Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31962 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'söka till högskola på reell kompetens' (12 st.)
Jag har flitigt studerat Italienska själv p.g.a. att min släkt kommer från Italien och jag vill kommunicera med dem. Jag har ofta hälsat på dem och övat min italienska med dem och har till och med varit i Italien 3 veckor en gång där jag fick praktisera på ett företag. Jag har pluggat själv i 2...
Milla : :
Hej,jag undrar i vilket land som du helst vill jobba som Civilingenjör? Det kan vara mycket mer fördelaktigt för dig att skaffa högre utbildning i samma land där... Läs hela svaret
Hej Om man har fått F på många kurser kan man ändå göra högskoleprovet och bli behörig till högskolan? En av de kurserna är självförsvar. Hur kan man göra prövning i den här kursen då? De andra kurser...
Milla : :
Hej Reza,högskoleprovet ger inte behörighet. Du måste ha grundläggande och särskild behörighet, även om du gör högskoleprovet.Högskoleprovet placerar dig i HP-urvalet och med... Läs hela svaret
Jag undrar vad jag behöver göra exakt för att lyckas komma in på juristprogrammet på högskolan. Jag hoppade av gymnasiet så har ingen behörighet där. Vilka ämnen bör jag läsa upp och vilka behörigheter behövs för...
Peter: :
Hej Linn,helt utan gymnasieutbildning går det inte komma in på en svensk utbildning på högskolenivå: högskola eller universitet. Det finns dock andra vägar att gå för... Läs hela svaret
Hej! jag är 23 årig ung man, gick gymnasiet år 2014- till och med 2017, jag gick ut med ca 1600 poäng, vill inte arbeta som bilmekaniker. dock vill framöver läsa utbildning på högskola men har mycket låg meritvärde 10,7 Jag är...
Milla : :
Hej Mahmoud! Vad vill du läser på högskolenivå? Är det ngt speciellt yrke du vill läsa mot eller du sätter värde i att "ha läst på... Läs hela svaret
Hejsan! Jag hoppade av gymnasiet (inriktning Djurpark & Sällskapsdjur) i mitten av tvåan. Nu när jag kommit på plats i mitt liv har min dröm blivit att få bli Engelskalärare! Hur går jag tillväga? Vet självfallet att jag måste...
Peter: :
Hej!Lärare är i Sverige numera ett legitimationsyrke. Skolverket beviljar legitimation och i grunden krävs det lärarexamen. Lärarexamen får man genom studier på... Läs hela svaret
Hej! Jag går i Undersköterska utbildningen, men vill börja plugga till Sjuksköterska efter denna utbildning. Mina betyg är helt okej. Ligger på C och B på alla betygen i varje kurs. Har ingen gymnasial examen då jag hoppade av gymnasiet. Så...
Julia: :
Hej Camilla,ssk-programmet är en högskoleutbildning då krävs det alltid grundläggande behörighet och så särskild behörighet till just ssk-programmet är godkända betyg i... Läs hela svaret
Hej! Jag hoppade av gymnasiet andra året så har bara betyg från första året. Jag undrar om man kan göra högskoleprovet istället för att plugga upp betygen på komvux?. Alltså om vi säger att jag klarade högskoleprovet och...
Mikael: :
Nej, inte som reglerna är nu. Det finns planer att på några års sikt (eventuellt året 2025) att införa ett sådant prov som du efterfrågar, men ännu finns det inte det. Högskoleprovet,... Läs hela svaret
Hejsan! Jag tog aldrig studenten, utan hoppade av gymnasiet efter första året och började arbeta. Efter det ville jag försöka studera vidare och kom in via reell kompetens enligt fri kvot på Yrkeshögskola där jag studerade i ett år plus att jag genomförde en praktikperiod på en bank. Än en gång...
Anna: :
Hej Kate,områdesbehörighet 13 till svenska högskoleutbildningar kräver följande godkända gymnasiebetyg:Biologi BFysik BKemi BMatematik Deller i morsvarande nya kurser - Biologi 2Fysik2Kemi 2 och Matematik 4.... Läs hela svaret
Jag ska söka via reell kompetens och undrar om jag först ska göra en vanlig ansökan och sedan komplettera med intyg ifrån min tidigare utbildning och arbetserfarenhet?
Julia: :
Hej Veronica,jag har nu frågat en sakkunnig som säger att du gör en vanlig ansökan och laddar upp Intyg om arbetslivserfarenhet + även Blankett om reell kompetens på "mina sidor" när du kan... Läs hela svaret
Hej! Jag ska börja 3an i teknik nu på hösten och har hamnat i "Skit också, vad ska jag göra efter det här?" fasen. Jag har funderat på militären eller försöka skaffa jobb/praktik inom mjukvara direkt, t.ex. Men jag tror att jag...
Mikael: :
Hej James,
info om Reell kompetens vid ansökan till högskoleutbildningar i Sverige finns på antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-vag - det krävs... Läs hela svaret
Hej!
Jag vill studera till sjuksköterska men jag har inte gått på gymiasiet.
Jag har läst på nätet att det krävs grundläggande behöriget om man skulle registrera sig i universitetet.
Jag har förstått att det går genom att studera i undersköterska utbildningen med några kurser till, engleska...
Milla : :
Grundläggande behörighet kan man uppnå på olika sätt: om du inte har några godkända betyg från gymnasiet alls, behöver du läsa på komvux mot examensbevis eller om... Läs hela svaret
Är chanserna låga eller höga att komma in på en utbildning via reell kompetens ?
Anna: :
Hej Yusra,
om det finns tomma/lediga platser på utbildningen, kommer alla behöriga sökande in. Då spelar det ingen roll - på vilket sätt man är behörig.
Men om det uppstår Konkurrens om... Läs hela svaret