Frågor och svar taggade med 'europa' (10 st.)

2 Poäng

Helado 2024-03-27

Hej! Det är 9 månader kvar tills jag ska välja program och gymnasium men jag vill vara förbered och inte känna mig stressad så jag kollar mycket redan nu, eftersom vi också börjat få kontakt med SYV på skolan. Men till min fråga. Jag själv är väldigt intresserad av lag och rätt, juridik. Men jag älskar också biologi, om kroppen och hjärnan, och kemi, jag har nu även börjat gilla fysik och har B och A i alla dessa ämnen. Jag har funderat mest mellan Samhäll, och natur programmet som man kanske kan gissa. Men jag tror att jag skulle känna mig säkrast på natur eftersom de val möjligheterna efteråt är så stora. Ett problem är ju bara att jag inte alls är lika bra eller intresserad i matte som jag är på NO-ämnena. Jag undrar då om jag ändå borde välja natur även om jag tycker matte är så svårt? (jag har C i matte)

1 Svar

2 Poäng

Milla SYV på FrågaSYV 2024-03-27

Hejsan!
Det är jättebra att du planerar på förhand, så att du inte blir stressad när det dags att göra ditt gymnasieval.
Jag vill börja svara med att råda dig prata med dina lärare som undervisar dig och så klart också med SYV.en på din skola; de känner dig, din studiekapacitet och kan ge dig bra tips och råd.
Med det sagt, så går vi vidare till frågan om Matematik och NO-ämnen; och så här ligger det till - ju högre upp man kommer i sina studier inom naturvetenskap desto viktigare blir mattekunskaperna. Många avsnitt inom ämnena fysik och kemi men även i biologi baseras på matematiska beräkningar och det blir "värre" ju längre upp i sina studier man kommer... det är i alla fall den uppfattning jag har utifrån den erfarenhet som jag har skaffat mig genom att bland annat fråga de sakkunniga, undervisande lärare och elever som läser på högre nivå inom naturvetenskapliga ämnen. Ett exempel: det är svårt att klara få godkänt betyg i gymnasial kurs Fysik 2 om man saknar godkänt betyg i tredje mattekurs på gymnasiet som heter matematik 3. Man kan tycka att fysik och matematik är olika ämnen men de blir "mer lika" ju längre upp i sina studier man kommer... Min uppfattning är att man kan klara högre studier i ämnet matematik utan att ha läst fysik, kemi eller biologi för att man kan tänka sig matematik som "logik", ej som "teknik" eller "naturvetenskap" men åt andra hållet funkar det dåligt.. alltså om man vill klara högre studier i fysik och kemi (i första hand) och i biologi (i andra hand) då baseras många delar eller avsnitt på högre matematiska kunskaper och då måste man ha de kunskaperna, annars klarar man ej få godkända betyg.
Vidare gäller också att en elev som på grundskolan fick C i matematik i sitt slutbetyg från gymnasiet kanske klarar att få godkända betyg i alla naturvetenskapliga kurser på NA men inte Höga betyg. Och vad ska man senare göra i så fall, efter gymnasiet? Vill man komma in på attraktiva utbildningar som t.ex läkarprogrreammet så krävs det inte endast alla A-betyg i alla kurser på gymnasiet utan även A-betygen i några extrakurser (kurser som ger meritpoiäng). Om meritpoängen kan du läsa på gymnasieGuiden.se/meritpoäng

Vi på FRåGA SYV får ibland frågor från ungdomar som gick ut gymnasiet med godkända betyg men låga betyg. Om de gick ett yrkesprogram kan de få jobb inom det yrke de valde lära sig på gymnasiet, men om de gick högskoleförberedande program, då har de inte lärt sig ngt yrke; de läste allmänna ämnen, fick godkända betyg men sen då...? De kommer inte in på någon eftergymnasial utbildning som de vill komma in på - detta på grund av för lågt meritvärde (snittbetyget + ev.meritpoäng). De står och "stampar", skrivet in sig på Arbetsförmedlingen och försöker få något jobb, vilket är svårt om man ej har lärt sig ngt yrke.
Att få upp sina gymnasiala betyg (får högre betyg än de man fick på gymnasiet) är svårt. Detta bland annat för att man måste dels lyckas hitta var man kan anmäla sig till prövningar (vilket ibland är näst till omöjligt) + att förbereda sig till prövningar genom självstudier, på egen hand. Att få högre betyg på prövningen än det man fick förut är inte alls självklart. Många kämpar i många år för att få upp sina gymnasiala betyg.
Ett sätt att komma in på högskola-universitet är genom högskoleprovet, men det är svårt att få högt resultat på högskoleprovet.
Så, min "poäng" går ut på att om du inte gillar matte och inte känner att du kan och vill bli bra (riktigt bra) på matte, då vill jag nog försöka avråda från att söka till NA eller TE. På båda de programmen, NA och TE läser eleverna c-spår i matte (det svåraste spåret) och det går också mycket fort; man läser snabbare än en kurs per läsår; på de andra gymnasieprogram läser man enklare/lättare spår i matte och man läser i långsammare takt.
Om du är intresserad av lag och rätt så kanske inriktning Juridik på EK skulle vara bästa valet för dig. Du får alltså gärna kika närmare på information om inriktningen Juridik på EK. På den utbildningen behöver du inte mer matte än matematik 1b och 2b (b-spåret är medelsvårt). Programplan för Ekonomiprogrammet finner du på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/EK/programplan/Programplan_EK.pdf
Om du går t.ex inriktning Juridik på EK betyder det inte att du inte kan eller får läsa naturvetenskapliga ämnen. Delvis kan du välja några av de kurserna som valbara kurser och så måsta man också komma ihåg att man får faktiskt lov att lära sig saker även utanför skolan (genom självstudier, på studieförbunden och på andra sätt - även med hjälp av privata lärare om man har råd...).
Tips! gå på öppna hus och gymnasiemässor; prata med eleverna som går på olika gymnasieprogram; prata gärna med lärare som undervisar dig och med SYV-en på din skola samt med dina föräldrar/vårdnadshavare; läs om många olika yrken (om inte annat, så för Allmän bildning... det finns uppskattningsvis cirka 8.000 olika yrken och cirka 2.000 av dem beskrivs på www.framtid.se).
Hänvisningar/lästips:
framtid.se/yrken
framtid.se/bloggar/navigera-i-yrkesdjungeln-hur-gor-man?
framtid.se/bloggar/valj-den-breda-vagen-fram-ga-pa-gymnasiets-yrkesprogram

Studie- och yrkesvägledare