Emma
    Hej, jag undrar om det finns någon genväg till gymnasiebehörighet för nyanlända elever som redan gått hela grundskolan i hemlandet? Måste de läsa upp alla (ex 8 eller 12) ämnen eller finns det någon kortare väg för dem?

    • : Svar från ett litet gymnasieantagningskansli, i en liten kommun: "Vi brukar ta upp ärendet i Antagningsnämnden och SYV brukar lägga fram den information de har fått, bl a från översatt betyg och ev kunskaper från tidigare skola. Det är nämnden som beslutar om eleven skall bli antagen eller inte. Vänliga hälsningar" D. :)
    • SYV-besökare : Man kan läsa mer om hur gymnasieantagningskansliet generellt hanterar utländska betyg här: http://www.gymnasiestudera.se/foer-elever/information/utlaendska-betyg/ och här: http://www.gymnasiestudera.se/foer-elever/information/fri-kvot/. Viktigt att veta är att det inte görs någon konvertering eller validering av en elevs utländska grundskolebetyg. Vi bedömer endast om eleven kan anses behörig eller inte till gymnasieskolan. Har eleven inte godkända betyg i t.ex. matematik och NO-ämnen kan den inte anses behörig till svensk gymnasieskola. Samma behörighetskrav gäller alltså oavsett vilket land betyget är från.
    • : Hos oss är det alltid rektor för den aktuella utbildningen som gör denna bedömning och meddelar Antagningskansliet om sökanden ska tas in på fri kvot eller inte.
    • Anna : Jag fick svar från en kollega som jobbar med liknande problematik: "Det beror på från vilket land betyget kommer ifrån. Vissa betyg är väldigt tydliga att tolka medans vissa är helt omöjliga att tolka ..." - dvs hen menar att det är Individuella bedömningar... Min tolkning är att det kan ibland bli rätt så godtyckligt. :)
    • SYV-besökare : Det finns inga nationella riktlinjer på hur huvudmannen ska göra sin bedömning. Det är därför upp till varje huvudman att avgöra hur de hanterar denna fråga.
    • Julia : Ett av antagningskanslierna (gymnasieantagningen) svarar så här: "Hos oss får avlämnande skola fylla i en behörighetsrekommendation som vi följer när vi sätter behörigheten i vårt antagningssystem. I de fall elev inte bedömts vara behörig har avlämnande skola inte kunnat se att eleven har kunskaper som motsvarar deras utländska betyg."
    Läs alla kommentarer

    6 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Emma,

    det finns olika aspekter i detta... Jag tänker så här; att det kanske är det viktigaste att eleverna skaffar sig bra Grund för vidare studier. Även om de har faktiska kunskaper i t.ex kemi, matte mm., så kan de inte "det på svenska". Exempel - matteuppgift Räkna ut yten på gaveln på huset... hur ska man räkna om man inte vet vad "gavel" är? Man kanske räknar då ytan på taket eller på väggen...?  och så är det i alla andra ämnen också. Det som ofta händer att man med utländska betyg får bedömning att man har "godkänt betyg i samhällskunskap, men enligt min åsikt, så är det inte samma "samhällskunskap" som man lär sig i olika länder. Därför skadar det inte alls, utan kan hjälpa mycket - om man får "repetera" allt PÅ SVENSKA.
    Jag "röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa...

    Liselotte

    Det är många ggr till elevernas nackdel om man skyndar på för mycket. Det kan då lätt bli så att eleven förstår DELAR av texter, men inte allt... och det blir då extremt svårt att klara gymnasiet. Vi ser också exempel på elever som fick Examnesbevis med godkända betyg - men i praktiken ej förstår tillräckligt mycket svenska; då kan inte komma in på någon eftergymnasial utbildning eller, om de kommer in på den, klarar inte av att läsa där. De kan också ha svårt att få och kunna behålla ett jobb, när arbetsgivaren efter ett tag "upptäcker" att den anställde faktiskt ej förstå instruktionerna tillräckligt bra och klarar därför inte av sitt jobb, trots de "formella meriter", t.ex Examensbevis.

    Om elever har Faktiska kunskaper i ämnena, borde de kunna rätt så snabbt "gå igenom kurserna" - när de har lärt sig svenska till tillräckligt hög nivå OCH det finns även forskning som påvisar att man lär sig ett nytt språk snabbare om man studerar Ämneskunskaper PÅ DET NYA SPRÅKET, i stället för att "rabbla glosorna". :)

    Jag vet att det finns elever som har mycket bråttom . De vill komma in på gymnasiet "imorgon" och bli klara med gymnasiet "nästa vecka" och med högskola "nästa månad" och sedan få jobb direkt. :) Och det finns av dem också några få som skulle kunna klara det bra - att blixtsnabbt "gå igenom systemet" men det är ett Undantag. Individuella bedömningar behöver göras. Det går inte att ta fram en tabell som gäller alla de olika ländernas utbildningar. många ggr har inte eleverna betyg med sig. Om de har betyg, så är det ändå extremt svårt att veta om det är "snällbetyg" eller om lärarna verkligen ställde krav på elevernas kunskaper. Även "riktiga betyg" kan inte "helt och fullt" med 100% säkerhet "översättas" till svenska kurser, därför att man i olika länder läser inte exakt samma "avsnitt" inom olika ämnen. Det är alltså omöjligt att skapa ett system där alla betyg från alla världens länder kan direkt översättas till "svenska betyg".
    Och det är de Faktiska kunskaper som är de viktigaste.
    Ännu ett alternativ kan tyvärr vara att eleven "har glömt" mycket av det som hen kunde "då" hen fick sina betyg i hemlandet; t.ex pga psykiskt trauma... att man har betyg behöver inte alltid (tyvärr) betyda att man också ha de kunskaperna och vad hjälper det att ha betyg om man ej har de faktiska kunskaperna?
    Summan av kardemumman:
    jag är övertygad om att det är bättre att eleverna skrivs in på alla grundskolekurser och att lärarna är uppmärksamma på de som är mycket snabba och duktiga och ger dem möjlighet att snabbt "gå igenom" och få betyg för att kunna fortsätta läsa vidare.

    • Emma : Hej igen, och tack för utförligt svar! Jag är helt enig i att det bästa för elevernas kunskaper och framtida studier etc är att gå samtliga ämnen i den svenska skolan. Jag är den första att skriva under på precis allt du tagit upp ovan. Däremot har jag lärare som frågar mig om det formellt sett finns en genväg. Du skriver att du ""röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa..." så jag är nyfiken på hur dessa formella regler ser ut gällande saken?
    • Liselotte : Den "formella regeln" är att Antagningskanslierna (gymnasieantagningskanslierna) gör bedömning att eleven är BEHÖRIG till gymnasiets olika program; då krävs det bara komplettering med betyget i svenska eller svenska som andraspråk. Exempelvis - en elev som kommer från ett annat land ansöker till gymnasiet och det är Gymnasieantagningskansliet som har "sina metoder" för att göra bedömningar. Exakt hur de gör bedömningar, vet jag tyvärr inte. Kravet är att Eleven har betygen med sig /och inte bara kunskaper/. Mitt råd är att du vänder dig till gymnasieantagningskanslierna, men de kan svara (min gissning) att "skicka betygen och så får vi se" eller att "eleven får söka till gymnasiet, så får vi se". detta är vår tidigare erfarenhet... så jag menar att en elev med utländska betyg OCH MED BETYG I SVENSKA eller om hen vill läsa IB /krävs inte svenska i så fall, då undervisning på IB är på engelska/ - kan ev bli bedömd Behörig till gymnasiet och komma in på gymnasiets nationellt program /samma elev som idag läser grundskolekurser "i onödan" - då hen ev skulle kunna bli bedömd vara behörig till gymnasiet av gymnasieantagningskansliet/. testa hör med gymnasieantagningskansliet! är mitt råd.
    • Liselotte : Och till lärare i olika ämnen skulle jag svarar att de får Testa elevernas kunskaper - t.ex genom att ge dem "slutprovet" i ämnet och klarar dem provet med godkänt resultat, då har de kunskaperna i kursen; då kan man göra bedömning att eleven Har kunskaper och kan få betyg. Så tänker jag! Det är ju ändå Kunskaperna som är viktigare än "papprena". Vad hjälper det att man har "papper" på ngt. som man ev kunde förut, men som man inte kan idag? :)
    • SYV-besökare : Hos oss i Sundsvall så är det rektor för resp program som beslutar om sökande ska tas in på ett nationellt program via den fria kvoten eller inte, annars så är det IM, Språkintroduktion som gäller om betygen inte räcker till. Med vänlig hälsning S.
    • Emma : Tack för alla svar!
    • SYV-besökare : Vi på Antagningen tar inte beslut om detta och tyvärr finns det inget enkelt svar på frågan. Eleverna får söka i Fri kvot och sen är det upp till mottagande huvudman att fatta beslut om eleven anses behörig eller inte. Jag är nästan helt säker på att ingen huvudman har ex tabeller eller liknande utan det är en bedömning från elev till elev samt beroende på vilket program eleven söker.
    Läs alla kommentarer
    SYV-besökare SYV

    Hej,

    Betygen från utlandet måste vara översatta till svenska, vilket bekostas av eleven själv, och antagningskansliets personal måste veta vad betygen står för, dvs om eleven blivit godkänd i hemlandet.
    Om ansökan till gymnasiet i "Fri kvot"
    kan bli aktuell om eleven ”kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan” (Gymnasieförordningen 7 kap §2).
     
    Viktigt!
    Man får aldrig glömma att utländska elever till stor del saknar de förkunskaper som krävs för ett nationellt program i Sverige, så även om de skulle ha svenskan blir det tufft att hänga med i övriga ämnen. Att komma in på ett nationellt program är inte alltid det bästa för eleven.
     

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej!
    Det finns tyvärr inget enkelt svar, eller någon tabell att utgå ifrån . Varje elev som söker bedöms individuellt.
     
    Några faktorer man tittar på i de utländska betygen är:
    ·        Motsvarar betygens nivå (i respektive land) ungefär de betyg som krävs för att komma in på sökt program.
    ·        Har eleven läst och blivit godkänd i de ämnen som krävs för att bli behörig till det sökta programmet?
     
    Andra faktorer som spelar in, när antagningskansliet eller rektor på gymnasiet gör bedömningar, är om det är ett högt söktryck till den aktuella  gymnasieutbildningen.
    En rekommendation från undervisande lärare är också en viktig del i bedömningen.
     
     
    Med vänlig hälsning
     Peter syv

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, vi fick nu svar från gymnasieantagningen i Halland. Var god läs deras svar nedan:

    Vi har lite information på vår hemsida om detta, se länk nedan. Vi fungerar som en förmedlare av ansökningar och betyg mellan grund- och gymnasieskolor. Det är inte vi som gör bedömningarna, utan mottagande skolas huvudman. IB har lite andra urvalskriterier än de ”vanliga” nationella programmen, se länk nedan.
     
    http://www.gymnasiehalland.se/16/ansokan/fri-kvot.html#.WeR5P01lKM8
     
    https://www.halmstad.se/barnutbildning/gymnasieskola/sannarpsgymnasiet/utbildningarpasannarp/ibinternationalbaccalaureate.2710.html
     
     
    Med Vänliga Hälsningar
    Antagningshandläggare

    hej igen, och här är svar från antagningskansliet i Nyköping, var god läs nedan:

    Hej,
     
    Här finns en missuppfattning. Det är inte antagningskanslierna som gör prövningen i fri kvot utan det är huvudmannen för sökt utbildning (kommunal, fristående eller landstingsägd) som gör bedömningen och fattar beslut i varje enskilt ärende.
     
    Beslutet fattas på det underlag som eleven, ofta med hjälp av studie- och yrkesvägledare, har gett in. För att eleven ska kunna antas måste den bedömas ha kunskaper motsvarande de behörighetskrav som finns för de olika programmen.
     
    Vänliga hälsningar
     
    Antagningskansliet
    Nyköpings Kommun

    Svar /nedan/ från elevantagningen i Region Dalarna:

    Vi har inga tabeller el dyligt att gå på, och vi på antagningskansliet bedömer inte elevens utländska betyg.
    Mottagande kommun/skolas antagningsnämnd får försöka att bedöma om eleven uppfyller behörighetskravet till sökt program. Att man har med sig motsvarande betyg i de ämnen som krävs för behörigheten.
    Betygen ska vara översatta till svenska, vilket eleven får ombesörja att det blir gjort. Viktigt att det finns med intyg/omdöme mm från skolan man går på, vilken kapacitet eleven har att klara av sökt program.
    Jag brukar rekommendera mina SYV att där det är möjligt, få eleverna att tenta av ämnen för att få ett svenskt grundskolebetyg, då blir det mycket lättare för nämnden att bedöma eleven i frikvot.
     
    Om vissa elever blir antagna eller ej, kan ju bero på hur många frikvotare som söker till resp program. Man har ju bara ett begränsat antal frikvotsplatser.
     
    När det gäller IB, så får man kolla med de skolor som har detta program. 
    Med vänliga hälsningar
    Elevantagningen
    Region Dalarna

    Hej igen, jag har nu fått svar som kanske tillför ngt. nytt och förklarar en del :) Var god läs nedan:

     "Vi har haft kontakt med Skolverket i frågan och Skolvervet menar att man inte kan översätta den utländksa grundskolebehörigheten rakt av, dvs. att det skulle krävas KE, FY och BI för att vara behörig till NA exempelvis, utan det är en totalbedömning av elevens förmåga att klara sökt program som på ngt. sätt måste "komma fram" eller påvisas. Det görs en individuell bedömning för varje elev och det är respektive huvudman som gör den bedömningen

    Självklart krävs betyg i svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program. Ingen behörighet krävs till IB, mer än att eleven som sökt klarat testerna som görs inför antagning till IB-programmet.
     
    Vänliga hälsningar".

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej, vi fick nu svar från en kollega, var god läs hennes svar nedan:

     Hej, jag har förstått det som så att det görs den s.k valideringen, i de flesta fall, på grundskolan alternativt på IM där eleven kan pröva sina kunskaper för att sedan få betyg för att kunna söka till gymnasiet (se behörighetskrav i bifogad länk). Vissa undantag kan göras från behörighetskraven i särskilda fall exempelvis dispens i engelska eller om huvudman gör bedömningen att eleven förväntas klara sökt utbildning utan att de formella behörighetskraven är uppfyllda i sin helhet och då skulle jag tro att man söker i Fri Kvot.
    Man måste nog göra en bedömning i varje enskilt fall tänker jag. Vilket land kommer eleven ifrån och hur lång är den faktiska skolgången? Ett betyg i franska eller matematik kanske kan valideras rakt av medan ett utländskt betyg i samhällskunskap naturligtvis inte motsvarar den svenska kursen.

    Här hittar du bra info:
    https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/oversattning/slutfora-gymnasiestudier-i-sverige-efter-att-ha-gatt-i-skola-utomlands-1.190311

    https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576

    Mvh

    Saga SYV

    Hej,

    jag ställde din fråga till Skolverket och fick idag svar från Skolverkets Upplyssningstjänst som lyder:

              "Det finns inga nationella regleringar för hur en validering av betyg ska gå till. Skolverket har heller ingen tabell eller liknade som visar utländska betyg i relation till svenska betyg. Det är upp till varje skola om man vill validera en elevs utländska grundskole- eller gymnasiebetygbetyg. Om man väljer att validera finns det inte några nationella regleringar för hur en validering ska gå till."

    Frågor och svar taggade med 'kemi' (132 st.)

    • Cirkulation

      Naturkunskap och kemi, fysik, biologi 1?

      Vad är skillnaden mellan naturkunskap 1b, 2 och värför är naturkunskap samma sak som biologi 1 kemi 1 och fysik 1 vad är meningen med det? Om en person har läst naturkunskap 1b och 2 är det samma sak som att de har läst som en Natur elevs biologi, kemi...

      Milla : : Hej! Vänligen läs svar i tråden på fragasyv.se/fragor/naturkunskap-eller-fysik-biologi-kemi
    • Tovaelvan

      Klarar man apotekarprogrammet?

      Jag funderar på att söka till apotekarprogrammet, gick natur och fick bra betyg utan större svårigheter. Jag fick höga betyg i kemi och biologi, kemi 2 var ganska svår men inte överdrivet. Jag har haft ganska lätt för mig i skolan generellt men...

      Milla : : Hej!Jo, jag förstår att du kan känna viss oro inför studier på en så lång utbildning. Apotekarprogrammet är känt för att vara krävande och innehålla avancerade... Läs hela svaret
    • Leonar_1

      Kan man läsa kemi 1 utan at ha betyg från 9 an?

      Jag undrar om jag kan läsa kem 1 om jag har inte läst kemi i årskurs 9, för att nu kommer mitt kemi och idrott lektion att hamna på samma tid så jag undrar om jag vill läsa kemi 1 behöver jag ha betyg från 9 eller jag kan ändå...

      Milla : : Hej,komvux kan ta in dig på att läsa kemi1 på gymnasial nivå men det är fördelaktigt för dig att först ha läst kemi på grundskolenivå (det kan du... Läs hela svaret
    • Waseemassaf11

      Hur blir man forskare?

      Hej! Jag vill bli en forskare och uppfinna mediciner och upptäcka sjukdomar. Som jag läst, det är Biomedicinska programmet som gäller på universitetet, och sen man läser till master. Men grejen är att det krävs höga meritvärde till detta...

      Milla : : Hej, om du har lägre meritvärde än vad som kan ge dig plats på önskad universitetsutbildning, gör högskoleprovet, är mitt råd.Vad gäller vägen till drömjobbet där... Läs hela svaret
    • Waseemassaf11

      Liknande program?

      Hej Jag är intresserad av att läsa någon utbildning som gör det möjligt för mig att jobba inom medicin-uppfinning. Jag gillar att undersöka sjukdomar, och skapa och uppfinna mediciner, jag vill alltså bli en forskare i detta område. Vilka...

      Milla : : Hej,vägen till att bli forskare är mycket lång och många gånger även "krokig" och osäker. Det går på förhand inte att garantera vem som kan nå målet och blir... Läs hela svaret
    • Gus

      Går det att ta examen med f i fysik 2, kemi 2 och biologi 2?

      Hej! Jag går naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Jag är väldigt stressad över min examen. Jag ligger just nu på gränsen till godkänt i kemi 2, fysik 2 och biologi 2. Sammanlagt har jag 2600 gymnasiepoäng då jag läser alla kurser som ingår i naturprogrammet och inriktningen...

      Milla : : Hej!svar på din fråga är: som jag tolkar kraven för examensbevis - Nej, du kommer inte med F i de tre kurserna som du nämner i din fråga uppfylla kraven för... Läs hela svaret
    • Drulle

      Vad är behörighetskraven för att komma in i biologpro i stockholm uni?

      Hej, Jag undrar vad som är de särskilda behörighetskraven som behövs för att konkurrera om plats i Kandidatprogram i biologi - Studiegång biologi och Kandidatprogram i biologi - Studiegång biologi med kemi som ges ut på stockholms univeristet? I...

      Milla : : Hej,vad jag kan se på lärosätenas gemensam webbplats, www.studera.nu så krävs för särskild behörighet till utbildningen Kandidatprogram i... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur blir jag Forensiker?

      Hej! Jag går andra året på samhällsprogrammet nu med inriktning beteende. Har även lagt till kurser så som Privatjuridik som jag läser nu i 2an samt matematik 3b, italienska 3 och grafisk kommunikation till 3an. Och jag har precis insett att jag skulle...

      Daniel: : Hej Linnea! Kika gärna på Framtid.se/yrke/forensiker där i stycket UTBILDNING finns svar på din fråga om vilken högre utbildning du behöver skaffa sig: det är universitetsutbildning inom... Läs hela svaret
    • Naturvetenskap

      Kan man bli immunolog efter biomedicinska analytikerprogrammet?

      Hej, jag är mycket intresserad av biologi och kemi samt kroppens anatomi. Just nu läser jag på naturvetenskapsprogrammet och funderar på vad man ska eller kan studera på universitet. Läkare har och är fortfarande drömutbildningen men det är oerhört svårt att komma in då man behöver riktigt höga...

      Anna: : Hejsan,du ställer frågor som kräver expertkunskap, alltså måste du ställa de frågorna till de som är verksamma inom de aktuella områden eller som... Läs hela svaret
    • Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • Julia

      Bli biolog utan matte?

      Jag vill studera biologi och inrikta mig på djur (tex djurskydd, djurhållning). Jag kopplar alltid naturvetenskapliga ämnen till svår matte men det kanske inte alltid är fallet? Jag ska plugga upp matte 2 så jag kommer förhoppningsvis ha behörighet...

      Anna: : Hej Julia!vill du läsa biologi-program eller fristående kurser? För behörighet till programmen i biologi på de svenska lärosätena gäller att det för särskild behörighet brukar... Läs hela svaret
    • Jawad Sakhi

      Får en lärare sätta minimigränsen för A 100%?

      Hej! Jag har uppfattningen att enligt regler på skolverket så gäller 90% rätt besvarade frågor på ett prov (även i ett kursprov) motsvarande för betyg A. Det som är konstigt för mig är att i ämnet kemi2 har en lärare som...

      Julia: : Hej Jawad,vi som svarar här på FRåGA SYV är SYV-ar, alltså Studie- och yrkesvägledare. Vi har inte kompetens i betygssättningen. Vad jag personligen tycker eller... Läs hela svaret
    • Paulina

      Komplettera kemi 2 efter folkhögskola, hur gör jag?

      Jag har läst samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Efter det har jag läst ett naturvetenskapligt basår på folkhögskola. Tyvärr klarade jag inte Kemi 2. Jag behöver verkligen den kursen. Hur gör jag bäst för att komplettera...

      Milla : : Hejsan,för att betyget i kemi 2 ej ska påverka ditt jämförelsetal, behöver du läsa den kursen på högskola-universitet (inom naturvetenskapligt basår eller... Läs hela svaret
    • Elin

      Hur går man till väga för att bli rättskemist?

      Hej! Jag är intresserad av att jobba med rättskemi, d.v.s. att undersöka exempelvis narkotika/droger i blod/hårstrån samt urin. Jag undrar hur man ska gå tillväga för att bli det. Vilken utbildning krävs? Räcker det med kemist? Eller?

      Anna: : Hej Elin, jag undrar om det är yrket Forensiker som du är intresserad av? Grundutbildning i kemi (t.ex kandidatprogrammet i kemi) är jag säker på att man behöver (som grund) och... Läs hela svaret
    • Lova

      Hur blir man forensiker?

      Hej! Jag heter Lova och går andra året på estetiska linjen, musik, och vill vidareutbilda mig till forensiker. Kommer läsa upp till matte 3c så den biten är klar. Jag tänkte plugga cell- och molekylärbiologi i Kristianstad och jag undrar om det...

      Anna: : Hej Lova,så vitt jag vet finns det 2 vägar till att kunna bli en forensiker: via polishögskolan och via naturvetenskapliga studier på högskolenivå. Utbildning till forensiker brukar finnas för... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga