Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'förutbildning' (53 st.)
Hej! Har jag rätt behörighet för att börja på läkarlinjen när jag gått ett naturvetenskapligt basår på Stockholms universitet. Kan jag då söka till läkare i lund, linköping etc? Trots att jag gått det...
Milla : :
Hej!basåren på de svenska universiteten är de så kallade "för-utbildningar" där olika lärosäten får utforma kurserna "lite som de själva vill";... Läs hela svaret
Hej! Jag har ansökt till programmen ”Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling” och ”Fastighet och finans” på KTH men tror inte att jag har tillräckligt höga betyg att komma in så jag har även ansökt till teknisk...
Milla : :
HEJ!Du i din fråga nämner "reserverad plats" på programmen men jag tror du menar "platsgaranti". Det är varje lärosäte som inför varje antagningsomgång... Läs hela svaret
Hej, jag har tre frågor angående naturvetenskapliga och tekniska basår: 1. Får man betyg i de kurser man läser på basåren? 2. Kan jag till exempel med den behörigheten jag får från basåren söka in till matematik 5 på...
Milla : :
Hej!Jag gissar på att du med "basåret" menar universitetsbasåret (finns annars basår på folkhögskolorna och även komvux-kurser kan sättas ihop till... Läs hela svaret
Hej ! Jag gick samhällslinjen. Om jag skulle läsa matte 3C genom komvux och matte 4 genom basåret., Skulle då någon av kurserna räknas med i min merit inför läkarlinjen?
Milla : :
Hej,om du i ditt examensbevis från gymnasiet inte har matte 3 och 4, då kommer inte betygen i matte 3 och 4 räknas in (om du skaffar de på det sättet som du beskriver i din fråga); det är matematik 4... Läs hela svaret
Hej! Jag har redan läst teknikprogrammet på gymnasiet med inriktningen teknikvetenskap, men mina merit poäng räcker inte till min dröm utbildning i den högskolan jag vill läsa i, kan man gå basår på samma högskola och komplettera de...
Milla : :
Hej,vilka betyg man får i kurser inom universitetsbasåret påverkar inte meritvärde från gymnasiet. Om du vill höja ditt meritvärde från gymnasiet måste... Läs hela svaret
Hej, jag undrar vad som händer med kurserna man tagit på tekniskt basår om man skulle hoppa av. Om man t.ex klarat av två kurser och hoppar av efteråt, behåller man dessa godkända kurser och gör en behörig till framtida studier eller stryks...
Milla : :
Hej,satta betyg gäller tillsvidare. Att man inte klarade hela utbildningen gör inte att de kursen man klarade "försvinner" eller betygen inte skulle... Läs hela svaret
Hej, jag läser ett tekniskt basår och har fått godkänt i fysik 2. Jag har dock inte fått godkänt i fysik 1. Är jag behörig för exempelvis läkarprogrammet, som kräver fysik 2?
Milla : :
Hejsan,svar på din fråga är "troligtvis/förhoppningsvis" Ja. Varför "troligtvis/förhoppningsvis" och inte definitivt. Jo, om du fick godkänt i fysik 2... Läs hela svaret
Kan man gå KTH tekniskt basår och sen kunna komma in på Industriell Ekonomi. Isåfall behöver man ha A i alla kurser (Kemi 1, Matte 3 & 4, Fysik 1a & 2) som tekniskt basår har ?
Milla : :
Hej! ställ den frågan till antagningsgruppen på KTH. Det går inte att ge ett generellt svar på frågor om vilken (exakt) behörighet universitetsbasåren ger därför att... Läs hela svaret
Hej! Jag har en fråga gällande CSN på tekniskt basår. Räknas den perioden in som gymnasiala eller som eftergymnasiala studier? Alltså, skulle jag kunna ta ett tekniskt basår och sedan plugga vidare, på heltid, i 6 år till med fullt...
Milla : :
Hej,frågor om studiemedel besvaras bäst av CSN, för att det är där beslutet fattas och detta, oavsett vad någon annan säger till dig. Jag jobbar inte på CSN. De som gör det kan... Läs hela svaret
Hej! Jag har precis ansökt till ett naturvetenskapligt basår (på SU) och undrar om ämnena i basåret är på samma nivå som på gymnasiet. Är kraven för godkänt i exempelvis biologi 1 samma som på gymnasiet, eller är det...
Milla : :
Hej,Du får fråga på det aktuella lärosäte för att kurserna inom basåret på universitetet behöver inte vara identiska med kurser på gymnasiet utan kan avvika både vad... Läs hela svaret
Hej! Hur fungerar naturvetenskapligt basår på göteborgs universitet? om man inte klarar något ämne så kan man fortfarande bli godkänd men måste söka fristående kurs? Och vad innebär fristående kurserna? Kan man söka in...
Milla : :
Hej,basår (och basterminer) på högskolor och universitet är så kallade "för"-utbildningar för att innehåll ligger mestadels på gymnasienivå men för att komma... Läs hela svaret
Hej ! Just nu så går jag i andra år i teknikprogrammet och undrar om det skulle finnas möjlighet för mig att kunna söka till tekniskt basår efter gymnasiet. Mvh
Milla : :
Hej,det framgår inte i din fråga vad du menar med "tekniskt basår". Jag gissar på att du menar Tekniska basår på högskolenivå, alltså på... Läs hela svaret
Hur stor är skillnaden om man läser matte 4 på Gymnasie samt hela natur basåret med kemi 1 och 2 och resten av dem, och dem kurserna på universitetsnivå? Är det mer ansvar på högskolenivå eller är det i princip samma uppbyggnad osv...
Milla : :
Hej,varje lärosäte utformar självt sitt basår och om de väljer att ha basåret eller basåren. Allmänt sett, så brukar man som studerande vara mindre... Läs hela svaret
Hej Jag har tog studenten redan förra året och har bestämt mig att ta en paus från plugg några år. Jag gick samhällsvetenskap programmet inriktning beteende. Jag läste bara matte 1b och 2b för jag var rätt säker på vad jag ville...
Julia: :
Hej Stoffe,naturvetenskapliga basår på olika lärosäten i Sverige kan kräva lite olika förkunskaper, t.ex räcker det med matte 2 för särskild behörighet till... Läs hela svaret
Hej! När man läser teknisk basår är matte kurserna uppdelade i två grupper Matte 1 och Matte 2. Matte 1 består utav matematik 1c,2c och 3c och Matte 2 består utav matematik 4. Har man behörighet till program där det krävs matematik 4 om...
Anna: :
Hej Alaa!om en viss utbildning kräver för särskild behörighet matematik 4, då är det just den kursen (godkänt betyg) som man måste ha. Om man har eller inte har... Läs hela svaret