Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32141 frågor besvarade.
Väger det nationella betyget tyngst?
3Poäng
Adam
Hej,
Jag har läst matte 3c och fått c på alla dom vanliga matte proven. Under det nationella fick jag väldigt få poäng men betyget e. Min lärare gav mej slutbetyget e. Det känns orättvist och jag undrar varför jag ens gjorde hennes egna prov.
Läraren går inte att få tag på. Hur/om är det möjligt att ett prov väger tyngre än dom andra tre?
Hej Adam,
jag förstår att det känns orättvist och du tycker du borde få högre betyg & du frågar om det nationella provet väger tyngst av alla andra prov.
Det är lärarens ansvar att sätta betyg och i fall man inte är nöjd med betyget, bör man försöka prata med läraren men du säger att det inte går att få tag på läraren. I så fall skulle jag frågat Rektor på ditt program, som borde kunna förklara hur du får tag på läraren.
Jag kan förklara varför det nationella provet väger tungt. Du ska med dina betyg konkurrera mot elever på ANDRA SKOLOR och det är därför viktigt att SAMMA NIVÅ på kunskaper motsvarar samma betyg. Detta mäts och säkerställs just med hjälp av de nationella proven för att det är SAMMA prov för alla elever som på olika skolor läser samma kurs. En annan "poäng" här är att det nationella provet kommer i slutet av kursen och mäter elevens kunskaper på hela kursen.
De prov du gjorde innan (under kursens gång) mätte inte kunskaper på senaste delen av kursen, det du lägre sig just veckan innan det nationella provet - det är för det första. Och för det andra, så kanske var de prov som läraren erbjöd att göra lite "för lätta" (jag vet inte det, jag bara gissar men det är en av de möjliga orsakerna). Sedan kan det hända att det blir så här: en elev kunde några kursmoment i början av kursen men sedan "glömde" och mot slutet av kursen kan inte de tidigare momenten lika bra som då... (också en av de möjliga förklaringar).
Om du anser att ditt betyg på NATIONELLA PROVET är felaktigt satt, att du borde få högre på det provet - då finns det all anledning att fortsätta diskutera frågan. Om betyget på just Nationella provet motsvarar dina svar som du gav på provet men ej dina kunskaper (om du t.ex hade en "dålig dag" och egentligen kan mer) finns det också ganska bra anledning att diskutera frågan med din lärare och sista hand - med rektorn.
Du frågar också vad anledning var att du gjorde delproven på kursen. Tanken med delproven är, för det första, att det är en del i inlärningsprocessen och, för det andra, träning i just PROVSKRIVNINGEN - så att inte slutprovet kommer som en chockartad överraskning, och för det tredje - är det bra om läraren och eleven får "svart på vitt" hur eleven ligger till i kursen just då. Proven som läraren ger under kursens gång är inte samma prov på olika skolor och det händer att de är lite för lätta eller lite för svåra. Om det var samma prov på alla skolor, skulle de behöva genomföras exakt samma tid samtidigt på alla skolor (som det nationella provet) för att det finns viss risk att de sprids bland eleverna och fusk förekommer. Att göra flera delprov med samma säkerhetsåtgärder som det nationella provet - blir för omständigt och för dyrt, därför finns det bara ett stort nationellt prov i slutet av kursen.
Ännu en anledning till varför man kan i vissa fall få högre betyg på delproven (än på slutprovet) är att under delprov redovisar man sina kunskaper i en ganska avgränsad del av kursen, man tänker som exempel - bara på "andra gradens ekvationer" :) som sagt - bara ett exempel tagen "ur luften"... men på slutprovet måste man tänka på alla de olika momenten vilket kan medföra att man tappar koncentrationen lite grand.
Om vi jämför med Prövningar - då är det bara ett stort prov man skriver och får betyg på det. Så, egentligen skulle man kunna skippa alla delprov och bara "gå på" det nationella provet (som man gör ofta på högskolor/universitet: som studerande gör man vad man själv vill under terminen, sedan kommer tentorna i slutet av terminen), men det blir en katastrof för de elever som skulle få F på provet i slutet av kursen. Och vad gör man sedan? Kursen är ju slut och betygen satta. Därför är det brukligt att genomföra några delprov under kursens gång.
Min personliga åsikt är att det kanske är bra att sätta lite för höga krav under kursens gång (hellre än för låga) - då blir slutbetyget en glad överraskning för många elever. Men risken med det är att ett antal elever som i slutet av kursen skulle få E, men under kursens gång skulle ligga på F-nivå (om läraren ställer för höga krav) blir så pass besvikna att de kanske t o m hoppar av gymnasiet.
Jag försökte i mitt svar till dig nu förklara varför det kan bli så här, som det blev för dig.
Jag hoppas du kan acceptera mitt svar.
Tyvärr så kan inte vi på Fråga SYV påverka ditt betyg, vilket du säkert också själv förstår.
Det vi kan göra är att förklara, ge information och råd.
Ett råd till dig: om betyget redan är satt, är det inte så väldigt bråttom nu, utan du har tid på dig - fram till slutet av åk3, då alla betyg sätts ihop till Examensbevis. Du kanske kan innan du får Examensbevis - höja ditt betyg på något sätt och då är det det högre betyget som kommer med i ditt Examensbevis.
Lycka till med dina fortsatta studier!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'skaffa lärarexamen' (12 st.)
Jag har en kandidatexamen i engelska språket och har nu börjat fundera på att utbilda mig till engelskalärare. Vad behöver jag läsa till? Kan jag läsa en master i engelska språket + pedagogik? Vad krävs för de olika nivåerna dvs...
Milla : :
Hej,jag vill börja svara med att "påminna om" att även obehöriga lärare får lov att undervisa (när det är lärarbrist). Men det är bra att du... Läs hela svaret
Hej, Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi. Jag har snart läst färdigt yrkeslärarprogrammet, 90 p. Där jag blir behörig att undervisa på vård-och omsogsprogrammet och Barn och fritid på gymnasiet och vuxenutbildning. Kan jag även bli...
Milla : :
Hej,det är skolverket som utfärdar läralegitimationer och de som är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter är studievägledare... Läs hela svaret
Hej! Jag har 60hp i historia och ska gå ytterligare 30hp i historia nu under våren. Jag har även 90hp i statsvetenskap sedan innan. Jag undrar därför vad mer som krävs för att jag ska kunna ta ut en lärarlegitimation i SO åk 7-9 i framtiden, om...
Anna: :
Hej Tobias,du behöver komma in på KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som är ett program på 90 hp (tre terminer om man läser på heltid). Kontakta studievägledare på de... Läs hela svaret
Jag är utbildad biolog (kandidatexamen) sedan 20 år tillbaka, men har inte arbetat inom naturvetenskap. Jag har även en examen i företagsekonomi (redovisning) och har arbetat redovisning och revision sedan 2003. Jag funderar på att byta yrke då mitt intresse...
Julia: :
Hej Jennie,undervisning i ekonomi finns på gymnasiet; i naturvetenskap - både på grundskolans senare år och på gymnasiet. Med din bakgrund skulle du ev kunna genom KPU bli gymnasielärare... Läs hela svaret
Jag är intresserad av att plugga lärare under så kort tid så möjligt för att jag ska hinna göra andra ambitioner. Kompletterande pedagogisk utbildning verkar vara ett alternativ då man kan få lärarlegitimation i ett ämne efter att ha...
Mikael: :
Hej Yunis,att bli lärare med legitimation i ett ämne är ett Undantag och vi kan inte direkt rekommendera det. Och detta av flera anledningar:- det är svårt att... Läs hela svaret
Jag är diplomerad ridlärare level II (folkhögskola 1.5år) och funderar på yrkeslärarutbildning inom häst. Är enda vägen yrkeslärarprogrammet eller kan jag på något sätt läsa fristående kurser? Läser nu...
Mikael: :
I avsaknad av behöriga lärare kan du få jobb redan nu men vill du bli behörig, är det lärarlegitimation du söker hos Skolverket och i grunden måste du ha Lärarexamen . Om du på ngt... Läs hela svaret
Hej
Jag har en magister i arbetslivspedagog från Lunds universitet och arbetar idag som rekryteringskonsult. Jag är sugen på att skola om mig till Syo alt lärare. Pga av att jag inte har möjlighet att ta mer studielån skulle jag vilja minimera min studietakt och längd. Får jag tillgodoräkna mig...
Julia: :
Hej Elin,
det är lärarbrist och även brist på Studie- och yrkesvägledare. Det går därför att få anställning som lärare och/eller som SYV (tyvärr)... Läs hela svaret
Hej!
Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö...
Anna: :
Hej Elias!Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs... Läs hela svaret
Hej!
Jag studerar till religionslärare och undrar om det går att säga vilket ämne det är bäst att kombinera med för framtida jobbmöjligheter. Jag funderar på svenska eller samhällskunskap. Går det att veta om något av de två är bättre än det andra?
Milla : :
Hej Jenny,
det är en viktig och intressant fråga du ställer - om ämneskombinationer för lärare. Dock är det svårt att ge ett svar eftersom både svenska och samhällskunskap är... Läs hela svaret
Finns det något yrkesprogram som man kan gå för att bli special pedagog, vilket? Eller bara högskoleförberedande program?
Julia: :
Hej NikoIina!
En specialpedagog >>> arbetar för att underlätta för barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd.Till skillnad från speciallärare... Läs hela svaret
Jag har gått lärarprogrammet enligt en av de gamla utbildningarna (började ht.2009), men har en del rester och har haft uppehåll i ett år för att jobba. Många av de kurserna jag gick då finns inte längre vilket gör det svårt att ta igen dem, så nu undrar jag hur jag ska avsluta mina studier och...
Anna: :
Hej Evelina!
Tyvärr så är din fråga väldigt "smal" (eller specifik) och kräver specialkunskap som enbart Studievägledare på lärarutbildningen har och inte vilken lärarutbildning som helst utan du måste vända dig till den... Läs hela svaret