Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'utökad kurs' (139 st.)
-
Engelska 7 som iv i tvåan?
Hej. Jag går första året på naturlinjen och ska göra mitt första individuella val. Jag vill läsa båda engelska 7 och matte 5 men förstod det som att man kunde välja engelska 7 inför tvåan men inte läsa kursen...
Hej,engelska 7 är en högre kurs än engelska 6 (man behöver kunna innehåll i eng6 innan man börjar läsa eng7); gymnasieeleverna brukar läsa engelska 5 under första året på... Läs hela svaret -
Utökad kurs med behörighet?
Hej! Jag undrar hur det ser ut med behörigheten för engelska 7. Just nu läser jag matematik 5 och har läst att för att få behörighet till läkarprogrammet utomlands behöver man ha läst engelska 7. Jag har fortfarande möjlighet att...
Hej,i Sverige funkar det så att kurserna som ger dig meritpoäng räknas även in i ditt betygssnitt (som kallas för jämförelsetal) och detta även om en sådan kurs står i ditt... Läs hela svaret -
Räknas meritvärden från utökade kurser?
Hej! Jag har sökt till juristprogrmmet, och just nu läser jag matte 3b, engelska 7, och spanska 3 (Jag går det tredjeåret på gymnasiet). Och just nu har jag spanska 3 som utökad kurs! Men jag tror att jag kommer att få bättre betyg i spanska 3...
Hej!Du frågar: "Kommer meritpoängen från en utökad kurs som inte krävs för ett visst program att räknas med? Kommer betyget från en utökad kurs att... Läs hela svaret -
Kommer min utökade kurs räknas in i mitt jämförelsetal?
Hejsan! Jag tar studenten snart och vill bara försäkra mig om att jag förhoppningsvis har förstått rätt. Jag går naturvetenskapliga programmet och läser 2600 poäng. Jag har valt spanska 5 som utökad kurs men denna kommer väl inte...
Hej,det stämmer att maximalt antal meritpoäng för Moderna språk är 1.5 och godkända betyg i moderna språk 3 och 4 ger tillsammans max meritpoäng - när... Läs hela svaret -
Engelska 7 höja snitt?
Hej! Jag har ett dåligt betyg i svenska 1 (fick D). Jag går i åk 2 i gymnasiet (naturnatur) och kommer att ha maxat min extramerit genom matte 5, moderna språk 3/4. Jag som har ett D i SV1 undrar ifall jag kan ta eng 7 och få ett högre betyg, och därmed...
Hej,svenska 1 eller svenska som andraspråk 1 är en Obligatorisk kurs i alla nationella svenska gymnasieprogram och man måste ha godkänt betyg i den kursen för att uppfylla kraven för examensbevis (finns... Läs hela svaret -
Vad innebär en utökad kurs?
Hej! Jag pluggar naturnatur och läser utöver det modersmål (Arabiska) som utökad kurs (100p). (tot 2600p). Jag undrar vad en utökad kurs innebär? Ex om jag får ett A på min utökade kurs men ett lägre betyg på en annan "vanlig...
Hej Z!Utökade kursernas betyg räknas in endast i 2 fall: om den U-kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng. Kurserna i ämnet modersmål ger inte... Läs hela svaret -
Utökad kurs, om den räknas med i betygssnittet?
Räknas betyget in i betygssnittet som jag väljer att lägga som utökad kurs, exempelvis har jag lagt engelska 7 som utökad kurs, räknas då den in som meritpoäng och betyget eller bara meritpoäng?
Hej!för de som har examensbevis (från gymnasiet eller från komvux) räknas betyget in i ditt jämförelsetal/snittbetyget om kursen ger meritpoäng och detta även om... Läs hela svaret -
Hur räknas jämförelsetal/meritpoäng för Handelshögskolan?
Hej, Utifrån vad jag har hört så har Sveriges universitet en viss system där vissa kurser räknas in i jämförelsetalet automatiskt oavsett om du har valt dem som utökade eller ej, så länge dessa kurser behövs för att ge dig 2,5 meritpoäng (ex. Matte 5 eller Franska 4 osv) Jag har nämligen...
Hej Patrik,HHS i Sthlm är en privat högskola och behörighetsreglerna och hur meritvärde räknas ut skiljer sig från de flesta andra lärosätena, vilket du... Läs hela svaret -
Vad är kraven att få utökad kurs?
Hej, jag går El- och energiprogrammet första året men jag vill ta kemi 1, fysik 1&2 och matte 2,3,4 plus dom högskoleförberedande ämnena och jag undrar ifall det är möjligt eller ifall jag borde byta till teknikprogrammet. Alla kurser finns i gymnasiet jag går i och jag är väldigt bra i...
Hej Oscar!Att läsa utökade kurser är inte elevens rättighet, utan rektors beslut gäller.Att kurserna finns på din gymnasieskola är jättebra, då ökar chanser för dig... Läs hela svaret -
Vinner jag på att läsa utökade kurser?
Hej, jag går andra året i naturvetenskapsprogrammet. I tvåan har vissa elever börjat läsa moderna språk 4 men jag valde inte det då jag hellre läser Eng 7 och Ma 5 även om jag är intresserad av kursen moderna språk 4. Min...
Hej Robin,du ställer en aktuell och intressant fråga men som också är svårt att svara på... Saken är den att Skolverket rekommenderar att på förhand, innan kursen... Läs hela svaret -
Går det att ersätta Idrott & hälsa?
Hej, Jag går i 2an på gymnasiet och har hittills väldigt höga betyg. Jag har dock ett betyg i idrott som är lågt och jag är rädd att det ska sänka mitt jämförelsetal. Jag planerar att läsa matte specialisering nästa år som en utökad kurs och undrar om mitt betyg i den kursen kan ersätta mitt...
Hej,Idrott och hälsa 1 är en av de Obligatoriska kurser på gymnasiets alla nationella program och betyget i den kursen måste ingå i examensbevis från gymnasiet, för att i annat fall... Läs hela svaret -
Om utökad kurs inte finns tillgänglig på skolan, vad gör jag då?
Hej! Jag skulle jättegärna vilja gå ett program på gymnasiet inom natur natur (med profil forskning, men jag vet inte om det spelar någon större roll), men det är inte helt säkert att skolan erbjuder utökad kurs. Vad gör jag om det är...
Hej,det ger inga fördelar "i sig" att läsa U-kurser, utökat program. Det är inte heller elevens rättighet utan rektor kan bevilja läsa U-kurser: en eller flera... Läs hela svaret -
Kan jag fortfarande få meritpoängen från engelska 7 om kursenärutökad?
Hej! Jag går i trean och läser engelska 7 samt modersmål. Min fråga var om jag läser engelska 7 som utökat men modersmål som ett individuellt val kommer jag ändå få meritpoängen från engelska 7 eller kommer jag inte det...
hej Sara,även om engelska 7 blir i ditt examensbevis markerat med "U" (utökat program), kommer du få meritpoäng för godkänt betyg i den kursen och betyget kommer även räknas in i ditt jämförelsetal.VänligenANNA -
Ta bort utökad kurs?
Hej. Om jag har läst utökad kurs matte 3C, pga behörighetskrav till universitetet, och sedan väljer att läsa matte 4, kan jag då välja att "ta bort" matte 3c, om jag ej är nöjd med betyget pga att jämförelsetalet kan komma att...
Hej Anna, i dokumentet som heter Examensbevis som man får på gymnasiet eller på komvux - får ingenting ändras. Om du i Examensbeviset har kurser markerade med "U" (utökat program) räknas... Läs hela svaret -
Räknas mina utökade kurser med i mitt snitt?
Hejsan! Om jag läset två utökade kurser kommer jag då senare när jag söker till ett universitet/högskola söka med de betygen så de kommer med i mitt snit? Och jag är inte helt hundra på hur jag räknar mitt snitt, men är det...
Hejsan,samhällskunskap 1b = 1a1 + 1a2Om du har godkänt betyg i 1b eller i 1a1 och 1a2 får du samma behörighet.****U-kurser (som i examensbeviset) är markerade med "U" räknas in i... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga