Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'utökade kurser' (92 st.)
-
Utökade kurser ?
Hej, Jag har läst engelska 7, matte 5 och modersmål ett och 2. Alla 4 har jag läst som individuella val. Kommer alla betygp räknas med i jämförelsetalet om jag har engelska 7 och matte 5 som utökade kurser (kurskod individuellt val men U) och...
Hej,svar på din fråga är - i princip Ja... varför "i princip"? Jo, matematik 5 kanske inte kommer ge dig meritpoäng, t.ex om du söker till en utbildning som ej kräver matte för... Läs hela svaret -
Hur fungerar nya kurser man läst upp på komvux?
Hej! Jag läste samhälle samhälle under gymnasiet, och totalt läste jag 2600 poäng. Nu, efter gymnasiet, har jag läst några naturvetenskapliga ämnen som ex kemi 1, fysik 2, matematik 3 och 4. Min tanke är att jag ska söka civilingenjörsutbildning nu till höst, och undrar hur dessa...
Hej!reglerna i detta fallet är strikta. Alla kurser från ditt examensbevis (förutom gymnasiearbete) som är vanliga kurser, ej U-kurser räknas in i ditt snitt/jämförelsetal.... Läs hela svaret -
Hur kan jag ha 48500 i sammanlagt betygsvärde?
Hej! Jag undrar hur man räknar ut sitt sammanlagda betygsvärde (det som ska vara mellan 21 500 och 48 000) om man har läst utökade kurser. Jag har kollat på exempel och förstått det som att betygen i utökade kurser bara räknas med i...
Hej,jag tror du refererar till det som står på https://www.antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasieskolan/gymnasieexamen-2014-och-framat/rakna-ut-ditt-meritvarde/ och min uppfattning är info om "max... Läs hela svaret -
Vilka utökade kurser räknas med i jämförelsetalet?
Hej, jag läser ett utökat program på Musikskolan Lilla Akademien. Min baslinje är Estet. Till HT 2024 söker jag Teknisk Matematik på KTH och därför har jag läst en stor mängd utökade kurser -Kemi 1/2, Biologi 1/2, Matematik 1/2/3/4 och...
Hej!du har rätt i att utav U-kurserna så räknas de betygen in som krävs för särskild behörighet. Dock med en liten "knorr". Du skriver så här:... Läs hela svaret -
Vilka ämnen kan jag göra som utökade kurser?
.
Hej,det är komvux i den kommunen där du är folkbokförd (ytters ansvarig är rektor på komvux) som kommer utforma ditt examensbevis. Rektor försäkrar med sin underskrift... Läs hela svaret -
Utökade kurser?
,
Hej,komvux-examen innehåller 2400 gymnasiepoäng inklusive komvuxarbete. Så, utan komvuxarbete är det 2300poäng du behöver, så du har 300poäng för mycket (enligt de uppgifter som finns i din... Läs hela svaret -
Kan man ändra vilka utökade kurser man har i efterhand?
Jag tog studenten för några dagar sedan och såg att en kurs som jag bad om att få utökad, då jag fick lägre betyg i den, inte blev utökad. Jag har läst Natur med speciell inriktning musik och kursen i fråga var Gehörs- och...
Hejsan,eftersom du läste en särskild variant, då får din gymnasieskola byta ut alla inriktningskurserna mot "skolans lokala inriktning" som i ditt fall är MUSIK och... Läs hela svaret -
Räknas två olika moderna språk som utökade kurser med i meritvärdet?
Hej
Jag har läst naturvetenskap - natur och läst totalt 6 moderna språkkurser, steg 3, 4 och 5 i vardera. Jag har fått A i samtliga, och 3 av dem är utökade, dvs jag har 2700 kurspoäng totalt (exkl. gymnasiearbetet). Kommer dessa att...
Hej, svar på din fråga beror delvis på exakt hur ditt examensbevis ser ut, alltså exakt vilka kurser som i ditt examensbevis är markerade med... Läs hela svaret -
Utöka kurser på natur för att höja snitt?
Hej! Jag går i åk 2 (naturvetenskap), och har gjort mina individuella val inför åk 3. Jag kommer även ha extra 2.5 merit från moderna språk 3/4 och matte 5. Min fråga är, kan jag välja utökade kurser, exemeplvis programering 1 + eng 7 + företagsekonomi, med mina redan valda individuella...
Hej!du fick rätt svar i kommentaren till din fråga. Svenska 1, en kurs i samhällskunskap + matematik 1 är obligatoriska kurser på alla svenska (nationella) gymnasieprogram. Obligatoriska... Läs hela svaret -
Kommer jag få 2,5 i merit?
Hej, jag undrar om jag kommer få mina 2,5 merit poäng med tanke på hur min studieplan ser ut. De meritgivande kurserna som jag har läst är Arabiska 3-4, Franska 3-4 samt Engelska 7. Just nu ser min studieplan ut så här: Jag har Arabiska 3 tillsammans med en kurs som inte ger merit som...
Godkänt betyg i engelska 7 ger 1.0 meritpoäng. Godkänt betyg i moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng och i moderna språk 4 en hel, alltså 1.0 meritpoäng. Max antal meritpoäng för... Läs hela svaret -
Betygssnitt, utökat betyg?
Hej Har en fråga gällande betygssnitt, jag har en fullständig yrkesexamen sen gymnasiet, och på senare tid har jag läst en yrkesutbildning på gymnasial nivå som omfattade poäng, och nu så läser jag upp några ämnen för att...
Hej Alexander!svar på din fråga kan bli mycket långt och komplicerat. Om du söker till en utbildning som inte är på högskola eller universitet, så är det en situation... Läs hela svaret -
Kan jag ta spanska 1 och 2 om jag läst spanska 3 och 4?
Hej! Jag kommer behöva höja mitt snitt en aning efter gymnasiet för ta mig in på läkarprogrammet. Jag undrar om jag kan läsa spanska 1 och 2 och på komvux och använda de i mitt snittbetyg (och stryka över två andra kurser (totalt 25 kurser (inkl gymnasiearbete)) om jag redan läst spanska 3 och...
Hej Aziz!angående Ämnet EngelskaPå gymnasienivå finns endast följande kurser i ämnet Engelska: Engelska 5,6 och 7. Lägre kurser ligger på grundskolenivå... Läs hela svaret -
Vilka kurser ska jag ha som "utökade kurser"?
Hej! Jag har läst Moderna språk Arabiska 1,2,3 & 4 och fick A i alla samt moderna språk Franska 1 & 2 där jag fick A och B. Jag kommer därmed ha franskan som "utökade kurser" men jag undrar hur jag ska göra med mina arabiska kurser. Är det bäst att: 1. Ha arabiska 1 & 2 i min studieplan och...
Hej Bayan,skolverkets rekommendation är att gymnasieskolorna utfärdar examensbevis enligt den individuella studieplanen. I din individuella studieplan bör det på förhand, innan en kurs... Läs hela svaret -
Beräkna meritpoäng?
Hej! Min vän har mer än 2400 poäng i gymnasiet, och undrar hur antagning kommer att beräkna hennes poäng i detta fall. Hon är medveten att om man läst utökade kurser som ger meritpoäng kommer dessa att räknas. Dock är frågan om hon läst utökade kurser och fått högre betyg än kurser som hon hade...
Hej Sara,Alla betyg från examensbeviset (förutom betyget i kursen Gymnasiearbete eller komvuxarbete, om man har examensbevis från komvux) kommer räknas in. Och dessutom även de betygen som i examensbeviset... Läs hela svaret -
Kan man få merit utan att betyget för ämnet räknas i jämförelse?
Hej! Jag går tvåan i gymnasium ( naturvetenskap program). Första året läste jag franska 3 och jag fick D som betyg och jag läste med arabiska som mordersmål och jag fick A som betyg. Detta året säger till mig rektor i skolan att hon kan...
Hej Ammar!om tanken från början var att modersmålskursen (arabiska) skulle ligga som Utökad, då skulle inte betyget i arabiska räknas in i ditt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga