på att det är just den inriktningen som du får läsa från åk2, be om inriktningsgarantí innan du söker till skolan.
Om jag missade något i mitt svar nu, ber jag dig att återkomma.
Bästa hälsningar
Liselotte SYV
