Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31877 frågor besvarade.
Vilket gymnasieprogram är bäst lämpat för mig?
1 Svar
Hejsan!
Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.
Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).
***
Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
Mina frågor kan sammanfattas såhär:
1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).
2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.
3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.
4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).
5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.
6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.
Frågor och svar taggade med 'lärarexamen' (53 st.)
-
KPU utbildning?
Hej, Jag har en fråga om man skulle läsa KPU f-3 och få behörighet till svenska, engelska och so utifrån sina tidigare studier. Hur skiljer det sig mot Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,...
Hej!svar ang.lärarutbildningar och lärarbehörigheter får du bäst av de som är experter på just det område och det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och... Läs hela svaret -
Plocka ihop utbildning distans?
Jag jobbar i skola idag och skulle vilja utbilda mig till bildlärare men på distans. Finns det möjlighet att plocka ihop en egen utbildning ?
Hej,det är två olika situationer: om man redan har Lärarexamen respektive att man inte har någon lärarexamen. Att uppnå lärarexamen kan man, som snabbast, på tre läsår (om... Läs hela svaret -
Förskollärare som vill bli hemkunskapslärare?
Hej! Jag har en förskollärarexamen och jag är intresserad av att arbeta som hemkunskapslärare på grundskolan. Jag undrar om jag kan läsa någon kurs i hemkunskap och sedan bli behörig att jobba som hemkunskapslärare? Om inte, hur går jag...
Hej!Kika gärna på framtid.se/yrke/hem-och-konsumentkunskapslarare - i stycket UTBILDNING i yrkespresentationen läser man bl a följande: Ämnet "hem-och... Läs hela svaret -
Vad är Kortaste vägen till lärarbehörighet?
Jag har försökt att fråga flera gånger nu. Jag har svårt att hitta. Men vilket är den kortaste möjliga vägen att bli behörig lärare i vilket ämne som helst, 1an på lågstadiet till Gymnasiet. Och vad kan man göra...
Hej,lärarexamen kan man - i Sverige - få ut efter studier på högskole-universitetsnivå i 3 läsår (6 terminer) på heltid; det är den kortaste tiden för att... Läs hela svaret -
Måste jag börja från början på lärarutbildning?
Hej, Jag skulle vilja veta om jag kan få några av mina studier godkända i en lärarutbildning i Sverige. Jag har en kandidatexamen i antropologi, en magisterexamen i statsvetenskap, ett 20 veckors certifikat i undervisning i engelska som främmande språk och en...
Hejsan,det vi vet om yrket SFI-lärare inkl.vilken utbildning som krävs, berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/sfi-larare Jag förstår (utifrån... Läs hela svaret -
Hur många riktiga lärare per elev i olika skolor?
Hej! Går det att se någonstans hur många riktiga lärare (legitimerade) en skola erbjuder per elev? Jag vill veta inför gymnasievalet.
Hejsan,med "riktiga lärare" tror jag du menar Legitimerade lärare (alltså de som har lärarexamen och lärarlegitimation) men frågan du ställer är... Läs hela svaret -
Hur blir jag psykologilärare?
Hej! Jag är en utbildad socionom och har läst 30 HP psykologi inom socialtarbete. Jag vill bli en psykologilärare på gynasial nivå och undrar hur jag ska gå tillväga för att kunna bli det. Skulle jag kunna få vägledning, tack!
Hej,kika gärna på framtid.se/yrke/psykologilarare och bland annat på stycket UTBILDNING i yrkespresentationen där.För att i Sverige bli "behörig lärare" ska man ha... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter behöver man för att söka lärarexamen?
Hej, Kan ni vara snäll och skriva hur ska man söka till lärarexamen och vilka behörigheter behöver man för att söka utbildningen på distans?Tack! Jag ska bli modersmålslärare i Persiska och det är min modersmål.
Hej!du får gärna söka svar hos studievägledare på lärarhögskolorna. Lärarutbildningar är många ggr svårt att "navigera inom". Om... Läs hela svaret -
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare?
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare? Alltså på gymnasiet
Hej,kika gärna på avsnitt UTBILDNING i framtid.se/yrke/psykologilarare - för en person som inte redan är lärare (altså saknar lärarexamen) och vill... Läs hela svaret -
Psykologilärare på gymnasiet?
Hej! Jag försöker lista ut vad jag vill jobba med i framtiden och har alltid intresserat mig mycket för psykologiämnet. Jag har tidigare tänkt på att bli gymnasielärare inom ämnet men vill inte söka lärarprogrammet, dels för att jag har...
Hej,du frågar bland annat om följande: "Måste jag söka till KPU med två ämnen för att ha chans att få jobb som gymnasielärare?" Mitt svar: som reglerna är idag (men... Läs hela svaret -
Lärare med kandidat i pedagogik?
Hej! Jag läser nu ett beteendevetenskapligt program som resulterar i en kandidatexamen i pedagogik (90 hp). Om jag skulle vilja bli lärare kan jag då komplettera med att läsa andra ämnen som jag vill undervisa i tex på gymnasiet? Jag menar alltså om jag...
Hej Jennifer,en gymnasielärare brukar ha 120 hp i sitt första undervisningsämne och 90 hp - i sitt andra (bi-ämne). Vad gäller om du skulle kunna ta ut lärarexamen, så måste jag... Läs hela svaret -
Hur blir jag lärare genom att studera Pedagogik i universitet?
Hur kan jag få lärarutbildningen efter att ha studerat pedagogik programmet i universiteten? Behöver jag studera vidare på något sätt eller hur går det till? Vilken lärare kan jag bli förutom förskolelärare?
Hej Barbareata!Sedan några år tillbaka är en "riktig/behörig lärare" i Sverige hen som har lärarlegitimation från skolverket. Skolverket... Läs hela svaret -
Fysioterapeut läsa KPU biologilärare?
Hej! Jag läser nu fysioterapeut. Jag är nyfiken på hur mycket jag skulle behöva lösa till för att bli lärare i biologi högstadiet eller gymnasiet genom att läsa KPU. Förstår att jag behöver läsa pedagogik men jag är...
Hej Ludvig,reglerna kan ändras över tid. Vad som gäller idag, enligt vad jag som är en allmän Studie- och yrkesvägledare (ej expert på just lärarutbildningar) vet är att man... Läs hela svaret -
Kan en gymnasielärare i bild & fri konstnär undervisa på folkhögskola?
Hej, Om man skaffar sig en ämneslärarexamen för gymnasiet i bild, genom att läsa först en kandidatexamen i fri konst, konsthistoria, eventuellt en masterutbildning i fri konst och sedan kompletterande pedagogisk utbildning; kan man även bli anställd som...
Hej Vallmo!Kika gärna på annonserna om jobbet som lärare på folkhögskolorna. T.ex kan man i en aktuell annons om ett ledigt jobb läsa följande:... Läs hela svaret -
Kan jag undervisa i matte?
Kan jag bli mattelärare i grund om jag har lärarexamen i datavetenskap från hemland?
Hej Marina!När det är lärarbrist, tvingas arbetsgivare att anställa obehöriga lärare. Sök jobbet som obehörig lärare och det kan inte uteslutas att du får jobbet.För att bli... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga