Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32172 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'arbetsförmedlingen' (83 st.)
-
Behörig barnskötare?
Hej Frågar åt min son. Arbetar på förskola sedan 7 år med lönebidrag för trygghet i anställning. Får lön som outbildad barnskötare. Har gått Barn o Fritid PRIV, under5 läsår. Har godkänt i alla ämnen...
Hej,lönefrågan bör tas med arbetsgivaren. Lönen sätts i förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagare. Allmänt gäller: om man saknar "tillräcklig utbildning" kan man inte... Läs hela svaret -
Utlandsutbildad psykolog?
Hej, Jag kommer från Chile och flyttar till Sverige. Jag är i Chile utbildad och licenserade psykolog med vad som motsvarar en magister examen. Jag har förstått att det kommer ta tid att få min licens o Sverige då jag behöver kunna svenska på C...
Hej!Det är jättebra att du är medveten om att processen att få din legitimation som psykolog i Sverige kan ta tid och kräver kunskaper i svenska på ganska hög nivå. Under tiden kan... Läs hela svaret -
Biståndshandläggare/utredare/handläggare?
Hej! Jag har läst ett beteendevetenskapligt program på 180 hp på Högskolan i Skövde som heter ”Kognitiv Neurovetenskap - Tillämpad Positiv Psykologi”. Just nu söker jag jobb förhoppningsvis inför hösten och om jag inte får...
Hej!genom sommarkurserna på högskolor och universitet, i Sverige, får man läsa som max 22.5 högskolepoäng (på en sommar) och du får med det 180 + 22.5 hp (som max)...... Läs hela svaret -
Vilka yrken eller utbildningar passar mig med b la bipolaritet?
Hej! Jag har flertalet diagnoser som ställt till livet för mig vad gäller både arbete och studier. En av dessa är Bipolär typ 2 som jag nyligen blivit diagnostiserad med. Jag har tidigare arbetat inom vård, djurskötsel på gård/stall,...
Hej,det bästa rådet jag kan ge dig är att du på Arbetsförmedlingen ber om att göra Arbetspsykologisk utredning för dig. En psykolog som är anställd... Läs hela svaret -
Svensk socionomexamen giltig i Spanien?
Hej! Jag läser just nu socionomprogrammet via Gävles Högskola men vill helst av allt arbeta i Spanien efter min utbildning. Jag undrar därför vad jag kan arbeta med i Spanien/inom EU med en svensk socionomexamen samt om jag kan validera denna examen till en kandidat i...
Hej,för att kunna ta ut kandidatexamen med huvudämnet Sociologi på ett svenskt lärosäte måste du ha minst 90 godkända högskolepoäng i "ren sociologi" (helst... Läs hela svaret -
Smidigt sätt att lista ut yrkesbehov som specifika städer behöver?
Jag undrar om det finns ett bra sätt att lista ut vad för yrken det är lätt att få jobb i för specifika städer? Om man t.ex vill bo i Jönköping i framtiden, och ligger lite i kläm med vad man ska utbilda sig till?
Jag har 90hp avklarat...
Hejsan,jag vill börja svara med följande information: den här YH-utbildning till Teknikinformatör är fortfarande öppen för ansökan nu (5 okt... Läs hela svaret -
efterfrågade IT yrkena ?
Vilka är de mest efterfrågade yrkena inom informatik bransch i Sverige i allmänhet och i Skåne Särskilt ?
Hej!mitt förslag är att du tar och tittar på Lediga jobb (jobbannonser) på olika sajter, bland annat i Platsbanken på Arbetsförmedlingen. Du kan också fråga de som jobbar på... Läs hela svaret -
Finns det mycket jobb tillgängliga under vintermånaderna?
Hej, jag tar studenten nu till våren och planerar att arbeta något eller några år innan jag börjar plugga. Jag har fixat ett jobb på en golfklubb som sträcker sig mellan augusti - november och sedan börjar igen i mars. Men finns det under de...
Hej,de som är "typiska vinterjobb" i Sverige är t.ex snöröjning, grusning av vägar och stigar (för att de gående inte ska halka) och i handeln, t.ex som... Läs hela svaret -
Personalvetare och musik?
Ska söka till personalvetare och undrar vad det finns för alternativ att jobba med det inom musikbranschen?
Hej,musikbranschen är ett stort och brett "område". Är det på ett skivbolag (på personalavdelningen) som du vill arbeta? Eller på en kommunal Kulturskola? Alla de "ställen":... Läs hela svaret -
Validering fritidsledare ?
Jag behöver hjälp att hitta en skola som kan hjälpa mig med en validering av mitt jobb dom senaste 7 åren, en eftergymnasial fritidsledare utbildning?
Hej,utbildningar till Fritidsledare ligger i Sverige på folkhögskolenivå. Jag fick just nu 19 "träffar" när jag sökte på "Fritidsledare" på folkhögskolornas... Läs hela svaret -
Letar efter jobb inom IT?
Hej! Jag heter Sam, är en 23 åringskille som avslutade studierna pga mina skäl. Har gått gymnasiet, tyvärr blev jag inte klart. Efter det påbörjade jag folkhögskolan för att kunna bli klart med gymnasiebetyg. Det är där som jag slutade...
Hej Samjag tycker du bör vända dig till Arbetsförmedlingen och undersöka om du har rätt till någon form av särskilt stöd, t.ex om du har rätt till lönebidrag. Det funkar så att... Läs hela svaret -
läsa fristående kurser för att bli redovisningsekonom ?
Hej ! Jag har kandidat i företagsekonomi från Kuwait och jag vill jobba som redovisningsekonom. Har gått från mellanstadiet till universitetet utomlands. vill helst inte gå någon yrkesutbildning då jag redan har en utbildning och jag har...
Hej Yasmine,i Sverige kan man få jobbet som Redovisningsekonom med diverse olika utbildningar "i bagaget". Arbetsgivaren avgör vilken utbildning hen accepterar som relevant och... Läs hela svaret -
hur man hittar en VVS lärling jobb?
Jag har utbildade som vvs 2018 men jag fick inte lärling plats. Hur man göra?
Hej Jamal!Jag råder dig vända dig till VVS-Branschens Yrkesnämnd. Kontaktuppgifter (epost och tel.nr) kan du se på webbplatsen framtid.se/vvs-branschens-yrkesnamndJag antar att din skola där du... Läs hela svaret -
hoppa av gymnasiet?
hur går det till när man hoppar av gymnasiet? jag går 3 året på gymnasiet och försöker hoppa av gymnasiet Jag undrar vad som händer och hur det går till?
Hej Isabelle!Om du är över 18 år, och är Myndig, då behöver du, formellt sett, inte involvera dina "vårdnadshavare" för du har då inga. Fyller man 18 år, har man inte... Läs hela svaret -
Ska jag plugga till elnätsdesigner eller försöka hitta ett jobb?
Hej!
Jag sitter lite i ett dilemma. Efter att jag tog studenten 2013, gick jag ett år på folkhögskola och sedan ett tekniskt basår på KTH som slutade 2015. Åren efter det (2015-2019) har jag försökt att studera olika strökurser på...
Hej Erik!både psykolog och civilingenjör är yrken där 5-årig högskoleutbildning krävs, så det är rätt många år framåt i... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga