Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32172 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'magister' (49 st.)
-
Läsa till bibliotekarie genom att plocka kurserna?
Hej! Jag har pluggat lite på högskolan. Jag har kurser inom IT (främst design) och i neurovetenskap. Jag funderar på att bli bibliotekarie, och undrar om man kan läsa detta genom att bara då plocka kurserna i huvudämnet på 90hp (dvs göra 1,5...
Hej,Bibliotekarie är i Sverige ett av de många så kallade "icke-reglerade" yrken vilket betyder att det inte är förbjudet att anställa med i princip vilken... Läs hela svaret -
Studera något inom ekonomi eller finans utan matte 3?
Hej! Jag har en kandidatexamen i HR och vill lägga till något, som en magister eller magister för att bredda mina kunskaper. Jag funderade på ekonomi eller finans av något slag och undrade om jag måste studera matte 3 först? Jag är öppen...
Hej!Kika gärna vilken behörighet krävs för Magisterprogrammet i Finans vid Lunds universitet: "En kandidatexamen och minst 90 högskolepoäng i företags- och/eller... Läs hela svaret -
kan jag ta en magister/master i ngt ekonomi relaterat, läst HR?
Hej jag läser HR/personalvetare med en inriktning till företagsekonomi på Jönköpings universitet. Jag undrar om jag kan ta en magister eller master i ngt ekonomi relaterat. Ex marketing management/finans osv. Eller måste jag ha läst en kandidat inom ekonomi typ? om det nu finns möjlighet...
Hej,Det borde vara möjligt att hitta en magister eller masterprogrammet i något "ekonomirelaterat ämne" som du blir behörig att söka till, även om... Läs hela svaret -
Efter kandidat i sociologi?
Hej! Jag undrar vilka vidareutbildningar som är tillgängliga efter att man slutfört kandidatexamen i sociologi. Jag bor i Göteborg och vill läsa antingen på plats i Göteborg eller distans på något annat lärosäte. Jag är...
Hejsan,vad gäller "distans" - glöm inte att det är skillnad på distans med eller utan Obligatoriska träffar. Så, när du tittar på "distans-utbildningar" glöm inte... Läs hela svaret -
Vad gör de olika högskole/universitet exam för skillnad?
Vad gör det för skillnad om man plugga till kandidat + evtl. master eller pluggar bara en till högskoleexam? Tänker främst om det på något sätt skiljer sig ifrån varandra och kan påverka en till framtida jobbtillfällen.
Hej,masterprogrammen ligger på Avancerad nivå (till skillnad från de programmen som ligger på grundnivån). På den avancerade nivån fördjupar man sig... Läs hela svaret -
Kan jag läsa master ändå om jag inte har gjort färdigt examensarbete?
Hej! Jag har gått tidigare naturvetenskap men blev inte klar med fysik 1 vilket ledde till att jag har samlat betygsdokument. År 2018 blev jag accepterad på energispecialist på yrkeshögskola, av vissa skäl kunde jag inte presentera mitt examensarbete och just...
Hej,du frågar om du blir antagen till magisterprogrammet men för att ha en chans att bli antagen måste man vara behörig och jag tror inte du är behörig.... Läs hela svaret -
Utlands möjligheter?
Hej! Jag har en fråga om framtiden för ekonom/civilekonom? Jag har hört, sett och läst olika framtidsprognoser för yrket och vill inte riskera vara arbetslös efter examen. Om jag inte hitta jobb här i Sverige? Hur ser mina möjligheter ut i utlandet???
Hej Mohamed!prognoser på arbetsmarknaden kan slå fel. Egentligen är det ingen som vet hur framtiden kommer att se ut. Jobben inom ekonomi lär finnas i framtiden men att just du får jobb just där du... Läs hela svaret -
Behörighet för att forska?
Hej! Jag vill gärna forska. Jag har en kandidat som lärare. Jag har även snart en examen i studie - och yrkesvägledare. Så snart 2 kandidater. Kan jag söka forskartjänst på det? Eller måste jag ha en master i tex pedagogik och sedan söka...
Hej Caroline! När studierna på grundnivå och minst 1 års studier på heltid på avancerad nivå är (med godkänt resultat) avslutade blir du behörig till... Läs hela svaret -
Från Audionom till Audiolog?
Hej på denna hemsida https://www.framtid.se/yrke/audiolog står det att om man vill bli Audiolog man kan ta en akademisk examen från Audionom programmet + magister + forskning eller läsa till läkare och sen speciallisera sig inom hörseln. Jag har frågat...
Hej, är du i första hand intresserad av att ha en ”titel” eller av att jobba med vissa saker, ha vissa specifika arbetsuppgifter och i så fall vilka? Det är flera olika yrkeskategorier som på... Läs hela svaret -
Komplettera magister?
Hej! Om man läser en magister kan man då ”komplettera” den med fristående kurser så att det blir en master i slutändan?
Hej Maria!Var god ställ den frågan till studievägledare på den institutionen där Du vill ta ut masterexamen. -
Kan jag göra fristående kurser på olika högskolor?
Hej! Jag har en kandidatexamen i filosofi och vill få behörighet till ett beteendevetenskaplig program på avancerad nivå. Kan jag läsa flera fristående kurser på grundnivå inom beteendevetenskap på olika högskolor och läsa...
Du behöver inte nödvändigtvis läsa att på samma lärosäte. Men för behörighet till utbildningar på avancerad nivå kommer du behöva ta ut examen:... Läs hela svaret -
Vidareutbilda sig till magister-master examen?
Hej! Jag har precis kommit in till personalvetarprogram, inriktning psykologi och jag vill veta om man kan vidareutbilda sig till magister-master examen? Och om man kan, vad för andra utbildningar öppnas som möjligheter?
Hej Sandra!vilka magister och masterprogram som blir sökbara om några år, t.ex om 3 år, är det ingen idag som kan ge ngn garanti på. Du kan med studievägledare på det... Läs hela svaret -
kan man vidareutbilda sig som tandhygienist?
Hej! Jag vill plugga till tandhygienist men undrar om man kan utbilda sig vidare? För att jag har hört om att man kan utveckla sig till barntandvård eller ortodontist men undrar om det är sant? I så fall vilka kurser eller hur många kurser behöver man...
Hej Mahdi!tandhygienister har ett brett arbetsfält: de arbetar med alla åldrar, från små barn till äldre personer. Om man är intresserad av att fördjupa sig inom ett... Läs hela svaret -
Kan man ta ut en kandidatexamen, och därefter en magisterexamen?
Kan man ta ut en kandidatexamen - filkand i mitt fall - och därefter en magisterexamen om man studerar vidare till det? Går det att ha båda samtidigt inom ett ämne, eller går det enbart med filkand om jag väljer att ta ut det?
Hej Vincent, jag är inte säker att jag förstår exakt vad din fråga går ut på. Om du undrar om man kan läsa mot kandidat och mot magisterexamen... Läs hela svaret -
Är chansen större att bli Doktorand om man har en Master än Magister?
Hej. Har man större chans att få bli antagen till Doktorandtjänst om man har en Master jämfört med om man "bara" har en Magister? Eller baseras antagningen till Doktorandtjänster på den kvalité man har på sitt examensarbete på Avancerad nivå (den kan ju vara lika bra oavsett om man har en...
Hejsan, vi ställde din fråga till flera sakkunniga och fick några "lite olika" svar, t.ex:"Grundläggande behörighet för forskarutbildning i... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga