Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'arbetsmarknadsprognos' (39 st.)
-
Rättsvetarprogrammet kombinerat med ekonomin?
Jag har tänkt att plugga rättsvetenskap i höst i Örebro, men hade gärna haft en utbildning i ekonomi och och inte bara inom juridik (men ändå ha juridik som en grund) . Min tanke är då att jag tar examen i rättsvetenskap och sen pluggar en...
Hej,jag tycker din plan är bra. Kan dock inte garantera att du får de jobben du vill ha, för att vi pratar här om icke-reglerade yrken där arbetsgivare bestämmer själv vem de... Läs hela svaret -
Stämmer det att det är väldigt få tjänster som marknadschef i Sverige?
Hejsan, som rubriken lyder så är min fråga om det stämmer att det är extremt svårt att bli en marknadschef och i fall man vill bli det måste man vara beredd att bo i storstäderna som i första hand Sthlm, eller Gbg? mvh J.
Hej;kort svar: vår erfarenhet är att det stämmer att tjänster som Marknadschef (i Sverige) som regel är placerade på huvudkontoren, ofta... Läs hela svaret -
Väl investerad karriär som 36-åring?
Jag tror jag börjar få grepp om vilka utbildningar jag vill välja att studera på "senare dar" som 36 åring. Jag behöver nu er guidning kring ett klokt val. Jag har mailat respektive syv-vägledare för utbildningarna, men de blir lätt...
Hej,ditt val står mellan att utbilda dig till arbetsterapeut, psykolog eller BMA, biomedicinsk analytikerprogrammet - en av de utbildningarna är betydligt längre (psykologprogrammet är... Läs hela svaret -
Olika karriärvägar men var finns framtidschanserna?
Hej !! Jag har tankar på framtiden men inget kall här i livet som de som vill bli sjuksköterska eller läkare som mina kompisar, jag har tusen olika intressen och det ger mig lite stress i valet av utbildning!! Jag tycker både biologi, samhälls-/statsvetenskap...
Hej! Det låter som om du har en spännande framtid framför dig med dina breda intressen. När det gäller att välja en utbildningsväg baserad på framtida... Läs hela svaret -
Smidigt sätt att lista ut yrkesbehov som specifika städer behöver?
Jag undrar om det finns ett bra sätt att lista ut vad för yrken det är lätt att få jobb i för specifika städer? Om man t.ex vill bo i Jönköping i framtiden, och ligger lite i kläm med vad man ska utbilda sig till?
Jag har 90hp avklarat...
Hejsan,jag vill börja svara med följande information: den här YH-utbildning till Teknikinformatör är fortfarande öppen för ansökan nu (5 okt... Läs hela svaret -
Är det lätt att få jobb som teknikinformatör?
Jag vill utbilda mig till teknikinformatör via YH, som jag förstått så ska det va lätt att få jobb om en utbildning finns via YH, men jag har svårt att hitta information om det är ett bristyrke/lätt att få jobb efteråt?
Hej!Det vi vet om yrket Teknikinformatör berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/teknikinformatör och vi säger där att det saknas tillförlitlig information... Läs hela svaret -
efterfrågade IT yrkena ?
Vilka är de mest efterfrågade yrkena inom informatik bransch i Sverige i allmänhet och i Skåne Särskilt ?
Hej!mitt förslag är att du tar och tittar på Lediga jobb (jobbannonser) på olika sajter, bland annat i Platsbanken på Arbetsförmedlingen. Du kan också fråga de som jobbar på... Läs hela svaret -
Hög jobbkonkurrens vilken utbildning är bäst?
Jag vill jobba inom marknadsföring och reklam. Jag vill va med i den kreativa processen och skapandet. Vad jag förstått är bra yrken för mig, marknadskoordinator, copywriter, art director och Digital marketing manager. Men har inte sökt någon utblidning än för det finns så många vägar att gå och...
Hej Ellinor,en mycket svår fråga att svara på. Jag vill börja med att påminna om att bara för att man söker till en utbildning, betyder inte att man 100% kommer in. Det... Läs hela svaret -
Hoppat av högskola sista året för att byta till YH, är det värt?
Hej! Jag hoppade tidigare i vår av mitt högskoleprogram p.g.a. depression efter distansstudier och rester i bagaget. Jag har läst på om yrkeshögskola nu på senare tid och insett att det är mer lämpligt för mig då jag föredrar...
Hej Axel!Du ställer några frågor, bl.a frågar du "Är nyexaminerade studenter från yrkeshögskolor lika attraktiva på arbetsmarknaden som de... Läs hela svaret -
Statistiker arbetsmarknad?
Hej! Jag funderar på att läsa till statistiker. Trivs med ämnet och har läst på Saco att det är bra arbetsmarknad. Min fråga till er är hur ni ser på arbetsmarknaden för statistiker? Är den så bra som Saco påstår?...
Hej Martina!att sia om framtiden är svårt. T.ex vem skulle drömma om "corona-situationen" som drabbade hela världen och fortsätter göra det?***Enligt info på framtid.se/yrke/statistiker... Läs hela svaret -
Arkitektutbildning (Kan inte bestämma mig)?
Jag går i trean och har bestämt mig att jag vill fortsätta plugga vidare direkt. Just nu är arkitektutbildningen en av de vägarna jag funderar att ta, men problemet är att arkitektutbildningen är för specifik, dvs den är inte flexibelt och man kan...
Hej Ene,du är fortfarande mycket ung och det är inte så ovanligt att man ändrar sig från dag till dag om vad man vill jobba med i framtiden.Jag kan ge dig 2 råd:- se om du kan... Läs hela svaret -
Digital marknadsföring i framtiden prognos?
Hej Hur kommer prognosen att se ut för digital marknadsföring i framtiden? Kommer det enkelt att få jobb efter en utbildning på yrkeshögskolan? Konkurrerar man med andra som har examen från universitet? Jag har tänkt gå en digital och...
Hej, Digital marknadsförare är snarare ett samlings-begrepp än ett enskilt yrke. yrken inom det område är i Sverige icke-reglerade, alltså finns inga strikta krav eller i alla inga... Läs hela svaret -
Rekommenderad attraktiv ämneskombination för ämneslärare 7-9?
Hej! Jag läser mycket om bristen på behöriga ämneslärare till högstadiet, men jag har svårt att få ihop arbetsmarknadens behov av lärare i vissa specifika ämnen med högskolorna/universitetens utbud på kurser att bli behörig...
Hej Elvira,jag håller i mångt och mycket med dig, i princip allt du skriver om upplever även jag att det stämmer. Vad gäller ämneskombinationerna och brist... Läs hela svaret -
SYV framtidsutsikter?
Hej, jag sökte in på SYV-programmet i Stockholm med goda chanser att komma in, men är lite orolig med allt som händer i världen just nu och har några frågor: - Är SYV en konjunkturkänslig arbetsmarknad? Dvs. kommer man ha det betydligt...
Hej Elisa;roligt att du funderar på att skaffa dig "min utbildning" alltså vill kanske bli en SYV!Dock är det rätt så svårt att svara på dina frågor... pga det ej finns ngn legitimation... Läs hela svaret -
Är tandtekniker efterfrågad, framtidsyrke?
Hej, är intresserad inom tandvården tandtekniker men är orolig över om det är ett framtidsyrke? I och med att det mesta kommer att digitaliserar är jag orolig om tandtekniker är något att satsa på med tanken på tekniken i framtiden. Hur...
Hej Salina,det vi vet om yrket TANDTEKNIKER berättar vi på framtid.se/yrke/tandteknikerKontakta studievägledare på tandteknikerprogrammen och arbetsgivare som anställer tandtekniker, se om de kan ge dig mer info.
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga