Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32127 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'nationellt prov' (11 st.)
Hej, när jag tittar på betygsstatistik ser jag att 80% får E eller F i matte på NP. Jag var väldigt orolig för min sons betyg och trodde hon hade någon diagnos men jag ser att E är egentligen det normala. Men hur kunde det bli så här...
Milla : :
Hej,betygssättningen är lärarens kunskapsområde(kompetens). SYV lär sig inte om betygssättningen, så egentligen kan jag inte svara på din fråga. Men min erfarenhet säger att många... Läs hela svaret
Hej. Jag har gått naturprogrammet nu i snart ett läsår, och i fysik 1 har jag snittat B på varje prov vi haft. Igår hade vi ett halvkursprov och jag misstänker att jag knappt blir godkänd på det, hur stor påverkan har detta på...
Milla : :
Hej,betygssättningen ingår i Lärarens kompetens. Som SYV sätter jag inga betyg och har inte inom min utbildning lärt mig om betygssättningen för att det ingår inte, normalt sett, i SYV-ens... Läs hela svaret
Jag går i tvåan på gymnasiet och har läst ma4 på egen hand. På np fick jag B då jag saknade några totalpoäng. Finns det möjlighet att göra kompletteringar på något sätt för att få höjt slutbetyg?...
Julia: :
Hej Hilda,det är läraren som har kompetens i att sätta betyg, inte SYV. Vad vi fick för svar från Skolverket när vi ställde en fråga om... Läs hela svaret
Hej! Hade ett kursprov i matte 1c idag och känner verkligen att det inte gick som jag hoppats. Har vid tidigare prov fått bedömningar på A och B nivå. Dock gick det verkligen inte bra idag... Hur mycket påverkar kursprovet/np??
Julia: :
Hej Fatima,SYV har inte kompetens i betygssättningsfrågorna; den har ämneslärare.Om man tänker logiskt, så borde slutprovet (Nationella provet) vara jätteviktigt, typ nästan... Läs hela svaret
Hejsan! Är det upp till lärare att bestämma om man får E-komplettera på matte 4 eller fysik 2 på vuxenutbildningen? Matematiken 4, har en obligatoriskt NP i ämnesplanen. Fysik 2 är däremot valfritt att anordna NP, Jensen Stockholm väljer...
Anna: :
Hej,betygssättningen är lärarens ansvar och kompetens. Dock är det på varje skola Rektor som är "ytterst ansvarig".Du skriver att Nationella provet är "i sig... Läs hela svaret
Vilka delar finns det i det nationella provet i Engelska 5?
Julia: :
Hej Anders,tyvärr har inte en studie- och yrkesvägledare den kunskapen. SYV undervisar inte i Engelska och förbereder inte och rättar inte proven; vi har endast mycket allmän info om innehåll i kursen... Läs hela svaret
Om jag har fått E på alla kursprov i matte 4c men får F på nationella provet, vad får jag för slutbetyg i kursen då?
Liselotte: :
Hej Ally,SYV har inte kompetens i betygssättningen. Det är Lärarens kompetens.Kursen heter Matematik 4; c-spår i matte går till och med matte 3.NP väger tungt. Så, det kan tyvärr inte uteslutas att... Läs hela svaret
Hejsan! Det är så att jag har alltid haft svårt med engelskan. Jag är färdigt utbildad från YH. Men jag vill få g i eng5 så att jag kan söka högre utbildningar. I nuläge så klarar jag mig i tal samt lite skrift/...
Anna: :
Hejsan,
för högskolebehörighet behöver man godkända betyg i Engelska 5 och i Engelska 6.
Det räcker, alltså, inte med eng 5. Tyvärr! :(Jag säger inte att du ska ge upp... Läs hela svaret
Det finns ett frivilligt nationellt prov/slutprov i biologi 1. Men vår skola har inte bestämt att vi ska ha något slutprov i biologi 1 som vi annars har i både kemi 1 o fysik. Kan man fråga ifall man får göra det frivilliga slutprovet eller har läraren rätt att säga nej?
Mikael: :
Om du menar ett Nationellt prov, då är det skolan (rektor) som beslutar att skolan som helhet deltar; i annat fall får inte skola material till provet skickat till sig.
Vilka prov som eleverna gör och... Läs hela svaret
Hej SYV. Jag är i ett riktigt krisläge och jag ångrar mig över det jag har gjort. Vi skulle ha ett nationellt prov idag tidigt på morgonen och jag förberedde mig dagen innan genom att plugga och lägga mig tidigt. Trots det sovde jag bara 4 timmar och däckade princip hela morgonen. Svalde två...
Anna: :
Hej Filip,
man kan inte och bör inte skriva prov med 40-graders feber. Den saken är klar.
Jag tror er lärare överdrev "en smula". Ingen kan förbjuda att bli sjuk. Ingen vill bli sjuk, men ibland blir... Läs hela svaret
Går nu andra året på en design-linje(högskoleförberedande) och har valt matte 2b som individuellt val detta året, undrar då om nationella provet är obligatoriskt eller om det är valfritt?
Milla : :
Hej Moa!
Det är din skola som kan välja för alla sinda elever - antingen använder sig skola av Nationella provet eller inte. För enskilda elever är det... Läs hela svaret