Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32196 frågor besvarade.
Vilken linje passar bäst för Åklagare/Advokat?
1 Svar
Hej Henrik!
Jag förstår hur du tänker. Du tänker logiskt. Men utbildningssystemet är inte alltid så logiskt. :)
Din SYV har rätt när hen säger att det är bäst att läsa de ämnena du gillar och har lättast för. Detta för att du i så fall har bättre förutsättningar att få högre betyg.
Det är lätt att bli behörig till en högskoleutbildning som leder till det att du blir Jurist. När du blir Jurist, går du vidare genom praktik och mer studier till andra yrken som Domare, Åklagare, Ådvokat eller Kronofogde. Men alla de är i grunden jurister.
Som sagt, det är lätt att bli behörig till Jurist. Men det är svårt att komma in, därför är det viktigt att försöka få så höga betyg du kan redan i åk1. Detta för alla gymnasiala kurser, som du får in i ditt Examensbevis, kommer att räknas in i ditt jämförelsetal.
Du konkurrerar om en plats på högskola med ditt Meritvärde.
Meritvärde räknas ut sä här: Jämförelsetal + Meritpoäng = Meritvärde. Om man har "noll" meritpoäng, blir jämförelsetal i så fall lika med meritvärde. Du kan läsa mer om meritpoängen här >>
Det viktigaste är att bli behörig och att lära sig mycket på gymnasiet, då kan du få högt resultat på högskoleprovet och komma in "den vägen", dvs via HP-urvalsgruppen. Att man gör Högskoleprovet är frivilligt och befriar inte från kravet på att bli behörig.
Vad krävs det för att bli behörig till Juristutbildningen på högskola/universitete?
_
- Jo, grundläggande behörighet + godkända betyg i Samhällskunskap 1b och Historia 1b.
De två kurser som krävs för Särskild behörighet (Sam1b och His1b) läses som obligatoriska på alla högskoleförberedande gymnasieprogram, förutom Teknik, där man läser bara en liten kurs Historia 1a1 och behöver därför lägga till ännu en kurs i historia, men på alla andra högskoleförberedande program kan du läsa vilka valbara kurser som helst för att de kurser som du behöver till Jurist är alla obligatoriska. Grundläggande behörighet är "inbakad" i alla högskoleförbredande program.
Det är inte alls omöjligt att bli behörig till Juristutbildningen på yrkesprogrammen heller. Där måste man lägga till olika valbara kurser, men det är fullt möjligt att bli behörig.
Personligen tycker jag att det är lika bra att söka till Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik i första hand. Detta pga det är säkert roligt för dig att prova-på läsa juridiska kurser redan på gymnasiet, när du är intresserad av det kunskapsområde, men formellt sett, spelar det ingen roll (konstigt nog :). Det är enbart om någon form av alternativ antagning som skulle öppnas på just den högskola och just det året som du kommer att söka, så kanske får du "plus i kanten" om du läste inriktning Juridik. Det är varje högskola som bestämmer om de ska reservera några platser för Alternativ antagning och de kan ändra sig från ett år till nästa.
Sammanfattning:
du kan bli behörig till högskoleutbildning Jurist på ett valfritt gymnasieprogram. På högskoleförberedande behöver du inte tänka på vilka kurser du väljer, du blir ändå behörig (om du får godkända betyg, så klart :). Det är en stor fördel att få meritpoäng - så många du kan och max är 2.5 i merit.
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!
Bästa hälsningar och lycka till med ditt gymnasieval och med dina studier!
ANNA
Hej igen!
om du inte kommer in på Juristutbildningen, kan du träna på högskoleprovet och göra om HP och prova igen.
Under tiden kan du söka till en yrkeshögskoleutbildning Paralegal, juridisk assistent.
Du blir på Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik - behörig till ett stort antal andra högskoleutbilndingar (förutom Jurist) - t.ex kan du söka utbildningar som leder till att du ska kunna bli Socionom, Studie- och yrkesvägledare, Lärare mm.
Högskoleprovet kan man inte "misslyckas" med. Det finns inte ngt som heter "godkänd på HP". Man får resultat (en siffra mellan 0,00 och 2,00) och konkurrerar med den siffran mot andra som också gjorde HP. Du kan anmäla dig till Högskoleprovet till hösten 2016 och sedan göra HP varje vår och varje höst. Man brukar uppnå "toppen" = sitt bästa resultat 4-de eller 5-te gången man gör Högskoleprovet.
Resultat av HP är giltigt i fem år. Du kan använda resultat som du får under åk1 på gymnasiet, när du söker till högskola efter gymnasiet. Har man flera giltiga resultat av HP., är det det högsta (bästa) resultatet som gäller.
Du kan kika på mattedelen av HP här: http://www.matteboken.se/lektioner/hogskoleprov
Du kan också tänka så här: välja ett yrkesprogram och lära dig ett yrke redan på gymnasiet. Samtidigt så kan du bli behörig till att söka till Jurist direkt efter gymnasiet. Skulle du inte komma in, kan du jobba tills du kan söka nästa gång. Samtidigt som du jobbar, tränar du på högskolerpovet och försöker läsa upp dina betyg genom Prövningar.
Frågor och svar taggade med 'Vård- och omsorg' (6 st.)
-
Vård och omsorg komvux?
Hej! Jag ska söka vård och omsorgsutbildning på Komvux och undrar vilka fem eller sex ämnen som krävs minst för att vara behörig för att komma in?
Hej!"Vård- och omsorgsutbilding" på komvux kan ligga på olika nivåer. Min gissning är att du kommer att söka till utbildning på komvux på Gymnasial nivå, alltså ett... Läs hela svaret -
Medicin istället för naturkunskap?
Hej! Stämmer det som står på antagning.se att man kan ersätta Naturkunskap 2 med Medicin 1 när man ska söka in till Sjuksköterskeprogrammet? Om det stämmer, måste man fortfarande ha läst Naturkunskap 1a2 och sedan Medicin 1?
Hej!På antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasial-vuxenutbildning/Gymnasieexamen-fran-komvux/Sarskild-behorighet/Kurser-som-ger-sarskild-behorighet-i-naturkunskap läser vi bl... Läs hela svaret -
påverkar inriktningen arbetsmöjligheterna i framtiden?
hej Jag är en elev på vård och omsorg som ska börja läsa tredje året med inriktningen akutsjukvård. Om jag nu läser denna inriktningen och inte barnsjukvård exempelvis kommer jag aldrig kunna jobba med barn på sjukhus till exempel? Eller...
Hej,det finns inte några nationella inriktningar på VO, vård- & omsorgsprogrammet; men det finns möjlighet till Specialisering. Olika gymnasieskolor erbjuder olika valbara... Läs hela svaret -
Om elever flyttar under gymnasiet vad gäller?
Hej jag har en elev på gymnasiet som nu är i slutet av VO programmets år 2. Familjen kommer eventuellt flytta till Skåne och eleven behöver därför komma in på VO i år 3 på gymnasiet i Skåne. Hur går man tillväga? Vad behöver göras? Vem gör vad? Vilka rättigheter har eleven i den situationen om...
Hej, du skriver att eleven ska Eventuellt flytta med familjen; hur säkert är det och Kan eleven ev. stanna och avsluta sina studier på den ort eleven läser på nu? t.ex bo hos... Läs hela svaret -
Ska jag ta lärling eller inte?
Hej, jag vill bli sjuksköterska efter gymnasiet, och har valt VO. Jag kommer att välja lärling. Men man måste få väldigt höga betyg på alla kurserna för att komma in på sjuksköterska programmet. Måste man få alla A eller några A och resten B? Eller går det med C? Jag kommer då välja lärling...
Hej Linnea, Lärling är en speciell studieform, men som leder till att man får samma kunskaper i samma kurser (som om man läste de kurserna på skolan). Matte läser man på skolan, även... Läs hela svaret -
Byta gymnasium?
Hej jag undrar om jag kan byta gymnasium och linje. Hur fungerar det isåfall? Jag vill byta från hund till vård och omsorg. Jag har inte sökt till den linjen innan så jag är inte reserv.
Hej Frida! Du kan byta om det finns plats där, dit du vill byta. Jag råder dig ta kontakt med de skolorna där du vill läsa. Rektor på Vård- och omsorgsprogrammet är den som garanterat vet om det finns plats på skolan. Om du inte vill... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga