Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'simning' (6 st.)

    • Abdul

      Behöver man klara simmning för att bli godkänd i Idrotten?

      Hej! Jag går i första året i gymnasiet och jag stora svårigheter med simning, jag klarade klädsim momenten men klarade inte att ta upp dockan i vattnet och bogsera tillbaka den. Kommer detta gör så jag inte bli godkänd i idrotten eller bara inte behörig att nå dem högre betygen?

      Anna: : Hej Abdul, det är Lärarens kompetens att sätta betyg. Läraren sätter betyg på HELA KURSEN - i idrott och hälsa, inte på enskilda moment som ingår i... Läs hela svaret
    • Ruimin

      Kan jag söka till gymnasiet?

      jag är 18 nu och jag kom till sverige förr året. Jag läser Im nu och jag fick inte godkänt i läsförståelse , skrivning och simning ,men jag fick bra betyg i alla ämnen utan svenska och idrott.Det här året är sista år...

      Anna: : Hej Ruimin, utan godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från vårterminen i årskurs 9 på grundskolan kan man tyvärr inte komma in på gymnasiets nationella program; betyget... Läs hela svaret
    • Philip

      Livräddning i idrott?

      Hej! Jag går i naturvetenskapsprogrammet år 1 och nästa vecka ska jag och min klass simma (livräddning). Jag kan simma, men jag vet inte hur man dyker och ingår det inte en docka som ligger på botten och man ska dyka för att hämta den? Jag har försökt i 9:an att göra det men det gick bara inte....

      Julia: : Hej PhiIip, jag tycker du bör prata med kurator på din skoIa. Om du inte har möjIighet att prata med kurator, prata med din kIassIärare/mentor. Jag tycker också att det är inte feI att du berättar... Läs hela svaret
    • Rema

      idrott och hälsa kurs?

      Hej! Nu går jag i naturprogrammet och har problem med idrotten, jag går till vanliga lektioner och alla andra aktiviteter men skolkar bara från simningen för att jag hatar det. min fråga är att om gör det som sa men bara går inte till simningen, vad det har för konsekvenser och inflytande på...

      Anna: : Hej Rim, Det finns inte uttryckliga krav på kunskaper i simning i gymnasieskolans kurs Idrott och hälsa 1. Däremot finns det kunskapskrav på åtgärder vid nödsituationer vid drunkningstillbud. Det... Läs hela svaret
    • Mirre

      Problem med simning på idrotten, kommer dwtta bli hiner i gymnasiet?

      Hej ! Jag går sista året på högstadiet och ska vilken dag som helst ansöka till gymnasiet. Men det är så att jag har en slags fobi, om vi nu kan kalla det så. Varje gång jag simmar får jag kramp nästan varje gång och även om jag stretchar och försöker så får jag panik om jag är i vattnet längre...

      Lena: : Hejsan, oj vad jobbigt! Förstår att du blir orolig. Men det värsta som kan hända är att du får F i idrott och eftersom godkänt i Idrott inte är ett krav på gymnasiet så kanske inte det... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga