Alma
    Hej! Jag och min tjejkompis som precis börjat årskurs 2 på gymnasiet funderar på möjligheten att skaffa en studentlägenhet tillsammans. Vi bor ca 1h med buss ifrån skolorten och därför hade det underlättat med en liten lägenhet vi kan bo på på vardagarna som har ett hyfsat rimligt pris. Vi undrar hur detta fungerar och om det är möjligt? Vi undrar också vem man ska vända sig till först och främst? Vi behöver all hjälp vi kan få!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Alma!
    Det första jag tänker på är: när fyller ni 18 år? Innan dess är det vårdnadshavare som bestämmer var ungdomen bor. Ni får alltså inte flytta om era vårdnadshavare inte samtycker. Det är bra att veta och tänka på det.
    Sedan tillkommer frågorna om att hitta en bostad/lägenhet och om att betala för den.
    Vem kan hjälpa er att hitta bostad på skolorten? Ingen har ansvar för att göra det, alltså alla kan säga Nej, ni får leta själva bäst ni kan.... Men de som kan, om de vill, hjälpa till är
    - skolan där ni läser
    - era familjer och vänner
    - kommunen där ni är folkbokförda.
    ****
    Sedan, om ni hittar bostad, kommer nästa fråga: hur ska ni betala?
    Jo, om era vårdnadshavare går med på att ni flyttar, då är det vårdnadshavarnas ansvar i så fall att betala. Om de godkänner att ni flyttar, så måste de också se till att ni kan flytta, eller hur?
    Inackorderingsbidrag kan ni eventuellt ha rätt till... här spelar det roll om det är en fristående eller en kommunal skola som ni läser på och exakt hur lång tid det tar för er att pendla. Som regel kan man inte få inackorderingsbidrag om det är mindre än 60 minuter med kollektiv trafik enkel väg. Du skriver "cirka en timme". Om det enligt busstabellen (förseningar ej tas hänsyn till) tar 59 minuter, då hamnar det tyvärr på "fel sida om regeln" och jag tror i så fall inte ni kan få inackorderings-bidrag.
    Kanske kan ni "omvandla" månads-busskort som jag tror ni får från kommunen till pengarna för att kunna delbetala hyran.
    Inackorderingsbidrag täcker inte alla kostnader, tyvärr. Föräldrarna vi pratade med säger att de betalar minst 2.ooo i månaden "ur egen ficka" (ofta mer...) som mellanskillnad mellan vad man får ut i inackorderingstillägg och vad det faktiskt kostar.
    Det är alltså svårt...
    Svårt att hitta bostad. Ännu svårare att hitta bostad till "rimlig pris". Det blir inte gratis att bo på skolorten. Utan att familjerna aktivt hjälper till brukar det inte gå, tyvärr. Det är i alla fall de erfarenheter vi har.

    Om vilkor för att ha rätt till kompensation för de extra utgifterna sök information om Inackorderingstillägg på csn.se.

    Allmänt gäller...
    du ansöker om inackorderingstillägg hos CSN när du studerar på en fristående gymnasieskola. Grundkravet för att få inackorderingstillägg är att det program och den nationella inriktning du valt, inte finns på din hemort eller närmare till din hemort. Studierna måste dessutom vara på heltid. Ett annat krav är att du skulle få resa minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bodde kvar hemma. Här kan du läsa mer om vad som gäller när du studerar på en fristående gymnasieskola eller riksinternatskola. 

    Du ansöker om Inackorderingsbidrag hos din hemkommun, om du ska läsa på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats eller på gymnasieantagningens hemsida. Om du inte känner till adress till gymnasieantagningens hemsida, kan du hitta den via http://antagningskanslier.se där du först hittar rätt antagningskansli (genom att välja din hemkommun).

    Kontakta gärna utbildningsförvaltningen i din kommun - om du har frågor om studieekonomi under gymnasiestudier på annan ort.

     

     

    • : Tack för svaret! Bussresan tar exakt 1h 7 min. Jag tänkte att ett jobb utanför skolan skulle kunna täcka en del kostnader, plus att våra föräldrar bidrar om de skulle tycka att detta är en bra idé. Vet inte om jag förstått fel nu, men hur mycket pengar handlar det där bidraget om? Mvh Salma
    • Anna : Går ni på en Kommunal eller på en Fristående gymnasieskola? Det är viktigt att veta, för att det är lite olika villkor som gäller i de 2 fallen. Läs HELA MITT SVAR, ovan. :)
    • Anna : Sedan är det också viktigt att veta om samma program och nationell inriktning finns närmare, då brukar man tyvärr inte få något bidrag; då är svaret - men sök till den skolan som ligger närmare.
    • : Vi går en kommunal skola, jag bytte nämligen från min hemort till Värnamo av många olika anledningar.
    • Anna :

      Om det är en fristående gymnasieskola, och man ansöker hos CSN, då är det absolut max beloppet 2.350kr/månad men då ska det vara minst 130 mil mellan folkbokföringsadressen och skolan. Det är alltså avstånd i kilometer från hemmet till skolan som avgör. Upp till 44 km mellan hemmet och skolan, då är summan 1.190 kr/månad. Mellan 44 km och 84 km - 1.315 kr/månad.

    • Anna :

      Eleven ansöker om Inackorderingsbidrag hos sin hemkommun, om hen läser på annan ort på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats. Med "hemkommunen" menas där man är folkbokförd. Kommunen kan frivilligt hjälpa eleven ekonomiskt mer än reglerna föreskriver, men det förekommer mycket sällan. Om din hemkommun kommer godkänna din ansökan om inackorderingsbidrag, kan vi på FRåGA SYV inte svara på. Jag antar att du får kompensation för busskortet (eller tågbiljetter). Som regel betalar kommunerna inte både för pendel-kort och för del av hyran på annan ort, utan antingen eller.

    • : Hur fungerar det med bostadsbidrag? Är det något man kan söka i den här situationen? Har ingen bra koll
    • Anna :

      Läs info på forsakringskassan.se/privatpers/studerande/bostadsbidrag_till_unga

    • SYV-besökare : Vad jag vet, så är absolut maximum en ungdom skulle kunna få i bostadsbidrag från Försäkringskassan är 1.300kr/månad, och detta i bästa fall (om alla papper är i ordning - man hyr "vitt" alltså, och hyran är hög och inkomsterna mycket låga). Om man inte är folkbokförd på adressen för vilken man vill få bostadsbidrag, kan man få det i max ett år. Det är i alla fall vad försäkringskassan säger.
    • : Aha okej. När vi sökte upp studentlägenheter här i Värnamo fanns det ett par med hyra kring 3000 kr i månaden. Om man räknar in bidrag, CSN, eventuellt lite jobbpengar, bidrag från föräldrar, tror du det hade kunnat vara möjligt då? Om man också delar hyran på 2.
    • Ludmila :

      Ett stort problem är att få hyresvärdar är beredda att hyra till så unga, under 18 år, icke-myndiga. Med "studentlägenhet" menas som regel att det är för studerande på högskola-universitet, där de som hyr är sällan 18 år (i princip aldrig under 18 år) - ofta är de minst 19 år. --- Tänk också på att "kall hyra" på 3 tusen i månaden är ju just "kallhyra". Det tillkommer massvis med andra utgifter: hemförsäkring, el, bredband, ibland också avgift för vatten (det kan stå vattenmätare och vatten ej ingår i hyran). Ta reda på vad som ingår i hyran. Har man tur kan el ingå i hyran (det var vanligare förut, men numera blir mer sällan - däremot finns fler exempel på att man betalar separat för hur mycket vatten man använder). Tänk på om lägenheten är möblerad eller helt tom...? Finns det inga som helst möbler, så måste man skaffa några möbler i alla fall. Visserligen kan man sova på en madrass på golvet, men några möbler vill man ju ha - ett bord? stolar att sitta på? sedan matlagnings-grejer: ni kanske kan få hemifrån? Om inte - kan det också utgöra en stor kostnad för er. Sedan när man flyttar FRÅN lägenheten, så måste städningen vara perfekt, annars riskerar man få stor straff-avgift (hyresvärden anlitar städfirma och det blir mycket dyrt) - känner ett fall där en fet-fläck inuti ugnen i köket "gick ut" på 600 kr. De som flyttade ut missade en fläck i ugnen och det kostade 600kr extra. Upptäcker hyresvärden att någonting är i sämre skick än när ni flyttade in (märken på tapeterna eller på golvet, t.ex) kan även det bli mycket dyrt. Hyresvärden kan tapetsera om helt och byta golv och skicka räkning till er (ni ska då kunna bevisa att det var lika illa på tapeterna och på golvet när ni flyttade in... annars får ni betala... Det är tyvärr väldigt mycket som ungdomar inte tänker på och åker sedan på stora kostnader i efterhand.

    • Anna :

      ang. Bostadsbidrag för unga, under 29 år, så har vi nu pratat med en sakkunnig på försäkringskassan som säger att man måste vara 18år för att kunna ansöka om bostadsbidrag för unga, alltså gäller reglerna för bostadsbidrag för unga när personen är i åldern mellan 18-29 år.

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'fysik2' (59 st.)

    • dobasloba

      Är det möjligt att läsa upp fysik 1+2 och matematik 4 i en termin?

      Hej! Jag kommer att försöka att komma in på läkarprogrammet VT25, men jag saknar behörighet för fysik 1+2 och matematik 4. Jag slutar gymnasiet ungefär mitten av maj, och jag undrade vad för möjligheter jag har att läsa in dom tre kurserna...

      Milla : : Hej,du får gärna höra med komvux i den kommunen där du är folkbokförd ang.i vilka former eller varianter som fysik1a och 2 kan läsas (på komvux i... Läs hela svaret
    • Wille159

      Att läsa matte 4 och fysik 2 efter gymnasiet?

      Var någonstans kan jag, och hur lång tid tar det att läsa matte 4 och fysik 2 efter gymnasiet? Bor i stockholm och är under 20 år gammal.

      Milla : : Hej,matematik 4 och fysik 2 är två kurser á 100 gymnasiala poäng var. En 100p.gymnasiekurs kan man på heltid läsa på fem veckor; alltså två sådana kurser... Läs hela svaret
    • LäkareR

      Förkunskapskrav Kemi 2, Biologi 2, och Fysik 2?

      Hej! Jag ska behörighetskomplettera för att komma in på läkarprogrammet och jag läste sam/hum på gymnasiet (gick ut -99). Jag har läst Naturkunskap B. Räcker det som förkunskapskrav för Kemi 2, Biologi 2, och Fysik 2? Jag tänkte tentera...

      Milla : : Hej, blivande läkaren! :)Du kan göra prövningar i gymnasiala kurser fysik2, kemi2 och biologi2 utan att ha läst några kurser på gymnasiet, över huvudet taget (och även... Läs hela svaret
    • lois

      Kan IGCSE ger mig behörighet?

      Jag har läst IGCSE och IB. Jag har sökt in till Läkarprogrammet där jag behöver ha läst fysik 2, men jag har bara läst Physics Extended på IGCSE och dock inte på IB. Min fråga är om jag har läst fysik i IGCSE, kan det ge mig...

      Milla : : Hej,du kommer få svar från Antagning.se ang.behörighetsfrågan (om du är behörig eller inte). Du kan kika på vad kursen fysik 2 (på gymnasiet) innehåller... Läs hela svaret
    • caroline

      Vilken ska vara min utökad kurs?

      Hej! Jag står i valet och kvalet med vilken kurs jag ska ta utökad i och vilka som ska vara med i min ind. val. Spelar det någon roll om jag tar engelska 7 eller fysik 2 som utökad kurs? I slutändan kommer jag ändå läsa fysik 2, matte 4 och engelska...

      Peter: : Hej Caroline,för att bli Advokat, måste man i grunden vara jurist med examen från juristprogrammet som är 4.5 årigt universitetsprogram. Särskild behörighet består av historia 1b... Läs hela svaret
    • elev

      Blir jag behörig till läkarprogrammet med E i fysik2 men F i fy1?

      Hejsan! Jag går andra året på natur och Fysik 1 vart en kurs som helt enkelt kom i klämm och jag fick underkänt (missade väldigt mkt). Däremot är jag säker på att jag kommer att få godkänt i fysik 2. Jag vill plugga till läkare, men jag undrar om jag blir behörig med F i fysik 1? Utifrån vad jag...

      Anna: : Hej J,du blir behörig om du får ut examensbevis och om du har godkända betyg i svenska 2,3, engelska 5 och fysik2, kemi2, biologi2 och matte4. Du kan ha F i fysik1a och... Läs hela svaret
    • En student

      Fysik 2 utan nedsänkt merit?

      Hej! Jag har läst ett basår men läste allt förutom fysik 2 som behövs för att komma in på drömutbildningen som har bland annat den grundbehörigheten. Finns det något sätt jag kan läsa fysik 2 utan nedsänkt merit? /En student

      Julia: : Hej Isabella,omdöme från en folkhögskola kommer inte påverka ditt meritvärde. Och inte heller betyg satta på högskole-nivå, om du läser fysik2 inom ett basår på... Läs hela svaret
    • SYV

      Vad menas med kurskombination på behörighetsvisaren?

      jag har en elev som är intresserad av att gå teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik för att sen läsa till civilingenjör. på skolverkets behörighetsguide står olika kurskombinationer och vad som krävs utifrån dessa...

      Anna: : Hej Lovisa!Civilingenjörsprogrammen, på de svenska lärosätena: högskolor och universitet, kräver (för särskild behörighet) godkända betyg i en kombination... Läs hela svaret
    • studerande

      Kan Fysik 2 och ma4 läsas utomlands?

      Hej! Jag ska bo i mitt hemland över sommaren. Där har jag tänkt läsa fysik 2 och matte 4. Jag behöver dem kurserna för ansökning till utbildning. Kan jag efter jag läst de få de tillgodoräknade i sverige eller hur funkar detta?

      Anna: : Hej Studerande!Innehåll i den svenska gymnasiekursen matematik 4 kan du se på matteboken.se/lektioner/matte-4Inom fysiken känner vi tyvärr inte ngn sida där man kan läsa kursen på... Läs hela svaret
    • Agnes

      Några konsekvenser för underkänt i fysik 1 men godkänt i fysik 2?

      Hej! Jag går tek/nat-basåret. Tyvärr fick jag underkänt på fysiktentan i fysik 1. Framtida tanken är att söka läkarlinjen. Skulle bara vilja dubbelkolla om det är så att det egentligen inte spelar någon roll när jag ska söka läkarlinjen om jag har klarat fysik 1 eller inte? Dvs kommer jag...

      Anna: : Hej Agnes,om du tar studiemedel så är det önskvärt att du får godkända betyg i alla kurser som du läser under tiden du får studiemedel (från... Läs hela svaret
    • Fatima

      Kan man läsa fysik 2 utan att läsa fysik 1 innan?

      Hej! Jag undrar, kan man läsa fysik 2 utan att ha läsa fysik 1 innan? Det programmet jag är intresserad av att söka till kräver endast fysik 2. Så kan man göra det? Eller bygger fysik 2 mycket på fysik 1 som gör att det inte går att...

      Anna: : Hej Fatima!gymnasiekurs fysik 2 bygger på kursen fysik1a - du kan läsa om det på skolverkets hemsida (om ämnet fysik på gymnasiet). Komvux kommer inte bereda dig plats på... Läs hela svaret
    • Moa

      Hur funkar det med byte från högskola till komvux?

      Hej! Jag studerar första terminen på universitet (grundlärarutbildningen). Våra 30 poäng är den här terminen uppdela på 4 delkurser värda 7,5 poäng var. Nu vill jag försöka uppnå min barndomsdröm om att jobba med...

      Anna: : Hej Moa!Fysik 2 är en gymnasiekurs á 100poäng och läses på heltid på fem veckor (eller på halvtid på 10 veckor), eller på 20 veckor i låg takt,... Läs hela svaret
    • Markus

      Byta programförbjudningsämne mot en annan?

      Hej ! Jag har för ett år sedan tagit studenten ur (Naturvetenskapsprogrammet), och med anledningen av många underkända ämnen så fick jag ett s.k. Studiebevis. Jag har sedan dess börjat med att komplettera upp mina betyg på Komvux så jag kan...

      Mikael: : Hej Markus!Fysik2 och Programmering1 är inte (på komvux) obligatoriska kurser. Du behöver inte ha de kurserna i ditt examensbevis från komvux. Du kommer inte ha betyget i Idrott och hälsa... Läs hela svaret
    • Alva

      Hur gör jag för att läsa fysik 2?

      Hej! Jag har valt natur-Sam på gymnasiet och går nu andra året. Jag har nu fått upp intresset för fysik och matematik och skulle därför vilja söka till civilingenjörsprogrammet. Problemet är att jag inte kommer läsa fysik 2 på...

      Julia: : Hej Alva,att läsa fysik 2 på heltid tar 5 veckor (man läser på heltid 20 gymnasiepoäng per vecka och kurser är på 100 poäng). Jag förstår att du tycker att det är... Läs hela svaret
    • Matilda

      Få behörighet till läkarprogrammet?

      Hej, jag är en tjej som tidigare har gjort en 3årig universitetsutbildning och även jobbat några år inom yrket. Har nu börjat intressera mig för läkaryrket men har desvärre inte behörigheten. Det som verkar saknas är kemi 2 och fysik 2...

      Julia: : Hej, kemi 2 och fysik 2 är 100p.kurser - så varje kurs läses på heltid på 5 veckor, om komvux i din kommun erbjuder den möjligheten. Se på komvux i din kommun om du kan anmäla... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga