Frågor och svar taggade med 'utbildning' (203 st.)

2 Poäng

Sören 2022-05-10

Hej! Ett års gymnasiestudier i hemlandet men ej avslutat gymnasieutbildning, kan det räknas som ett års gymnasieskola i omfattningskravet för grundläggande behörighet på folkhögskola?

2 Svar

2 Poäng

Mikael SYV på FrågaSYV 2022-05-10

Hej Sören! Det är en bedömning som folkhögskola gör; man kan få olika svar från olika folkhögskolor. Jag har kollat upp det med en sakkunnig expert på folkhögskolestudier och fick det bekräftat att i det fallet du frågar om så kan man få olika bedömningar från olika folkhögskolor. Nyligen öppnades det också upp för att kunna uppnå omdöme på tre eller fem terminer; tidigare gällde det endast hela läsår, så det är möjligt att personen din fråga gäller kan kanske få ut omdöme på fem terminer.

1 Poäng

Anna SYV på FrågaSYV 2022-05-10

Hej Sören,
jag ställer mig bakom det svaret som SYV Mikael gav. Det stämmer att det blir en bedömning som folkhögskola får göra. Jag vill bara utveckla lite grand kring frågan om svenska språket. Jag antar att personen har i sitt hemland inte läst svenska på gymnasienivå. Om så är fallet, då kan det bli svårt att hinna "ikapp" på två år - för att undervisning i andra ämnen är på svenska + att den studerande behöver lära sig "den volymen av svenska" som av personer som har svenska som modersmål läses på gymnasienivå på 3 år. Exempel: en ungdom född i Sverige läser svenska i grundskolan och sedan i 3 år på gymnasiet - eller i 3 år på folkhögskolans allmänna kurser (trots att hen har svenska som modersmål). En person som kommer till Sverige i tonåren eller som vuxen förväntas lära sig svenska mycket snabbare än hen som har svenska som modersmål... det brukar gå vägen om hen har mycket goda kunskaper i andra ämnen som t.ex matematik, historia, naturkunskap - så att hen kan ägna mycket tid åt just svenska eller om personen är språkbegåvad. Många ggr blir det inte så bra om man går för fort fram. Jag känner till ett antal "fall" då folk kom in på högskoleutbildning men ej klarade av att uppnå godkända resultat under sina högskolestudier, detta bl.a på grund av bristande kunskaper i svenska.
Eftergymnasiala studier, t.ex på högskola-Universitet eller på en Yrkeshögskola ligger på hög kunskapsnivå och studierna brukar gå fort fram; man förväntas (ofta) läsa många sidor av svår text, förstå allt och minnas också sen - varje vecka. Har man bristande kunskapsgrund kan det gå fel. Vi rekommenderar därför att inte gå för fort fram och försöka skaffa sig tillräcklig kunskapsgrund innan man påbörjar eftergymnasiala studier. Att man är Antagen till en viss utbildning betyder inte alltid att man sedan kommer klara av utbildningen. Det kan många ggr vara fördelaktigt för en person som läste ett år på gymnasiet i hemlandet att läsa "hela gymnasiet" (3 år på heltid) i Sverige. Jag tänker också på att grundskola i många länder är kortare än 9 år. Exempelvis, om personen läste 8 år på grundskolan + 1 år på gymnasiet i hemlandet, då motsvarar det "den svenska grundskolan" kan man säga.
Jag vet inte om den personen som du skriver om vill själv läsa så snabbt som möjligt och komma in på eftergymnasial utbildning fortast möjligt (många ggr är det så...) och det har jag full förståelse för (det finns ofta bra anledningar till varför folk vill snabbt skaffa sig utbildning, bl.a med tanke på försörjning, men vi ser tyvärr många exempel på att studerande inte klarar av sina eftergymnasiala utbildningar... Så, man bör kanske fundera en "extragång" och försöka skaffa sig bra/tillräcklig kunskapsgrund innan man söker till en eftergymnasial utbildning.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Hänvisning: information om studieformen Folkhögskola på framtid.se/studier/folkhögskola