Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'lätt att få jobb?' (16 st.)
-
Hur ser arbetsmarknad ut?
Hej! Funderar på att läsa Data Engineer på YH. Undrar om det är lätt att ordna praktikplats själv och hur det ser ut arbetsmarknad efter utbildningen.
Hejsan,generellt sett är det lätt att få LiA-plats och senare jobb efter examen från yrkeshögskola. Det beror på att YH-utbildningar beviljas start endast om bedömning av experter har gjorts att... Läs hela svaret -
Fundering kring jobb?
Hej! Om man ska se till både lön och efterfrågan, vilket av dessa yrken kommer gynna mig mest om jag utbildar mig till? Förstår att det är svårt att säga exakt, men på ett ungefär. Det gäller yrkena: redovisningsekonom, operativ...
Hej!Att bedöma vilket yrke som kommer att gynna dig mest i termer av både lön och efterfrågan är komplicerat och kan variera beroende på faktorer som geografisk plats (var i Sverige du kommer söka... Läs hela svaret -
Vad ska jag bli om jag inte vill bo i Stockholm?
Hej! Inte säker på att detta är rätt forum för denna typ av fråga men jag gör ett försök då det är förvånansvärt svårt att hitta information om detta online. Jag har läst samhällskunskap på...
Hejsan,du ställer en intressant fråga men som också är svårt att ge svar på... För det första, så ändras ju läge på arbetsmarknaden och ibland... Läs hela svaret -
Fråga om samhällsplanerare/stadsutveckling?
Hej! Jag funderar på att antingen plugga till samhällsplanerare i Lund eller stadutveckling i Malmö. Jag undrar hur framtidsutsikterna ser ut för dessa utbildningar? Är det svårt/enkelt att få jobb?
Hej Elsa,båda de utbildningarna som du skriver om i din fråga är, så vitt jag förstår, 3-åriga högskole-universitetsprogram. Du kommer söka jobb om 3 år, och... Läs hela svaret -
Jobb möjligheter som syv?
Hej jag undrar hur jobb möjligheterna ser ut som när man är nyexaminerad Syv? kan man jobba distans, eller på ett annat företag än det kommunala? Finns det tillräckligt med jobb som Syv och möjlighet till fast tjänst? Det var många...
Hej Anonym!Så roligt att du ställer en fråga om mitt yrke - SYV! Du får gärna kika på yrkespresentationen på Framtid.se/SYVVår erfarenhet är att det är svårt att få... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för obduktionstekniker?
Hur kan jag ta reda på hur arbetsmarknaden ser ut för obduktionstekniker? Vad hittar jag statistik över hur det ser ut för olika yrken öht när det gäller chanser att få arbete efter utbildning?
Hej Maria, enligt de uppgifter vi har så är det Svårt att få jobb för Obduktionstekniker. För de yrken det vi har ngn uppgift om Lätt/svårt att få jobb -... Läs hela svaret -
Hur ser jobbutsikter ut för yh ingenjör och lokförare?
Hej, jag är 30+ och funderar på att skola om mig. I bagaget har jag med mig bl.a. universitetsstudier i statsvetenskap och arbetslivserfarenhet från statlig myndighet. De utbildningar jag kikat på/vill ansöka är 1) Anläggningsingenjör väg och...
Hej Johan,yrkeshögskoleutbildning får lov att starta endast om bedömning har gjorts att det kommer bli möjligt få jobb för dem som ska gå yh-utbildningen.... Läs hela svaret -
Hur ska man bestämma sig?
Hej! Jag har ett jättestort dilemma och förstår att SYV kanske inte kan hjälpa mig exakt med detta, men jag velar mellan två utbildningar. Den ena är 3 år lång och är ett yrke som jag tänkt på väldigt länge sen jag gick ut...
Hej Sandra!Du ställer en mycket viktig fråga men som också är mycket svår att svara på, eller i alla fall ge ett generellt svar. Boka tid med SYV på komvux och på de institutionerna... Läs hela svaret -
Hur svårt är det egentligen att få ett jobb som personalvetare?
Hej! Jag har läst lite på nätet och blir helt förvirrad av alla motsatta påståenden. Så jag undrar hur svårt är det egentligen att få ett jobb med en personalvetarkandidatexamen, mer specifikt i Stockholm län men även över...
Svaret från Vägdelaren ser bra ut, tycker jag, men det stämmer inte att det endast är 3 annonsen för Personalvetare. Jag har hittat 148 annonser för Stockholms... Läs hela svaret -
Är tandtekniker efterfrågad, framtidsyrke?
Hej, är intresserad inom tandvården tandtekniker men är orolig över om det är ett framtidsyrke? I och med att det mesta kommer att digitaliserar är jag orolig om tandtekniker är något att satsa på med tanken på tekniken i framtiden. Hur...
Hej Salina,det vi vet om yrket TANDTEKNIKER berättar vi på framtid.se/yrke/tandteknikerKontakta studievägledare på tandteknikerprogrammen och arbetsgivare som anställer tandtekniker, se om de kan ge dig mer info. -
Personalvetareprogrammet-Arbetslös?
Hej, Jag är intresserad av personalvetareprogrammet. Dock står det på framtid.se att det är svårt att få jobb, och när jag har kollat på framtidsprognoser står det samma sak. Jag har även klickat på yrken som man kan bli som...
Hej Sara, det är många som läser prognoser och det kan hända att folk satsar inte på de yrken där prognosen är att det blir svårt att få jobb - då blir det i... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för dietister?
Hej, som rubriken lyder! Har kollat runt och läst på att det finns stor men också liten konkurrens på dietister. Vilket stämmer egentligen? Behöver man ha några egenskaper för att kunna arbeta som dietist? Kan man välja att arbeta med barn...
Hejsan,det vi vet om yrket Dietist, uppger vi på Framtid.se/yrke/dietist och vad vi fick uppgifter om från de källor som vi bedömer som pålitliga så är det "liten konkurrens om... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan sjuksköterska och skolsjuksköterska?
Hej! Som rubriken lyder :) Finns det någon skillnad mellan dessa två? Hur utbildar man sig till skolsjuksköterska? Och hur ser konkurrensen ut? Är det svårt o få jobb? Vad tjänar en sjuksköterska och en skolsjuksköterska?? Är det...
Hejsan,Skolskoterska är i Sverige en sjuksköterska som jobbar på en skola. Utbidlning på sjuksköterskeprogrammet krävs + ofta också även... Läs hela svaret -
Upphandlare i Norge?
Hej jag undrar hur lätt är det att få jobb som upphandlare i Norge? Mvh J.
Hej Jelena; svar på din fråga beror säkerligen även på vilken utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet du har och hur bra du kan norska. Även om det är svårt att få jobb inom vissa... Läs hela svaret -
hur lätt är det att få jobb som civilekonom?
är det lätt att få jobb som civilekonom är det ett brett yrke. är väldigt inne i ekonomi
Hej Lydia,till Civilekonom pluggar man på högskolenivå i 4 år - och hur arbetsmarknaden förändras på så lång tid, vet ju ingen.Om yrket Civilekonom och... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga