Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31888 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'behörighet till eftergymnasiala studier' (12 st.)
Jag har inte en fullständig gymnasiexamen. Vill gå klart gymnasiet och ev sen studera vidare. Om jag går folkhögskola allmän kurs helt på distans eller pluggar komvux, vad är skillnaden? Vilket alternativ är smidigast? Vet att folkhögskola...
Milla : :
Hej!Både folkhögskola (allmän kurs) och komvux erbjuder möjligheter att fullfölja din gymnasieutbildning, men det finns några skillnader mellan de två alternativen. Nedan finner... Läs hela svaret
Hej, Min dotter fick helt OK betyg och meritpoäng när hon slutade 9:an för ett år sedan men fick F i Geografi. På grund av detta kunde hon inte söka till samhällslinjen i Jönköpings kommun där vi bor trots att hennes merit räckte gott...
Anna: :
Hej Joakim, det är en lite ovanlig situation du beskriver.Varför kunde inte din dotter få godkänt betyg i geografi i slutet "av en läst kurs"/ämne? Om hon läste... Läs hela svaret
Jag är väldigt osäker på vilken gymnasielinje jag ska välja. Jag har nu börjat fundera lite över teknikprogrammet men blir så himla förvirrad när jag ser alla inriktningar. Jag har försökt läsa på mycket om alla men det...
Julia: :
Hej Elin,inriktning på TE läser eleverna från årskurs 2. Om du kommer in på TE på en gymnasieskola som erbjuder flera inriktningar, kan du bestämma dig under årskurs1,... Läs hela svaret
Hej. jag undrar om samhällsvetenskap med historiespets och samhällsvetenskapsproggrammet med inriktning i samhällsvetenskap ger samma behörigheter för universitet och annat, ger historiespets mindre behörigheter till annat för att det är mer fokuserat...
SYV-besökare: :
Hej!
Vår spetsutbildning i historia ger samma behörighet som samhällsvetenskapsprogrammet. Förstärkningen av kurser i historia sker inom kursgruppen programfördjupning, vilket inte... Läs hela svaret
Hej, jag undrar vilka kurser ska jag lägga till för att på samma behörighet som linjen samhäll samhäll?
Anna: :
Hej V,
du skriver tyvärr inte vilken utbildning du vill ska likna Samhällsvet.programmet, inriktning Samhällsvetenskap. Men se i >>Programplanen för SA vilka... Läs hela svaret
Hej, jag är en elev som går i vårterminen åk 9, nu är dörren öppen till omval, jag är osäker om mitt val så jag tänker ändra men mitt första val var Samhället inriktning media, information och kulmination och tänker ändra till ekonomi eftersom jag är osäker på jobben som finns i framtiden, asså...
Anna: :
Hej Fatma,
både Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet är Högskoleförberedande program. Det betyder att tanken är att man läser vidare, på eftergymnasial nivå,... Läs hela svaret
Hej! Vad är skillnaden mellan svenska och svenska som andraspråk? Vad ska jag söka?
Läser svenska som andra språk.
Julia: :
Hej, Edward
Svenska och Svenska som andraspråk är "motsvarande ämnen".
För behörighet till vidare studier spelar det ingen roll om man har godkända betyg i Svenska 1,2 och 3 eller i Svenska som... Läs hela svaret
Jag skulle vilja ta en väldigt bred linje och har tänkt över samhällskunskap, jag vill fördjupa mig in i beteende. Har jag då fortfarande många möjligheter till olika utbildningar efter gymnasiet?
Milla : :
Hej, Lisa!
Skillnaden mellan olika inriktningar på Samhällsvetenskapsprogrammet är inte så stor. Du kan själv se i Programplanen för Samhällsvetenskapsprogrammet
vilka... Läs hela svaret
Hej!
Vilka utbildningsutgångar finns det efter teknikprogrammet med programfördjupningen programmering. Programfördjupningen innehåller kurser som gränssnittsdesign, webbutveckling 2, webbserverprogrammering 1 och programmering 2.
Vet ju att de kan läsa till bland annat systemvetare och...
Milla : :
hej Sarah!
Efter Teknikprogrammets alla inriktningar (förutom inriktningen Teknikvetenskap) blir man behörig till följande utbildningar:
Civilekonom
Psykolog
Socionom
Studie- och... Läs hela svaret
Hej!
Jag ska välja in till gymnasiet nästa termin och som förstaval ska jag välja Naturvetenskap det är helt säker, men jag är ej säker på om jag ska välja teknik eller ekonomi som andra val. Vilken linje är bredast och vad är några exempel på yrken man kan arbeta inom respektive utbildning?
Anna: :
Hej Anchiliqe!
Både Teknikprogrammet och Ekonomiprogrammet är högskoleförberedande, dvs man lär sig inte något yrke på gymnasiet och tanken är att man söker vidare till högskola eller yrkeshögskola.
Grundläggande... Läs hela svaret
Kan man gå på Sam/sam eller måste man välja beteendevetenskap om man vill bli psykolog?
Mikael: :
Hej Jasmin!
Inriktning på Samhällsvetenskapsprogrammet spelar ingen roll för behörighet till Psykolog-utbildningen.
Inriktningskurserna på SA är ej behörighetsgivande till Psykolog. Du kan, alltså, läsa valfri... Läs hela svaret
Hej jag går på natur nu och i tvåan ska man välja om man vill ha natur-natur eller natur sam. Jag vill bli tandläkare så jag tänkte att om jag går på natur-natur då kan jag få särskild behörighet som. Vad tror är det bra eller bra alternativt om jag går natur-natur??
Milla : :
Hej Amanda!
Om du vill direkt efter gymnasiet kunna söka till tandläkarutbildningen då är det inriktning Naturvetenskap du bör välja.
Väljer du inriktning Samhälle, måste du komplettera med några kurser på komvux eller göra... Läs hela svaret