Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'gamla kurser' (12 st.)
Hej! Jag läser nu upp mina betyg från gymnasiet för att kunna söka in till högskolan. Två kurser jag hade i gymnasiet som jag tänkt läsa upp finns inte att läsa upp på komvux, de kurserna är helt borttagna. Det är...
Julia: :
Hej Emma,om kurserna inte nämns i Tabellen för utbyteskomplettering, då finns det inte några "motsvarande" nya kurser och då kan man inte höja... Läs hela svaret
En kurs i programmering (DA2005) på universitetet kräver särskild behörighet "engelska B" I avgångsbetyget från 4-årig teknisk gymnasielinje från 1986 läster jag "Engelska kod...
Julia: :
Hej T,i Universitet- och högskolerådets Bedömningshandbok läser man följande om äldre kurser som skulle - för Särskild behörighet - motsvara... Läs hela svaret
Hej! Jag tog studenten för 16 år sedan. Jag har kollat på att vidareutbilda mig nu och funderar på förskollärare. Funderar lite om behörighets kraven. Det står ju Natur/Samhäll eller Natur/Samhäll/Eng 6. Jag har Natur och Samhäll....
Liselotte: :
Hej Hanna, om det står att Engelska 6 ingår i behörighet till en högskoleutbildning, då måste man skaffa sig godkänt betyg i eng 6, annars är man inte behörig.Högskola kan inte... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gärna komma in på fysioterapeut programmet. Mitt snitt ligger någonstans runt 17-18 men behöver höjas ytterligare för att ens kunna ha en chans att ta sig in. Jag gör högskoleproven vid varje tillfälle men känner att när...
Julia: :
Hej Emelie,
tyvärr blir det inte alls aktuellt för dig. Jag ska förklara: Meritpoängen enligt "områderskurserna" har de personer som redan har betygen i de "gamla kurserna" som till exempel... Läs hela svaret
Hej,
Jag har en fråga angående slutbetyg, vad jag förstår kan man inte få ett sådant utskrivet f.o.m 2020, det står även att i en gymasieexamen så "får enbart nya gymnasiekurser (Gy2011) ingå". Innebär det att om man har till ex Matematik A eller Kemi A, kan dessa då inte ingå efter 2020? ...
Anna: :
Hej David,som reglerna är fastställda nu - så får man ta ut Slutbetyg fram till 1 juli 2020. Den möjligheten förlängdes förut... det fanns tidigare "dead-lines", men sedan blev det förlängd.... Läs hela svaret
Hej!
Kan man fortfarande läsa upp följande betyg genom särskild prövning?
Datorkunskap
Projektarbete (Gymnasiearbete som det också heter, tog studenten 2012)
Rättskunskap (var ett individuellt val)
Om inte, kan man ersätta de med något?
Julia: :
Hejsan,
det är endast kurser som finns i Tabellen för utbyteskomplettering>>> som man kan Iäsa upp. Tyvärr så kan inte jag se att någon av de... Läs hela svaret
Hej! Jag har slutbetyg och vill göra prövningar i Samhällskunskap A och Mediekommunikation A. Vilka kurser motsvarar dem?
En fråga till: Jag tänker ansöka ett högskoleprogram som har Mediekommunikation A som en områdeskurs, om jag gör prövning i denna kurs, förlorar jag min meritpoäng då?
Julia: :
Hej Irina,
tabell för utbyteskomplettering kan du se här>>>
motsvarande kurser är
Hej! jag undrar vad som är bäst att läsa för att öka min poäng från gymnasiet. Jag tror inte att jag har full meritpoäng eftersom jag aldrig läste moderna språk högre än italienska 1. Jag har läst Engelska C.
Den utbildningen jag är intresserad av har matte 4 som behörighetskrav.. så får...
Anna: :
Hej Sofia,
Se sjäIv i en tabeII för utbyteskompIettering>> att Programmering A inte nämns, viIket betyder att det inte finns någon "motsvarande kurs" och man kan därför inte Iäsa upp... Läs hela svaret
Hej! Jag håller på att göra prövningar i det gamla system innan 30 juni. Jag känner att jag inte hinner riktigt och vill göra matte kursen (prövning) i det nys systemet. Vad är det för skillnad på kritterna på matte A och matte 1 b? Hur mycket svårare är det få ett A mot MVG?
Anna: :
Hej Anton!
Se om du kan göra Prövning i matte 1a (i stället för 1b). 1a är en lite lättare kurs och sannolikheten är högre att man får högre betyg.
det borde inte bara svårare... Läs hela svaret
När man söker ett högskoleprogram med särskild behörig, i det här fallet förskolelärare, kan man blanda gy00-kurser och vux12-kurser i områdesbehörighet? I områdesbehörighet 6a, funkar Na A, Sam A och Engelska 6?
För A6 saknas sam 1a2 och na 1a2.
Liselotte: :
Hej Hanna!
För att kunna svara på din fråga behövs det mer information.
Är det Slutbetyg du har och från vilket år?
Angående behörighet i Naturkunskap, så... Läs hela svaret
Hej
Nu till hösten då man inte kan längre göra prövningar i gamla kurser, så undrar jag om jag skulle vilja göra en prövning i t.ex. MA A/B/C där jag fick G, så kan jag då göra en prövning i MA 1/2/3 för att få ett högre betyg i motsvarande gamla kurser?
Samt om jag gör en prövning kommer...
Anna: :
Hej Kalle!
I självaste dokumentet "Slutbetyget" kommer det inte att ändras någonting, men om du får högre betyg i en Motsvarande kurs, t.ex i Matte 1 - då räknas betyget i... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag har läst spanska som C-språk, spanska A och spanska B, i gymnasiet. Vad motsvarar det för steg?
Milla : :
Hej Mimmi!
Dina betyg i Spanska motsvarar steg 1 och 2. Du är alltså behörig att läsa Moderna språk (spanska) 3.
Om du vill göra Prövning, behöver du inte uppvisa... Läs hela svaret