Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31893 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'ämneslärarutbildning' (38 st.)
Hej! Jag är en elev som vill plugga till ämneslärare och är väldigt splittrad över två skolor. En skola har de två ämnen jag vill plugga men jag gillar inte skolan, den andra har bara en av de men jag vill verkligen plugga där. Min...
Milla : :
Ja, det går att i efterhand utöka lärarlegitimationen med fler undervisningsämnen. För detaljerna ang.hur det kan gå till fråga studievägledare på lärarhögskolorna... Läs hela svaret
Hej, jag har sökt in till ämneslärarutbildningen för gymnasieskolor med ingången Engelska i Lunds Universitet. Jag vill däremot ha religionskunskap som mitt andra ämne. Från vad jag vet lägger man till sitt andra ämne efter att man har...
Milla : :
Hejsan,på lu.se/lubas/i-uoh-lu-LA%C3%84GN-INEN/80710 läser man bland annat följande: "Du väljer ditt andraämne under utbildningen. Information om aktuella ämneskombinationer finner du... Läs hela svaret
Hej. Jag går just nu till ämneslärarprogrammet engelska och spanska(det är min första år). Jag har har tänkt lite kring det och jag skulle vilja ha en examen för att bli också översättare i engelska språket. Alltså ha...
Milla : :
Hej,se om Översättarprogrammet ligger på grundnivån eller på avancerad nivå. Om det ligger på avancerad nivå, då bör man... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Anna: :
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret
Har tänkt söka till ämneslärare mot arbete i gymnasiet med inriktning i idrott och hälsa samt naturkunskap på malmö universitet under hösten 2023.
Såg dock att naturkunskap 2 var en behörighet men studerade naturvetenskaplig specialisering under gymnasiet då jag gick natur natur. Har jag...
Anna: :
Hej Hugo,om du har godkända betyg i alla kurser som jag nämner här: fysik1a, kemi1 och biologi1 (alltså, i alla tre kurser) då behöver du inte läsa naturkunskap... Läs hela svaret
Hej!! Jag undrar om man kan bli lärare som undervisar på distans för komvux studier med en kandidat på data och systemvetenskap su.
Anna: :
Hej Sara!Ett av målen inom den svenska skolpolitiken är att alla lärare ska vara behöriga. En behörig lärare är den som har Lärarlegitimation. I grunden för... Läs hela svaret
Jag undrar om jag som har gått tyska fram till steg 4 på gymnasiet har behörighet att söka till ämneslärarprogrammet med franska som förstaämne (eller andraämne). Om inte, hur får man den behörigheten?
Anna: :
Hej Oscar; vad gäller franska så behöver du skaffa dig godkänt betyg i franska 3. Om du på grundskolan läste franska, kan du direkt söka kursen Franska 3 på komvux. det är en kurs... Läs hela svaret
Hej jag undrar om hur man ska gå till väga för att bli ämneslärare och undervisa ämnen som är helt olika från varandra, gäller de enbart att läsa enskilda kurser på högskola och sedan komplettera med KPU, eller vad kan man...
Anna: :
Hejsan,läs gärna information om Utbildning i yrkespresentationen Sociologilärare. Att gå via KPU, alltså läsa 120 respektive 90 högskolepoäng i sina blivande... Läs hela svaret
Hej. Jag pluggar just nu på komvux och vill bli franskalärare. Jag undrar vilka behörighet behövs för att bli lärare i franska på gymnasienivå när man söker på universitet?Kommer jag behöva plugga särskilda ämne...
Anna: :
Hej!utbildningar till lärare (och bland annat till språklärare) ligger i Sverige på högskolenivå (man läser på en Lärarhögskola). För att bli legitimerad lärare måste man... Läs hela svaret
Hej, har kommit in på ämneslärarprogrammet inriktning gymnasiet, dock är jag inte nöjd med ämnet jag valde och ämnet jag skulle välja valde jag som senanmälan. På UHR så ser man att det finns en plats kvar på urval 2, jag undrar...
Julia: :
Hej!Du kan kontakta både Antagning.se (tel.nr 0771-550720, tel.tid kl.9-16 på vardagar) och studievägledare på den institutionen där din utbildning "hör till". Din fråga är av den... Läs hela svaret
Hej, Kan jag bygga på detta och bli ämneslärare i gymnasiet? Behöver hjälp att reda ut detta då jag inte hittar tillräcklig information någonstans. Eller kan jag på något annat sätt bli lärare?
Julia: :
Hej Sanna,om du vill få ut lärarlegitimation från Skolverket, måste du bland annat få ut Lärarexamen.Lärarexamen får man på... Läs hela svaret
Hej ! Jag vill bli mattelärare och undrar om vad som krävs för utbildningen? Hur många antagningspoäng behöver man och HP poäng? Hur mycket får man varje månad? Hur länge ska man läsa?
Milla : :
Hejsan,Mattelärare kan man jobba som på grundskola, gymnasiet, folkhögskola eller högskola. Jag antar att din fråga gäller att bli gymnasielärare... Läs hela svaret
Hej,
Jag ämnar att söka in på gymnasielärarprogrammet med huvudämne svenska och andraämne historia.
Jag har grundläggande behörighet genom ett slutbetyg med både gamla och nya betyg och undrar således vilken särskilt behörighet som gäller mig utöver den grundläggande?
När man läser på...
Anna: :
Hej Paulina,min tolkning är att du behöver skaffa dig godkänt betyg i Engelska 6 - och jag kan förklara hur jag tänker... Med gymnasiereformen 2011-12 ingår det nu godkänt... Läs hela svaret
Hej, jag undrar vad antagningspoängen är (både HP och gymnasiepoäng) för att söka in till gymnasielärare, ämnena matte och kemi i Stockholms universitet?
Milla : :
Hej Hedi,
det är väl den här utbildningen som du är intresserad av - su.se/sok-kurser-och-program/lmnty-gykm ? då finns det följande uppgifter: sedan hösten 2017,... Läs hela svaret
Hej
Om man tar examen från ämneslärarprogrammet kan man då arbeta som behörighet grundskollärare om man kompletterar? Isåfall vad behöver man komplettera?
Anna: :
Hej,
en behörig/legitimerad gymnasielärare i Sverige är även behörig att undervisa i samma ämnen på högstadiet (år 7 - 9 i grundskolan). För det behöver man inte komplettera ngt.
VänligenANNA