Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31991 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'garantiplats på högskola' (11 st.)
Hej. Jag vill söka juristprogrammet men har rätt dåliga gymnasiebetyg. Har däremot en fil.kand. i folkhälsa - går det att söka på akademiska meriter eller är det gymnasiebetyg/högskoleprov som gäller?
Anna: :
Hej Isabelle!det är tyvärr gymnasiebetyg/högskoleprov som gäller när man konkurrerar om plats på en högskoleutbildning som ligger på "grundnivån", alltså den som ej... Läs hela svaret
Hej! Jag är en 18 årig tjej som just nu pluggar ekonomilinjen i 3an på gymnasiet. Under 1an gick jag natur och har därmed avklarat biologi 1. Jag läser även "snabbmatte" så kommer även ha läst matematik 4 och matematik 5 när jag...
Julia: :
Hej Louise!utbildningsutbud för högskoleutbildningar i Sverige med start hösten 2021 kommer att fastställas till mitten på mars 2021, när anmälningsperiod startar. Innan dess kan man inte... Läs hela svaret
Hej! Har precis avslutat studier på gymnasiet, läst samhällsvetenskapsprogrammet. Nu ska jag komplettera mina naturvetenskapliga ämnen för att sedan ha behörighet att söka på universitetet. Min fråga är; var är det bäst att...
Julia: :
Hej,om du har examensbevis från gymnasiet eller från komvux och endast kompletterar för särskild behörighet på en folkhögskola, så kommer du inte prövas i BF-urvalet.I BF-uvalet... Läs hela svaret
Hej! Jag går sista år på gymnasiet naturvetenskapsprogram, jag har godkända betyg I Matematik 4, Kemi 1, Fysik 1 och Fysik 2 men inte i kemi 2. Kemi 2 är behörighet för det program jag vill söka till på universitet. Kan jag komma in på...
Anna: :
Hej Lin,som jag tolkar info på utbildning.gu.se/basår så borde det inte vara ngt hinder att komma in på basåret pga F i kemi2 och att man (om man med godkända resultat genomgår... Läs hela svaret
Hej. ger tekniskt basår på KTH garantiplats på programmet ”fastighetsutveckling med fastighetsförmedling”? Eller är det endast ingenjörsprogrammen?
Julia: :
Hej Anna,
den frågan måste du få svar på - på just det lärosäte som du vill läsa på. Det är varje lärosäte som självt bestämmer om de erbjuder... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst natur på gymnasiet men mina betyg är inte så höga och räckte inte till den utbildning som jag ville egentligen, men iallafall nu i hösten har jag börjat läsa förskollärareprogrammet, men jag inte nöjd med...
SYV-besökare: :
Hej Rema,basår och basterminer på högskolenivå är de så kallade "för-utbildningar" och varje lärosäte (högskola eller universitet) får alldeles självt bestämma Om de... Läs hela svaret
Hej,
Jag blev antagen till ett tekniskt basår på KTH. i de tilldelade papperna har de skrivit "Första garantiplatsen gäller-du får bara en" Vad menas med det?
Får man garantiplatsen om man klarar basåret oberoende på hur bra eller dåligt betyg man fått? Eller ska man konkurrera?
Anna: :
Hej Nour,det är frågor som är jättebra att ställa till de utbildningsansvariga på KTH."Garantiplats efter basåret" är inget som gäller "generellt" -... Läs hela svaret
Hej, Kommer jag ha garantiplats till civilingenjörsutbildning i Teknisk fysik inom KTH om jag studerar civilingenjör och lärare (också inom KTH) för ett år och sedan byter? Eller är det bättre att studera teknisk basår i KTH istället?
Anna: :
Hej Nour,jag förstår inte riktigt din fråga. Är det så att du vill komma in på Teknisk fysik på KTH, egentligen, men kommer inte in och tänker ta "en omväg" via ett annat... Läs hela svaret
Hej!
Jag ska söka till uni nu i helgen och jag undrar lite om basåren i Uppsala. Jag tänkte söka basåret som ger en reserverad plats på ämneslärarprogrammet. Jag vill söka till ett annat program sen efter basåret. Jag kommer läsa kurserna jag behöver för att söka vidare efter basåret men vet...
Julia: :
Hej Elin,Basår på högskolenivå är de så kallade "för-utbildningar" som är mitt emellan gymnasiet och högskola: man läser kurser som i mångt och mycket påminner om... Läs hela svaret
Hej!
jag har vård och omsorg utbildning och vill förtsätta till läkareprogram.
undra om man kan komma in på läkareprogrammet via basår,vilket vill jag veta att om man pluggar i komvux och då får godkända betyg inom (Fysik1,biologi1,kemi1,matte3) +grundläggande behörighet, då söker man till...
Milla : :
Så vitt jag vet erbjuds inte garantiplatser på läkarprogrammet - men om du fick annan info får du gärna berätta varifrån du gick info.
Till naturvet basår krävs det... Läs hela svaret
Hej!
Det är nämligen så att jag läser basår nu. I universiteten jag läser så har dem sagt att man har 1 tenta och 2 omtentor. Så min fråga är har jag rätt att få mer än 2 omtentor? Vad händer om jag nu skulle få mer tillfälle i omtenta förlorar jag min garantiplats då?
Anna: :
Hej Erik!
Garantiplats har de studerande som får godkända betyg. Det brukar inte spela roll om man fick godkänt betyg vid första tenta eller vid omtenta. Däremot om man göra alla omtentor som erbjuds och ändå inte... Läs hela svaret