Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32109 frågor besvarade.
Väg för att framgent kunna arbeta med HR?
3Poäng
Hanna01
Hej!
I dagsläget läser jag min sista termin innan jag är färdigexaminerad beteendevetare med inriktning sociologi. Sedan ca 2 år tillbaka har jag arbetat halvtid som rekryterare vid sidan av studierna på ett startup rekryterings- och konsultbolag.
Det jag vet nu, och som jag inte visste för tre år sedan när jag började plugga, är att jag vill arbeta med HR i framtiden. Av den anledningen står jag nu i valet och kvalet kring att fortsatt studera och spetsa mig med en vidareutbildning inom HR, eller börja arbeta heltid inom rekrytering på bolaget jag är idag. Ännu har jag inte klurat ut på vilket sätt jag vill jobba med HR i framtiden, men mest troligt med mjuka värden kring arbetskultur på något sätt samt strategi.
Givet arbetsmarknaden inom HR, hade ni rekommenderat fortsatta studier med inriktning HR eller att bygga upp erfarenhet genom arbete? Vad kommer jag om 5 år vara mest konkurrenskraftig med? På det lärosäte där jag studerar idag finns en master inom HR samt en magister inom arbetsvetenskap att välja på till exempel. Vilka av dessa två skulle vara mest relevant för mig?
Övrig info är att jag satt ihop min kandidatexamen i sociologi själv, där varken arbetsrätt eller klassisk personalvetenskaplig inriktning antagits. Det som studerats, utöver sociologin, är beslutsfattande, konfliktlösning samt europavetenskap. Oavsett om det blir en master/magister framåt eller inte så kommer arbetsrätt läsas till som en kurs.
Hej! Att välja mellan fortsatta studier och att bygga upp erfarenhet genom arbete (eller praktik) kräver en individuell bedömning och svar på frågan beror på flera faktorer, inklusive dina karriärmål, din nuvarande erfarenhet och dina personliga omständigheter. Men du kan både söka jobb och ansöka om studieplatser och se var du kommer in och vilka jobb du får. Det är först om du både får minst ett jobberbjudande som är attraktivt för dig och samtidigt får plats på minst en utbildning som du också kan tänka dig att gå, som det blir ett "riktigt val" som du ställs inför. Det kan hända att du endast får studieplats men inte ngt jobb som du vill ha och då har du ju inte flera alternativ, utan endast ett. Du kan dock alltid samtidigt som du jobbar även söka studieplatserna och du kan samtidigt som du studerar söka jobb. Det händer att de studerande får mycket attraktiva jobberbjudande och väljer i så fall avbryta sina studier (i alla fall tillfällig) eller hittar möjlighet att arbeta och studera samtidigt. T.ex kan man ha heltidsjobb och läsa på halvtid vid sidan av jobbet, eller studera på heltid och jobba på deltid vid sidan av studierna.
Här är några överväganden som kan hjälpa dig att fatta ett beslut i fall du både får minst ett attraktivt jobberbjudande och samtidigt också minst en studieplats på en utbildning som du gärna vill gå:
Karriärmål och dina intressen: Ta dig tid att fundera över vilka specifika roller inom HR som du är intresserad av och vilka kompetenser och kunskaper som krävs för att lyckas inom dessa roller. Om du har ett tydligt mål kan det hjälpa dig att bestämma om ytterligare studier eller arbetslivserfarenhet är mer gynnsamt för att nå dina mål.
Nuvarande erfarenhet: Eftersom du redan har erfarenhet av arbete inom rekrytering kan du överväga hur du kan bygga vidare på denna erfarenhet för att bredda din kompetens inom HR. Arbetslivserfarenhet kan vara värdefullt och ge dig praktiska färdigheter och insikter som kan vara svåra att få genom enbart akademiska studier.
Flexibilitet och tid: Om du väljer att fortsätta med studier på avancerad nivå t.ex mot master- eller magisterexamen, kommer det att kräva att du investerar en viss tid och resurser. Överväg om du är beredd att lägga ned den tiden och om du har möjlighet att prioritera studier över arbete under den tiden.
Arbetsmarknadens krav: Undersök hur arbetsmarknaden för HR; för sök bland annat ta reda på vilken efterfrågan som finns på olika kompetenser och utbildningsnivåer. Detta kan hjälpa dig att bedöma vilken utbildning eller arbetslivserfarenhet som kan göra dig mest konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Hur kan du göra det? - Titta på platsannonser (annonser om lediga jobb); se hur många tjänster som finns att söka och vilka krav och önskemål arbetsgivare uppger i annonserna; prata med Arbetsvägledare på Arbetsförmedlingen; försök få kontakt med personer som jobbar på de positioner inom arbetslivet som du i framtiden vill ha och fråga vilken utbildning och erfarenhet som gav de det jobbet. Den erfarenhet jag som SYV har ger mig följande "bild" av HR-jobben: på små företag kan "HR-personen" (som är ensam "hela personalavdelningen") vara "allt-i-allo" som bland annat är Personalchef men också betalar ut löner som Löneadministratör och måste därför vara duktig i löneutbetalningssystemet (just det systemet som just det företaget använder), hen deltar i rekryteringar, planering av fortbildning för personal, ger stöd till cheferna i diverse personalfrågor (måste vara mycket kunnig i området Arbetsrätt), sköter konflikthantering (i alla fall till viss grad) och deltar även i budgetarbete och i löne-frågorna (lönejusteringar), bland annat i förhandlingar med fackförtroendemän. I stora organisationer brukar HR-arbete vara mer indelat i olika specifika roller men viss "överlappning" av ansvarsområden ändå (ganska ofta) finns; så arbetsgivare söker anställa experter på vissa frågor inom HR ibland men ibland vill hellre anställa de som lär sig snabbt och är beredda att arbeta inom många olika områden. Arbetsgivare får (inom HR-jobben) anställa precis vem de vill (utan någon utbildning inom HR över huvudet taget) och utbilda på arbetsplatsen eller köpa in utbildning för den anställde; detta för att yrken inom HR är i Sverige icke-reglerade. Detta gör det mycket svårt att ge råd kring utbildning och vilka övriga meriter man behöver skaffa sig.
Exempel: att hen som söker jobbet har körkort eller vissa språkkunskaper kan bli avgörande. Att man har tidigare personlig erfarenhet av att arbeta inom den branschen inom vilken hen vill jobba inom HR kan också bli avgörande.
När det gäller valet mellan en master i HR och en magister i arbetsvetenskap är det viktigt att överväga vilken inriktning och kompetens som bäst matchar dina karriärmål och intressen. En master i HR kan ge dig en mer specifik och djupgående förståelse för HR-relaterade ämnen, medan en magister i arbetsvetenskap kan ge dig en bredare förståelse för arbetslivsfrågor, inklusive kunskapsområde arbetsrätt, organisationspsykologi och arbetsmiljö. Tänk på vilken typ av roll och ansvar du vill ha inom HR och välj utbildning därefter.
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'matte specialisering' (14 st.)
Hej! Jag går nu andra året på teknikvetenskapsprogrammet. Jag planerar att ta Engelska 7, Matematik 5 och Matematik Specialisering för att få de extra 2.5 meritpoängen. Men jag har hört att Matte Spec är ett väldigt tufft ämne. Det jag...
Milla : :
Hej,betyg i kurserna som ger Meritpoäng räknas också in ditt snitt/jämförelsetal. Det kan du läsa om på gymnasieGuiden.se/meritpoängOm du siktar på... Läs hela svaret
Hej! jag går i gymnasiet och vill få betyg i matematisk specialisering, för att kunna uppnå 2.5 extra meritbetyg (får en från ma 5, och en från eng 7, (tänker söka civ.ing, så ma 4 ger inget)), men min skola erbjuder ej den kursen. Kan...
Milla : :
Hej,om din gymnasieskola köper prövning för dig från en annan skola, så kan det lösa sig på det sättet. Det är rektor på din skola som beslutar om det. Men annars... Läs hela svaret
Hej, jag undrar om vad Mattespecialisering är. Är det liksom en extra kurs man väljer som matte 5 eller kan man bara ta kursen efter gymnasiet. Ifall det skulle kunna vara en extra kurs, hur kollar man vilka skolor erbjuder kursen ?
Milla : :
Hej!Vad kursen Matematik specialisering innehåller kan du se på Matteboken.se/lektioner/mattespecialisering Kursen är inte obligatorisk på något svenskt gymnasieprogram och krävs inte för... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man kan läsa till kurser för att få extra meritpoäng utanför de 2500 poäng man har i sin kursplan. Skolan jag har tänkt på kan jag läsa Matte 1-5 och Engelska 6 och 7, genom att jag väljer Matte 5 och Engelska 7 som IV,...
Mikael: :
Hej Eliasviktigt att veta vilket program du kommer läsa på gymnasiet. om vi tar TE som exempel, se programplan: Matte specialisering får på TE läsas som en av de... Läs hela svaret
Hej! Jag har nyligen studerat tekniskt basår på Kth och kom tyvärr inte in på den civilingenjörslinjen som jag ville in på. Därför tänkte jag att studera matematik 5 och matematik specialisering på komvux. Jag blev nekad av kommunen...
Liselotte: :
Hej,så vitt jag vet så finns det inte någon svensk högskoleutbildning som för särskild behörighet skulle kräva matematik 5 eller specialisering.Det finns utbildningar... Läs hela svaret
Hej det är så att jag har gjort prövning på matte 4 och matte 5 och jag går då i tvåan. I 3:an kommer jag alltså inte att ha några mattekurser att läsa på gymnasiet. Min fråga är då; finns det nån form utav...
Mikael: :
Hej, fråga på din gymnasieskola om du kan läsa Matte specialisering; den "kursen" kan läsas flera ggr med Olika innehåll - alltså går det att läsa flera kurser i matte spec.
Jag ville läsa matematik 3 och 4 i tvåan och matematik 5 i trean. Jag försökte få hjälp med det förra terminen och i höstas men fick ingen hjälp. Därför är det nu försent att läsa matematik 3 och 4 under 2:an. Jag undrar...
Anna: :
Hej Ebba,innehåll i kurserna Matematik 5 och Matematik specialisering baserar sig på innehåll i kursen Matematik 4.Alltså, FÖRKUNSKAPER inför matte 5 och matte spec.... Läs hela svaret
Hej! Mitt namn är Felicia. Jag undrar vilken kurs mellan matte 4 eller mattespecialiseringen i gymnasiet är svårast. Med andra ord vad är rangordningen på dom svåraste mattematikkurser i gymnasiet.
Anna: :
Hej Felicia!De svåraste kurserna i gymnasiet inom ämnet Matematik i Sverige är Matematik 5 och Matematik Specialisering.
Alltså, både matte 5 och matte spec. kan läsas direkt efter matte 4.... Läs hela svaret
Hej, Jag går teknikprogrammet och har ambitionen att eventuellt plugga någon civilingenjörsutbildning. Ska påbörja trean till hösten och ska läsa matte 5 på vårterminen. Matte 5 ger ett meritpoäng medan matte specialisering ger ett halvt,...
Julia: :
Hej Sebastian,Det är med Meritvärde (summan av Jämförelsetalet + meritpoängen) som man söker till högskoleutbildningar i Sverige. Om du "endast" får 2.0 meritpoäng... Läs hela svaret
Hej!
Jag går första året på Na-programmet och skulle vilja bli antagen till läkarprogrammet sen när jag går ut . Jag undrar om vilka kurser jag kan läsa som ger meritpoäng förutom moderna språk 3 plus 4, Eng 7 och Ma 5?
mvh
Milla : :
Du har i din fråga nämnt nästan alla kurser som kan ge dig meritpoäng - du glömde endast matematik specialisering. Länktips: info om meritpoäng på Gymnasieguiden>>
Jag hade väljat några extra kurser utav gymnasium i början av årskurs 9 samtidigt med grundämnena i nian. De är (Matte 1C, 2C, 3C och Engelska 5) och jag lyckades att få betyg för dessa ämnena. Dessutom Modersmål1( jag är inte Svensk). Jag har redan 500 poäng för gymnasium. Normalt sätt läser...
Mikael: :
Hej Alex,
det är jättebra att du är duktig och klarade gymnasiala kurser redan i åk9.
Du har nu, formellt settt, 2,5 år = 5 terminer av gymnasiet kvar att läsa.
Tyvärr finns det inte... Läs hela svaret
Hej!
Jag går just nu på naturvetenskap, och jag har redan planerat att läsa matte 5 och matte specialisering för extra 1.5 meritpoäng. Men jag undrar vilken annarn kurs kan jag läsa för 1.0 poäng? Förutom språk eftersom jag inte riktigt bra på varken engelska och spanska som jag läste i...
Peter: :
Hej Maryam,
Du ställde (i din kommentar) en fråga som lyder: "... om jag har B eller A i flesta kurserna och sen läser jag engelska 7 och får mellan E och C. Kommer det sänka mitt snittbetyg... Läs hela svaret
Hej!
Jag går just nu åk 2 på naturvetenskapsprogrammet och funderar lite på det här med individuella valet. Jag valde förra året att läsa Matte 5, matte specialisering och eng 7 i åk 3 för att få 2,5 i meritpoäng (läste också språk 3 i åk 1, så har även där 0.5). Jag tycker dock engelskan är...
Anna: :
Hej Elin!
Det är bra att du tänker långsiktigt och planerar framåt och försöker lista ut olika bra alternativ!
Att läsa Utökat är inte en rättighet, det är Rektor som beslutar och på vissa skolor blir det alltid Nej med... Läs hela svaret