Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Vilken skola ska jag välja?
2Poäng
I
Hej! Jag har nyligen blivit antagen till utbildningen Redovisningsekonom på två olika skolor och vet nu inte vilken av skolorna jag ska välja. Skolorna jag har blivit antagna till är TUC och Stockholm School of Business. Utbildningen via TUC är på 430 yh - poäng och på den andra skolan 410 yh - poäng. På TUC kan man bli auktoriserad redovisningsekonom via FAR och på Stockholm School of Business kan bli auktoriserad via SRF Konsulterna. Vet inte riktigt vad skillnanden på FAR och SRF är eller om det är i princip samma sak? Hur ska jag tänka vid valet av skola och är någon av skolorna "bättre" en den andra?
Hej I! Vad jag kan se erbjuder Stockholm School of Business yrkeshögskoleutbildningar till Redovisningskonsult. TUC erbjuder yh-utbildningar till Redovisningsekonom. En yrkeshögskoleutbildning som är 20yh "större" pågår i fyra veckor längre. Man läser alltså nästan en månad längre, än på den andra utbildningen som är på 410 yrkeshögskolepoäng. Vill man bli klar med utbildningen så fort som möjligt, så väljer man kanske den utbildningen som är nästan en månad kortare. Men om man vill (under utbildningstiden) lära sig så mycket som möjligt, då väljer man kanske den utbildningen som är längre. Är båda utbildningarna du kom in på - på samma ort? Ges dem på distans eller i bunden form? *** SRF & FAR Srf konsulterna – är branschorganisationen för redovisningskonsulter och lönekonsulter. Se deras webbplats: srfkonsult.se FAR - är en förkortning för Föreningen Auktoriserade Revisorer. Se deras webbplats: far.se OBS! det krävs några års arbetslivserfarenhet efter utbildningen innan man kan få sin auktorisation. Personligen skulle jag välja en längre utbildning (även om den är bara en månad längre, pga det ser bättre ut i CV men fler yrkeshögskolepoäng + man lär sig ganska mycket på en hel månad, tänker jag). Men du måste bestämma själv vad som passar dig bättre. För en kortare utbildning lånar man mindre summa pengar av CSN (om man tar lånedel av studiemedel) + man kan börja jobba tidigare, även om det bara handlar om en månad, så är det ju ändå en hel månadslön (eller nästan en hel månadslön "vi pratar om"). Vad, för mig, talar för den utbildningen (ännu en orsak varför jag personligen skulle välja den längre utbildningen) som kan leda till auktorisationen genom FAR, är följande: många som blir auktoriserade genom FAR har i grunden 3-årigakademisk (alltså från högskola eller universitet) utbildning med ekonomisk inriktning, t.ex kandidatexamen i ekonomi. Det verkar som att man även med en yrkeshögskoleutbildning som är cirka 1,5 termin kortare kan, på sikt, "jämställas" - via auktorisationen - med dem som i grunden har minst 3-årig akademisk utbildning (om man uppfyller även de övriga kraven - på arbetslivserfarenhet). Med det sagt, så säger jag ju absolut inte att den kortare utbildning är "sämre". Jag avråder inte från den utbildningen. Alla yrkeshögskoleutbildningar står under MYH´s tillsyn (MYH = myndighet för yrkeshögskola) och får starta endast om arbetsmarknadens behov bedöms som goda + att utbildningen håller bra kvalité. Ta även i din bedömning följande: restid till och från skolan; även utbildningar - inom yrkeshögskola - som är på distans har ett antal obligatoriska träffar. Se vad som står på utbildningens egen webbplats om LIA: vilka företag som LiA ligger på eller om de studerande uppmanas själva hitta en LIA-plats på vilket företag de själva vill (det finns både för- och nackdelar i båda uppläggen: om skola erbjuder färdiga LIA-platser, så slipper man leta själv och skolans platser är garanterat-bra (med utbildade handledare som har erfarenhet av att hjälpa de studerande); om man själv får hitta sin LIA-plats, då kan man öva på "jobbsökande" + man får förhoppningsvis praktikplats just där man vill vara och kan tänka sig vilja jobba efter utbildningen). Om skolorna har olika upplägg vad gäller LIA (kolla upp det), då är det din "sak" att bestämma vilket upplägg som passar dig bättre.
Kan man bara läsa upp kärnämnen på folkhögskola? Och, hur långt tar det att läsa upp kärnämnen då i så fall? Hur många år/veckor? Och, måste man då läsa på folkhögskola då efteråt...
Milla : :
Hej!Du skriver i din fråga " läsa upp kärnämnen på folkhögskola" men man kan mena olika saker med att "läsa upp" - är det så att du saknar... Läs hela svaret
Hej!
Jag är helt förvirrad, därför tänker jag ställa många frågor och hoppas på att Ert/Era svar förklarar allt! :D
Jag är snart klar med sista kursen som jag ville göra på komvux. Därefter vill jag boka en tid hos SYV i kommunen och sätta ihop ett gymnasiebevis med henne. Dock vill jag...
Mikael: :
Hej Miriam,elever på gymnasiet hade som mål att få ut ett SLUTBETYG t o m läsåret som slutade i juni 2013 och från avgång från gymnasiet i juni 2014 är det... Läs hela svaret
Hej, Hur många poäng av en Yrkesförberedande gymnasieexamen måste vara yrkeskurser? Jag vet man måste ha 600 kärnämnen.
Julia: :
Hej David,det är skillnad mellan yrkesexamen på komvux och på en gymnasieskola. Det är något "friare" på komvux.
För komvux /yrkesexamen/ gäller
Yrkeskurser måste... Läs hela svaret
Jag är 34 år och hoppade av andra året på gymnasiet så jag har inget slutbetyg.
Om jag nu vill gå en utbildning som kräver gymnasiekompetens eller motsvarande kunskaper, vilka ämnen är det som jag måste plugga då?
Kan jag plugga enbart de ämnena som behövs på distans eftersom jag är...
Anna: :
Hej M!
Med "gymnasiekompetens" kan det menas ganska så Olika saker.
Om du vill bli behörig till högskola/universitet - då behöver du uppnå Grundläggande behörighet... Läs hela svaret
Hej!
Jag gick ut gymnasiet med ett samlat betygsdokument då jag saknade några kärnämnen. Sen läste jag till undersköterska så jag har idag runt 4000 poäng sammanlagt men saknar fortfarande dessa kärnämnen, Svenska 2, Engelska 5, Matematik 1b och Religionskunskap 1.
Jag läser nu dessa...
Anna: :
Hej Fredrik,
jag förstår att du har "smått panik" när det är så ont om tid nu, innan 1 jan2017, hinna uppfyIIa kraven för ett SIutbetyg.
Jag tänker... Läs hela svaret
Hej. Om man går lärling på VO praktiserar man 2-3 dagar i veckan under alla 3 åren eller hur länge praktiserar man? Gäller de tex bara i några veckor eller gäller det under hela gymnasiet att man praktiserar?
Anna: :
Hej Frida!
Om man läser som gymnasial lärling>>, läser man alla eller de flesta yrkeskurser på arbetsplatsen och bara kärnämnen - läser man in skolan. Det innebär att man ofta är i... Läs hela svaret
Hej det är så att jag just nu läser upp kurser på gymnasiet och undrar att om jag vill plugga på yrkeshögskola.. vad skiljer det sig från universitet/högskola och vad krävs för att kunna läsa en utbildning ? gärna att du länkar vart jag kan läsa mer om det annars! Jag undrar också att om man...
Anna: :
Hej Riham!
Du kan söka hur många olika yrkeshögskoleutbildningar som helst och komma in på några av dem samtidigt och i så fall välja sen vilken du vill gå. För... Läs hela svaret
Hej!
Jag har ett samlat betygsdokument utfärdat 2010 som jag kompletterade på Folkhögskola 2012 med dem kurser jag saknade för grundläggande behörighet.
Jag fick då ett dokument från Folkhögskolan där dem intygade att jag uppnått grundläggande behörighet för fortsatta studier.
Min fråga...
Anna: :
Hej Tony!
För att ha Grundläggande behörighet som gäller fortfarande och framåt bör du ha en KOMBINATION av:
1. omdöme från Folkhögskola om att du har uppnått grundläggande behörighet (det har du)
plus
2. godkända... Läs hela svaret