adam

    Jag är 19 år och har inte gått på något gymnasie / inte ens påbörjat. Jag ska nästa år plugga upp gymnasiebetyg från komvux, men har lite frågor. Jag vet om de olika urvalsgrupperna men undrar vilken kommer jag tillhöra? De flesta som läser på komvux komplettera vad jag förstår och hamnar då i kompletteringsurvalsgurppen men kommer jag också hamna där för att jag läser på komvux men även är det ju inte komplettering för mig alls utan jag börjar där? en annan grej, det här med basår teknisk eller naturvetenskapligt då är kraven till det grundläggande behörighet som jag förstått medans basår är särskild behörighetsämnen. har jag rätt att söka om ett basår på någon högskola / universitet efter jag har pluggat upp den grundläggandede behörigheten från komvux som är 2 år tror jag eller tar dem bara emot ansökare från "vanliga" gymnasium? Jag tänker liksom att så länge jag har den grundläggande behörigheten så spelar det väl ingen roll? Det var mina frågor. Tack.

    3 Svar

    Vägledare SYV

    Hej Adam,
    du behöver ta ut examensbevis från komvux, vilket man läser för i 3 år på heltid (sex terminer). Inom ditt examensbevis kan du ha alla de kurser som också kan läsas på basåren på högskolenivå. Finns, liksom, ingen större mening att inte ta och inkludera även fysik2, kemi2 och matematik 4 (och också biologi 2, om är det naturvetenskaplig behörighet som du behöver skaffa dig).
    Om du läser endast på komvux, och inte kompletterar och kombinerar betyg från gymnasiet och från komvux - kommer du med examensbeviset från komvux prövas i BI, direktgruppen.
    Jag råder dig göra planering mot examensbevis från komvux tillsammans med SYV på komvux, i den kommunen där du är folkbokförd.
    Annars kan du börja med att söka läsa svenska 1, matematik 1 (går bra med matematik 1a, för att den kursen är lättast av alla gymnasiekurser och får även ingå i exam.bevis från alla olika program), engelska 5 och samhällskunskap 1a1 och historia 1a1 - det blir totalt 400 poäng som motsvarar heltidsstudier i 20 veckor. Sedan kan du se hur det går och boka tid för planering tillsammans med syv på komvux.

    • : Grundläggande behörighet är ju svenska 1,2 och 3/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 6 och Matematik 1.
    • :

      Ett vanligt gymnasium tar 3 år som du säger, men då ingår särskilda ämnen. Jag tänkte att bara läsa in de grundläggande ämnena som jag nämnde ovanför sen söka in till ett basår där jag då få de särskilda ämnena, det borde väl gå? medtanke på att de enda kraven för ett basår är somsagt grundläggande behörighet. + komvux i min kommun erbjuder också bara de grundläggande. I ett basår med natur inriktning få man behörighet i Biologi 1+2, Fysik 1+2, Kemi 1+2 samt Matematik 4, vilket är perfekt då inget av kurserna i min kommun erbjuder så om du inte menar att ett basår är endast för folk som komplettera då tycker jag det låter perfekt för just mig?

    • Anna : Grundläggande behörighet till högskolestudier kan man uppnå på olika sätt, men endast några få kurser (som du nämner i din kommentar) räcker inte "i sig" utan i så fall i kombination med 3-årig arbetslivserfarenhet + för konkurrens måste du även ha resultat från Högskoleprovet. Jag skriver nu ett nytt svar till dig.
    • : Förstår inte riktigt vad du menar. På deras sida står det bokstavligen att man kan söka in till deras basår som då ger behörighet till de jag nämnt tidigare om man av vilken som helst anledning saknar just de ämnena, ända kravet dem har är att man just ha godkänt i svenska 1,2 och 3/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 6 och Matematik 1. Om jag nu har godkänt i det menar du att jag behöver 3 års arbetslivsfarenhet också? Jag tror du kanske missuppfattar vad jag menar. Här är länken till vad jag syftar på: https://www.su.se/sok-kurser-och-program/b%C3%A50002-1.498016
    • Anna : På länken du skickar står det bland annat "Särskild behörighet Matematik 3b eller 3c". Alltså behöver du för särskild behörighet även godkänt betyg i gymnasial kurs Matematik 3b eller 3c. Alla högskoleutbildningar i Sverige kräver alltid att man har Grundläggande behörighet. Men du får söka med vilka meriter du vill. Antagning.se kommer bedöma om du är behörig eller inte och du får antingen svar OBEHÖRIG eller så deltar du i konkurrensen om utbildningsplats, om Antagning.se bedömer att du är behörig. :)
    • Julia :

      Första meningen på webbsidan, som du skickade länk till som lyder "Vill du studera naturvetenskap men saknar gymnasiebehörigheten? " bör tolkas så här: om man saknar NATURVETENSKAPLIGA gymnasiebehörighet, alltså inom sin gymnasial utbldning inte fått godkända betyg i biologi 2, fysik 2 mm... då kan man skaffa den delen "naturvetenskaplig gymnsiebehörighet" på basåret. Jag kan inte se att det står att man inte behöver gymnasiekompetens/grundläggande behörighet. Och, oavsett vad som skulle stå på någon hemsida, så kräver alla svenska högskoleutbildningar GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET som ej kan uppnås genom de några få kurser som du nämner i din fråga. Lärosätena har inte rätt att avskaffa kravet på grundläggande behörighet.

    • : Om ni skulle vilja ta eran tid att läsa och göra erat jobb hade det varit enklare. Under alla ord och meningar jag skrivit har jag någon gång sagt att jag tror man kan söka utan någon behörighet alls? Nej det har jag inte. Om ni inte visste kan ni googla "grundläggande behörighet" så får ni fram vilka ämnen som är grundläggande behörighet och det är EXAKT de "få" ämnena som jag nämnde.
    • : Och ja, Jag såg att man behöver mattematik 3b eller 3c nu men då är det de enda som är "särskilt" Känns som ni svara på saker ni inte ens vet själva för att just svara. Då är det bättre att inte svara alls eller skriva att ni inte kan inom just detta ämnet för ni verkar ju uppenbarligen inte det eller ens läsa vad jag skrivit?
    • Julia :

      "Grundläggande ämnen" och Grundläggande behörighet till högskolestudier - behöver inte vara "samma sak". Om ditt mål är att komma in på en högskoleutbildning, i Sverige, även basåren på högskolenivå är utbildningar på högskola-universitet, då kommer du bedömas av Antagning.se: första bedömningen blir om du är behörig eller inte. Du får därför antingen ställa din fråga till Antagning.se eller söka med de meriter du har - så får du svar från de som just gör antagning till högskolestudier i Sverige, nämligen www.antagning.se .. Jag undrar följande: hur tänker du kring det faktum att majoritet av ungdomar läser 3 år på gymnasiet? Om det vore möjligt att komma in på högskola utan de 3-åriga gymnasiala studier, varför skulle så många läsa i 3 år och inte - i stället - utnyttja den möjligheten, som du tror finns? :)

    • : Svar på dina frågor: Ja självklart är ett 3 årigt gymnasie bättre då man direkt från det program man väljer ger behörighet till både grundläggande och särskilda beroende på vilket program man väljer. Om du inte visste att om man kommer in på ett basår på den skolan så får man inte några högskolepoäng eller något. Den kursen är för folk som saknar behörighet i Biologi 1+2, fysik 1+2, Kemi 1+2 och Matematik 4. vilket är de ämnen som man läser i ett vanligt naturvetenskapprogram på gymnasiet. Och det du menar med att komma in utan 3 års gymnasie studie har jag inte sagt och stämmer även inte alls. Man skippar inget, ingen genväg eller något enklare sätt om det är vad du tror. Jag läser såklart fortfarande de grundläggande ämnena och flera flera ämnen till för att nå 2400poäng. den kursen motsvarar totalt 750gymnasie poäng om jag inte minns fel och är på 1 år, innan jag tar den kursen måste jag fortfarande ha 1650 gymnasiepoäng och det tar ungefär 2 år beroende på vilken takt och hur studieplanen ser ut, sen då när jag har kommit upp i 1650poäng då tar man kursen som är på 750poäng för att då komma upp i 2400poäng. Så det går inte direkt snabbare eller är en genväg eller vad du nu tror.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej!
    Grundläggande behörighet kan du skaffa dig genom en gymnasieexamen eller genom ett omdöme från en folkhögskola. Båda de utbildningsvägarna tar 3 år på heltid.
    Vill man skaffa sig grundläggande behörighet genom endast några få gymnasiala kurser, kallas det En Annan väg (Reell kompetens) och innefattar bl.a 3-årig arbetslivserfarenhet (på minst halvtid och som du skaffar dig efter det att du fyllde 19 år), men då har du inget att konkurrera med om utbildningsplats på högskolenivå, för att meritvärde får inte räknas ut på ofullständiga gymnasiala betyg; för det behöver du i så fall ha godkänt resultat från högskoleprovet.

    antagning.se läser vi bland annat: "För att få grundläggande behörighet måste du ha:

    • examen från ett högskoleförberedande program, eller
    • yrkesexamen med godkända betyg (lägst E) i svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand.

    HÄNVISNINGAR:
    gymnasieguiden.se/gymnasieexamen
    Antagning.se/grundlaggande-behorighet
    studera.nu/behorighet-till-hogskolestudier
    antagning.se/sv/dina-betyg/en-annan-väg

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Adam,
    du har i dina kommentarer uttryckt att du inte tror på att vi på FRåGA SYV vet vad Grundläggande behörighet till högskolestudier är. Jag vet att vi vet vad det är och jag är säker på att svaren både från Vägledaren och från ANNA SYV är korrekta.
    ... men... du behöver inte följa våra råd eller tro på våra svar. Det står dig fritt att ställa din fråga på andra ställen eller söka till högskolestudier med vilka meriter du vill.
    Att få svar från FRåGA SYV är frivilligt och du behöver inte använda oss om du inte vill. Vi har ett erbjudande att kunna snabbt få kvalificerad hjälp i frågor om yrken och studier, men det är, som sagt, helt frivilligt att använda sig av vår hjälp. Du får gärna vända dig till andra ställen, som t.ex fråga på Komvux eller ställ din fråga till Antagning.se.
    Vänligen
    Julia SYV

    • : Hej Julia SYV. Du kan läsa mitt svar på dina frågor på ditt andra svar du tidigare gjort.
    • Julia :

      Jag har skrit ett Svar och några Kommentarer. Både mitt svar och mina kommentarer går ut på att förklara följande: GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET till högskolestudier är ett vedertaget begrepp, och de enskilda lärosätena får inte avskaffa det kravet. Grundläggande behörighet kan uppnås på olika sätt. För dig som är 19 år: du är för ung för att kunnat få ut Slutbetyg eller Samlat betygsdokuemnt, det gäller för äldre personer... Du kan uppnå grundläggande behörighet genom gymnasieexamen, genom omdöme från en folkhögskola eller genom några få kurser men i så fall i kombination med 3-årig arbetslivserfarenhet. Att få grundläggande behörighet genom några få kurser och utan 3-årig arbetslivserfarenhet, kan man inte göra (i alla fall som reglerna ser ut idag), dock finns det planer på att under året 2025 införa ett Kunskapsprov, som skulle eventuellt göra det möjligt att komma in på högskoleutbildningar om man klarar av det provet och kanske oavsett vilken tidigare utbildning man har gått. Ännu är det minst 4 år kvar till Kunskapsprovets införande... så idag behöver du läsa mot examensbevis på komvux, eller söka jobb och jobba i minst 3 år (på minst halvtid) + skaffa dig godkända betyg i de några få gymnasiala kurser som ingår i "en annan väg/reell kompetens". :) Att argumentera mot oss på FRåGA SYV ang.Grundläggande behörighet, tjänar inget till. Då det är inte vi som bestämmer vad Grundläggande behörighet är. FRåGA SYV gör inte heller antagning till högskolestudier. Du får tro på våra svar (eller inte) - vilket som, ... det är upp till dig. Vänd dig gärna till andra källor. Vår avsikt är att hjälpa vägledningssökande, men om de inte vill ha den hjälpen - så är det, som sagt, helt frivilligt! :)

    • : Svar på dina frågor: Ja självklart är ett 3 årigt gymnasie bättre då man direkt från det program man väljer ger behörighet till både grundläggande och särskilda beroende på vilket program man väljer. Om du inte visste att om man kommer in på ett basår på den skolan så får man inte några högskolepoäng eller något. Den kursen är för folk som saknar behörighet i Biologi 1+2, fysik 1+2, Kemi 1+2 och Matematik 4. vilket är de ämnen som man läser i ett vanligt naturvetenskapprogram på gymnasiet. Och det du menar med att komma in utan 3 års gymnasie studie har jag inte sagt och stämmer även inte alls. Man skippar inget, ingen genväg eller något enklare sätt om det är vad du tror. Jag läser såklart fortfarande de grundläggande ämnena och flera flera ämnen till för att nå 2400poäng. den kursen motsvarar totalt 750gymnasie poäng om jag inte minns fel och är på 1 år, innan jag tar den kursen måste jag fortfarande ha 1650 gymnasiepoäng och det tar ungefär 2 år beroende på vilken takt och hur studieplanen ser ut, sen då när jag har kommit upp i 1650poäng då tar man kursen som är på 750poäng för att då komma upp i 2400poäng. Så det går inte direkt snabbare eller är en genväg eller vad du nu tror.
    • Mikael : På basår på högskolenivå (tekniska eller naturvetenskapliga basår) kommer du inte bli antagen om du har ett visst antal gymnasiala poäng, utan du måste få ut EXAMENSBEVIS från gymnasiet (om det är yrkesbevis då med godkända betyg i svenska 2,3 och i engelska 6) eller omdöme om grundläggande behörighet från en folkhögskola. Det går inte skippa kravet på grundläggande behörighet vid ansökan till basåret; detta trots att på basåren så läser man inte högskolekurser utan "gymnasiala kurser", liksom. Det är inte riktigt så att man på höskolans basår läser Gymnasiala kurser: innehåll är liknande gymnasiala kurser i naturvetenskapliga ämnen, men inte identiskt. Du kan argumentera "mot" oss på FRåGA SYV i all evighet. Men det finns ingen vinst för dig i att göra det. FRåGA SYV kan inte bevilja undantag och låta dig komma in på högskolenivå utan grundläggande behörighet, det ligger helt utanför våra befogenheter. Om du har mycket ledig tid och gillar att skriva, då kan du givetvis skriva många kommentarer med samma innehåll som går ut på att du inte tror att du inför basåren på högskolenivå behöver ändå ha 3-årig gymnasial utbildning, men det behöver du skaffa dig. Sådana är reglerna. FRåGA SYV kan inte ändra på de reglerna. Vi kan svara på dina kommentarer (eller låta bli). Det gör ingen skillnad i sakfrågan, dock. :(
    • : Om ni blir ledsna eller ta åt er av vad jag skrivit är det erat problem, inte mitt. Jag fick frågor ställda mot mig vilket jag svarade på. Jag är medveten om att ni inte har en blekaste makt, att ni bara är en sida där folk kan fråga frågor angående studier osv. Att det har blivit en sån lång sak är för att de tidigare "SYVare" inte verkar läst eller uppfattat vad jag menat då dem skriver grejer från min mun som inte stämde. På komvux i min kommun så erbjuder de inte biologi1+2 fysik1+2 kemi1+2 samt matematik 4, så varför skulle inte just ett sånt här naturprogram basår passa för mig? det står direkt på sidan att programmt/basåret är för dig som "saknar" behörighet inom just dessa ämnena. Varför skulle då folk som har behörighet och godkänt i dessa ämnen då söka till detta?
    • Julia : Vilken kommun som inte erbjuder på komvux läsa kurser i biologi, fysik, kemi eller matte 4? Det är extremt ovanligt att de kurserna inte skulle erbjudas på komvux. Vi kan undersöka frågan om just den kommunen som du är folkbokförd i inte erbjuder läsa de kurserna, men då måste vi veta vilken kommun det är. --- För vem är basåren på högskolenivå? I första hand för elever som på gymnasiet eller på komvux läste "fel program", alltså t.ex fick examensbevis från samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet eller från ett yrkesprogram och inom sitt gymnasieprogram inte kunde läsa tillräckligt mycket matte och inte kunde läsa kemi, fysik eller biologi. I andra hand är det för de som läste "rätt program" t.ex naturvetenskapsprogrammet men ej fick godkända betyg i alla de naturvet.ämnena, t.ex missade få Godkänt betyg i någon kurs, t.ex har i sitt examensbevis F i Fysik 2 och/eller i Matte 4. ... Om du tror att man med gymnasiala kurser som man läser i 2 år och som inte räcker för gymnasieexamen kan komma in på högskolans basår, så är det fel, för det kan man inte göra.
    • : Det är inte alls extremt ovanligt. De flesta kommunerna som inte är i de storstäder som stockholm göteborg osv, erbjuder faktiskt inte kemi fysik biologi på plats då måste man t.ex åka till stockholm. och de du nämner med att basår är framför allt för de som har valt program stämmer inte heller. Det är för dem ja, men absolut inte bara. Har nu kontaktat en högskola som erbjuder basår och min teori verka stämma så vad du nu har fått dina tankar och sånt är fel.
    • : lite tufft nu när en som inte är syv hade rätt och flera syvare hade fel =)
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'studietakt' (23 st.)

    • draken

      Studietakt fristående kurser för fullt CSN?

      Hej! Jag ska läsa fristående distanskurser på universitet i vår på totalt 30hp och de är på kvartsfart respektive halvfart, samt vissa börjar under period 1 och vissa under period 2. Jag förstår inte hur man i dessa fall räknar vad...

      Milla : : Hej, du måste fråga de som jobbar på CSN för att det där beslutet fattas. Oavsett om jag eller ngn annan säger till dig kommer det beslutet gälla som personal på CSN... Läs hela svaret
    • Kvinna

      Vad blir studietakten med 300gympoäng på gymnasiet?

      Hej, Om man enbart kommer att läsa 300gympoäng på gymnasiet under ett läsår (3 kurser = 100p vardera), vad blir då studietakten? 19%? Finns sannolika skäl till varför det är så här.... //Miss V

      Julia: : Hej,100 gymnasiala poäng läser man på heltid på fem veckor.300p. läser man på heltid på 15 veckor.Läser man 300 poäng på 30 veckor läser man i... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan man läsa två olika kurser på komvux?

      Hej! Min vän vill nu plugga upp sina betyg på komvux och undrar om man kan läsa två kurser samtidigt? Studietakten på båda kurserna vill hon ska vara 50% på båda. Är detta möjligt? Vidare undrar jag om man får CSN för 100% studietakt då? Eftersom att man läser två kurser på 50% (deltid)....

      Anna: : Hej Sara,om man läser 2 utbildningar på 50% vardera samtidigt, då är det heltidsstudier. Uppfyller man, för övrigt, kraven som CSN ställer borde man få ut studiemedel... Läs hela svaret
    • Shahd

      Studietakt på komvux ?

      Hej, Jag vill gärna veta om man får bestämma själv studietakten när man läser svenska som andraspråk på komvux eller måste man läsa varje nivå på minst en termin? Varierar det från en kommun till en annan? Jag vill bli...

      Peter: : Hej!Det brukar gå till så här att lärare i svenska gör bedömning om hur snabbt varje studerande kan klara av kurser i SAS grund, alltså svenska som andraspråk på grundskolenivå, och... Läs hela svaret
    • Theodor

      hur fungerar studietakt?

      Hej jag förstår inte riktigt hur studietakt fungerar på distans. får man lektioner på distans via video eller bestämmer man själv helt när man pluggar? om man pluggar 100% betyder det att man MÅSTE plugga heltid alltså inte på...

      Julia: : Hej!Distansstudier är ett samlingsnamn för ett ganska stort antal olika studievarianter. Du kan läsa mer om det på https://www.fragasyv.se/info/studieformer-distans "Extrema former" av distans är: "bunden... Läs hela svaret
    • Manisara

      Kan man läsa två kurser som ger 30 hp samtidigt?

      Jag pluggar just nu på ett universitet och kommer att anmäla mig inför VT2021. Som jag hade tänkt mig så skulle jag läsa ett huvudämne A som ger 30hp nästa termin, men det visas att det ämnet jag vill läsa bara sker på halvfart + 'kvällstid' (och det ger 30 hp) vilket innebär att jag kommer läsa...

      Milla : : Ja, om en kurs som är på 30 hp läses på 2 terminer, då läser man 15 hp per termin vilket = halvtidsstudier på högskolenivå.Du får söka fler kurser... Läs hela svaret
    • Henrik

      Vilken studietakt är dessa två kurser?

      Hej, Har en liten kort fråga. Jag ska läsa två kurser i höst, en på 25% studietakt (7,5p) och en 50% studietakt (15p). Nu när jag ska söka CSN så blev jag lite smått fundersam, men det är väl så att jag ska söka CSN som...

      Julia: : Hej Henrik!Svar på din fråga beror på när kursstart och kursslut är för kurserna. Om båda kurser har samma start och slutdatum, då är svar Ja, det blir 75% av... Läs hela svaret
    • Valentina

      Komvux och folkhögskola samtidigt?

      Hej, kan man gå på komvux och plugga till undersköterska samtidigt som man går på folkhögskola?

      Anna: : Hej Valentina, det finns inte några förbud mot att läsa på komvux och på en folkhögskola samtidigt. Jag tänker dock på följande: att hinna och orka? På komvux (till... Läs hela svaret
    • H

      Kan man bli antagen till över 45hp om studietakten ej överstiger 150%?

      Hej! Jag har några frågor om universitetsantagning. I höst vill jag läsa C-kurs i mitt huvudämne (vi kallar den för kurs 1 - jag går inte ett program utan söker kurser på nytt varje termin). Denna kurs är på 30 hp och 100% studietakt, alltså 30 hp som läses under den kommande hösten. Jag...

      Liselotte: : Hej H; du kan med fördel ringa till Antagning.se - tel.nr 0771-550720 och tel.tid Vardagar kl.9-16!FRåGA SYV gör inte antagning till högskolestudier. Och vi kan... Läs hela svaret
    • H

      Vad blir min studietakt?

      Om jag är antagen till 3 st kurser (alla 100p var). Där 2 av dessa kurser är på 20 veckor medan den tredje är på 10 veckor. Vad blir min studietakt då i procent?

      Julia: : Hej H,i så fall kommer du ha olika studietakt under de 10 veckorna som du läser alla 3 kurser samtidigt; och under de resterande 10 veckorna under din 20-veckors studieperiod.Under de 10 veckorna som du läser alla 3... Läs hela svaret
    • Eva

      Påverkas mitt CSN?

      Hej! Jag läser just nu 3 olika kurser (två på distans, en i klassrum) och har då alltså 300%, jag bestämde mig då att sänka två kurser till 50%, vilket blir 150% och undrar om det påverkar mitt csn, måste jag då gör en...

      Milla : : Heltid är 100 procent av studietakten som är lika med minst 20 gymnasiala poäng per vecka eller 1,5 högskolepoäng eller 5 yrkeshögskolepoäng. Läser man på mer än heltid, får man... Läs hela svaret
    • Miriam

      CSN bidrag studietakt?

      Hej, jag ska läsa vissa kurser på komvux, men vet inte om jag kommer få bidrag. Jag ska läsa MATMAT02a 100p- NAKNAK01ab 50p samt GEOGEO01 100p totalt blir det 250p. Alla kurser är på distans och pågår mellan 11 feb till 30 juni. Måste jag lägga till fler kurser, blandade med 100 och 50 p tills...

      Julia: : Hej Miriam, om jag räknar rätt så är det 20 veckor mellan 11 febr och 30 juni. Heltid under 20 veckor blir, om man läser gymnasiala kurser 400 poäng. Halvtid - 200 poäng. Om du på 20 veckor... Läs hela svaret
    • Robin

      Läsa in kurser i snabbare tempo?

      Hej! Jag kommer med 99,9 % sannolikhet att klara naturkunskap 1a1 med god marginal. Jag kommer vara klar med kursen till sportlovet, men det räcker ju naturligtvis inte för att ge mig grundläggande behörighet. Målet är att ska söka till Ämneslärarprogrammet: idrott och hälsa och...

      Anna: : Hej Robin,jag antar att du läser på komvux, stämmer det?***Komvux i varje kommun bestämmer själva om de erbjuder kurser på distans, eller på hel- /deltid; kvällstid eller på... Läs hela svaret
    • Ruba

      Fristående kurser?

      Jag är redan antagen till ett 100% program men vill läsa fristående kurser samtidigt. Jag läser termin 5 på mitt program. Kan jag läsa mer än 15 poäng frisående kurser?

      Anna: : Hej Ruba, Antagning.se tar in på max 150% av studietakt - dvs 45 hp per termin som max. Dock känner vi till att folk läser mer. Det är svårt att hinna och orka läsa på mer än 150% av studietakt... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga