Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Vilken skola ska jag välja?
2Poäng
I
Hej! Jag har nyligen blivit antagen till utbildningen Redovisningsekonom på två olika skolor och vet nu inte vilken av skolorna jag ska välja. Skolorna jag har blivit antagna till är TUC och Stockholm School of Business. Utbildningen via TUC är på 430 yh - poäng och på den andra skolan 410 yh - poäng. På TUC kan man bli auktoriserad redovisningsekonom via FAR och på Stockholm School of Business kan bli auktoriserad via SRF Konsulterna. Vet inte riktigt vad skillnanden på FAR och SRF är eller om det är i princip samma sak? Hur ska jag tänka vid valet av skola och är någon av skolorna "bättre" en den andra?
Hej I! Vad jag kan se erbjuder Stockholm School of Business yrkeshögskoleutbildningar till Redovisningskonsult. TUC erbjuder yh-utbildningar till Redovisningsekonom. En yrkeshögskoleutbildning som är 20yh "större" pågår i fyra veckor längre. Man läser alltså nästan en månad längre, än på den andra utbildningen som är på 410 yrkeshögskolepoäng. Vill man bli klar med utbildningen så fort som möjligt, så väljer man kanske den utbildningen som är nästan en månad kortare. Men om man vill (under utbildningstiden) lära sig så mycket som möjligt, då väljer man kanske den utbildningen som är längre. Är båda utbildningarna du kom in på - på samma ort? Ges dem på distans eller i bunden form? *** SRF & FAR Srf konsulterna – är branschorganisationen för redovisningskonsulter och lönekonsulter. Se deras webbplats: srfkonsult.se FAR - är en förkortning för Föreningen Auktoriserade Revisorer. Se deras webbplats: far.se OBS! det krävs några års arbetslivserfarenhet efter utbildningen innan man kan få sin auktorisation. Personligen skulle jag välja en längre utbildning (även om den är bara en månad längre, pga det ser bättre ut i CV men fler yrkeshögskolepoäng + man lär sig ganska mycket på en hel månad, tänker jag). Men du måste bestämma själv vad som passar dig bättre. För en kortare utbildning lånar man mindre summa pengar av CSN (om man tar lånedel av studiemedel) + man kan börja jobba tidigare, även om det bara handlar om en månad, så är det ju ändå en hel månadslön (eller nästan en hel månadslön "vi pratar om"). Vad, för mig, talar för den utbildningen (ännu en orsak varför jag personligen skulle välja den längre utbildningen) som kan leda till auktorisationen genom FAR, är följande: många som blir auktoriserade genom FAR har i grunden 3-årigakademisk (alltså från högskola eller universitet) utbildning med ekonomisk inriktning, t.ex kandidatexamen i ekonomi. Det verkar som att man även med en yrkeshögskoleutbildning som är cirka 1,5 termin kortare kan, på sikt, "jämställas" - via auktorisationen - med dem som i grunden har minst 3-årig akademisk utbildning (om man uppfyller även de övriga kraven - på arbetslivserfarenhet). Med det sagt, så säger jag ju absolut inte att den kortare utbildning är "sämre". Jag avråder inte från den utbildningen. Alla yrkeshögskoleutbildningar står under MYH´s tillsyn (MYH = myndighet för yrkeshögskola) och får starta endast om arbetsmarknadens behov bedöms som goda + att utbildningen håller bra kvalité. Ta även i din bedömning följande: restid till och från skolan; även utbildningar - inom yrkeshögskola - som är på distans har ett antal obligatoriska träffar. Se vad som står på utbildningens egen webbplats om LIA: vilka företag som LiA ligger på eller om de studerande uppmanas själva hitta en LIA-plats på vilket företag de själva vill (det finns både för- och nackdelar i båda uppläggen: om skola erbjuder färdiga LIA-platser, så slipper man leta själv och skolans platser är garanterat-bra (med utbildade handledare som har erfarenhet av att hjälpa de studerande); om man själv får hitta sin LIA-plats, då kan man öva på "jobbsökande" + man får förhoppningsvis praktikplats just där man vill vara och kan tänka sig vilja jobba efter utbildningen). Om skolorna har olika upplägg vad gäller LIA (kolla upp det), då är det din "sak" att bestämma vilket upplägg som passar dig bättre.
Frågor och svar taggade med 'jobba som obehörig lärare' (8 st.)
Hej jag går i 3an på gymnasiet.
Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO.
Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie.
Om...
Milla : :
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Milla : :
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret
Hej, Har en master i nationalekonomi, vilket också inkluderar ganska många poäng företagsekonomi. Jag funderar på vad jag skulle behöva göra för att kunna bli gymnasielärare inom samhällskunskap via en kompletterande pedagogisk utbildning...
Anna: :
Hej D,nu jobbar inte vi här på FRåGA SYV med antagning till KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, så du får gärna fråga dem som gör det men... företagsekonomi och... Läs hela svaret
Hej, fritidspedagog som utbildade sig 2000-2003 vill få behörighet att undervisa i matte upp till åk 6. Hon vill samtidigt arbeta deltid så det är distans som gäller, är inte heller aktuell för VAL. Vad ska hon läsa in? Hon har 180 hp...
Anna: :
Hej Emma!När det är lärarbrist, får även obehöriga undervisa (här gäller det i så fall rektors/arbetsgivarens bedömning). Om man i... Läs hela svaret
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Liselotte: :
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret
Om jag är ämneslärare på gymnasiet i pedagogik och sociologi men senare vill arbeta i grundskolan, f-3 eller 4-6 och undervisa i ett ämne som t.ex matematik, svenska, SO, NO. Vad behöver jag då komplettera med?
Liselotte: :
Hej Therese,det är Skolverket som både beviljar lärarlegitimationer och som också kan Utöka dem. Reglerna och bestämmelserna kan ändras över tid. Och man kan även ibland... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Anna: :
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret
Hej, jag heter Ulrika och har tre gamla utbildningar, en i arbetsterapi från 1993, en kandidatexamen i form på Beckmans designhögskola och en Magisterexamen i Industridesign från 2004 på Konstfack. Jag har de senaste 15 åren undervisat i estetiska ämnen...
Anna: :
Hej Ulrika!Jag vill råda dig att titta på alternativet Yrkeslärarprogrammet, som omfattar 90 hp men brukar inte ges på heltid, utan på halvtid eller på 75% av studietakt, alltså tar det 2... Läs hela svaret