Hej! Jag vet inte vad jag vill studera vidare efter gymnasiet. Just nu går jag andra året på gymnasiet naturvetenskapsprogrammet. Någonting jag funderat på är att jag är intresserad av hjärnan. Finns det yrken som inkluderar att arbeta och studera om hjärnan? Någon speciell läkare eller psykolog?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31988 frågor besvarade.
Jag vill arbeta med hjärnan i framtiden?
5 Svar
Hej Alva,
man kan arbeta med hjärnan eller studera om hjärnan utifrån olika aspekter: evolutionära, anatomiska, fysiologiska, neurologiska, psykologiska, psykiatriska och säkert också några till andra aspekter... är ju inte expert på området, utan är en allmän studie och yrkesvägledare, så kan endast ge allmänna råd, ej specifika, alltså.
Mitt första råd blir att du kikar på många olika yrken på www.framtid.se - det är en sajt om över 2.ooo yrken! Börja gärna med att titta på yrken inom Naturvetenskapligt arbete och yrken inom Hälso- och sjukvården.
Mitt andra råd blir att du pratar med lärare i naturvetenskapliga ämnen, dina lärare på gymnasiet alltså och frågar dem om råd och svar på den frågan som du ställer här nu.
Mitt tredje råd blir att du som temat för ditt gymnasiearbete väljer HJÄRNAN. Gymnasiearbete är en obligatorisk gymnasiekurs á 100 poäng, vilket innebär att du ska lägga ner cirka 200 timmar på den kursen. Godkänt betyg i kursen är ett av kraven för att få ut examensbevis. På 200 timmar (fem veckor på heltid - alltså 40 timmar per vecka, om man endast jobbar med just sitt gymnasiearbete och inte samtidigt med några andra kurser) borde du hinna göra mycket efterforskningar: du kan t.ex ta fram alla de olika aspekter av hjärnforskning, beskriva dem alla men sedan kanske välja en eller ett par aspekter som du vill fördjupa dig inom. Du kan då även ta kontakt med universitetslärare och forskare som på ett eller annat sätt jobbar med frågor om hjärnan. Efter att ha genomfört ett sådant arbete borde du kunna ha mycket mer klar uppfattning om vad du vill göra efter gymnasiet.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ÖREBRO UNIVERSITET. Var god läs nedan:
"Som biomedicinsk analytiker med inriktning fysiologi så har man möjlighet att arbeta med neurofysiologi där hjärna och nerver är i fokus. Man utför undersökningar på hjärnan, elektroencephalografi (EEG) t ex där man tittar på hjärnans elektriska aktivitet. Man träffar både barn och vuxna som utreds för t ex olika typer av epilepsi, sömnstörningar och det är även vanligt med övervakning av hjärnans aktivitet efter t ex hjärtstopp, eller övervakning av hjärnans aktivitet hos för tidigt födda barn.
Så är du intresserad av hjärnan så kan jag varmt rekommendera henne att söka till biomedicinska analytikerutbildningen med inriktning fysiologi!"
Hej!
Här kommer lite mer information kring hur och vad en psykolog kan arbeta med:
Psykologprogrammet är en professionsutbildning som ger möjligheter att arbeta inom många olika fält som verksam psykolog. Inom psykologprogrammet läser studenterna neuropsykologi som är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig för hur olika delar av hjärnan påverkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Psykologer inom det neurovetenskapliga fältet kan exempelvis arbeta med bedömningen av kognitiv och psykologisk funktion i samband med medicinska, neurologiska eller psykiatriska störningar. Psykologen kan ställa diagnoser, tolka neuropsykologiska test och erbjuda möjliga rekommendationer till dessa patienter. Inom universitet och högskola finns även möjlighet att forska inom fältet neuropsykologi.
Efter psykologprogrammet finns möjlighet att som färdig psykolog specialisera sig. Neuropsykologi är en inriktning där möjlighet till specialisering finns, läs mer på: https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/neuropsykologi/
Vidare kan en psykolog arbeta med att formulera en tjänstebeskrivning och med hjälp av psykologisk testning och intervjuer rekrytera den bäst lämpade personen för en tjänst. En psykolog kan även möta ungdomar med psykisk ohälsa på en ungdomsmottagning, eller handleda lärare i bemötandet av elever med funktionsnedsättningar i skolan.
Inom hälso- och sjukvården kan psykologer arbeta bland annat inom psykiatri, medicinsk verksamhet och på vårdcentraler. Psykologer finns även inom rättspsykiatri och kriminalvård där arbetsuppgifterna bland annat handlar om utredning och behandling. Som psykolog kan man arbeta med psykoterapi som behandlingsmetod. Det är vanligt att psykologer vidareutbildar sig till psykoterapeuter efter utbildningen, för att fördjupa sina kunskaper om psykoterapi ännu mer.
I förskola och skola spelar psykologer en viktig roll inom elevhälsan; de arbetar bland annat med förebyggande insatser, utreder individärenden och handleder personal.
Inom näringslivet och i försvaret kan psykologer arbeta med bland annat rekrytering och urval samt med företagshälsovård.
Hej
Frågan är ospecifik, jag föreslår att du söker upp en studie- och yrkesvägledare på din skola för att i ett vägledningssamtal precisera så mycket som möjligt - vad "arbeta med hjärnan" innebär för dig. Vilken innebörd vill du ge åt de orden? Vad är det med hjärnan som lockar dig?
Det finns annars flera olika yrken/utbildningar/ämnesområden som skulle kunna vara intressanta om man vill "arbeta med hjärnan eller studera hjärnan":
Ex på ämnesområden: medicin (yrke läkare), psykologi (yrke psykolog), psykoterapi (yrke psykoterapeut), neurovetenskap och kognitionsvetenskap (yrke forskare).
Hej igen, fick nu svar från en vetenskapsjournalist: "
Hjärnan är involverad i enormt mycket. Jag kan tipsa om följande yrken som jag kommer på: neuroforskare, stamcellsforskare, neurokirurg, strokeforskare, alzheimerforskare, parkinsonforskare, onkolog som behandlar – eller forskar om - hjärncancer, psykiatriker, psykolog – men listan kan fyllas på väldigt mycket. Kanske kan du få bättre tips hos en studievägledare på ett lärosäte (högskolan eller universitet) som erbjuder relevanta utbildningar och kan därför ge bättre svar på din fråga?"
Hej, läs (nedan) svar från en studievägledare på läkarprogrammet:
"Att jobba med hjärnan kan omfatta många områden – Psykologi, fysiologi/medicin etc. Läkarprogrammet ger en bred och grundläggande bas för behandling och sjukdomslära. Man kan vidareutbilda sig inom neuropsykologi, klinisk medicin eller t.ex hjärnkirurgi. Detta handlar då om vidareutbildning efter 6 år inom grundläggande medicin/läkarutbildning som självklart inte enbart begränsas till studier kring den mänskliga hjärnan.
I läkarprogrammet så ges kurser inom tema Psyke och Neurologi men det motsvarar bara en liten del av alla läromål som programmet täcks av.
Med vänlig hälsning".
Hej igen, vi fick nu ännu ett svar från en annan studievägledare på läkarprogrammet, på ett annat lärosäte:
"Om du först utbildar dig till läkare kan du sedan specialisera dig och bli neurokirurg det är en utbildning som tar ca 12 år totalt men när du specialiserar dig (de sista 5-6 åren) gör du det på en arbetsplats och inte på universitetet.
https://www.sahlgrenska.se/jobb-och-framtid/tillsammans-for-patienten/daniel---neurokirurg/
Alternativt specialistläkare inom psykiatrin, det tar ungefär lika länge att utbilda sig till det som till neurokirurg.
Du kan ju även utbilda dig till sjuksköterska och sedan specialisera dig mot neurologi, det tar 3 år grundutbildning + minst ett års arbetslivserfarenhet + 2 år specialistutbildning
Psykolog kan ju också vara ett alternativ.
Vänliga hälsningar".
Om yrket Specialistsjuksköterska var god läs på framtid.se/yrke/specialistsjukskoterska
Hej igen, nu fick svar från Umeå Universitet. Var god läs nedan:
Jag tänker att det är viktigt för dig är att fortsätta utforska och fundera på vilket sätt du är intresserad av hjärnan,vilka ämnesområden ser du som mest intressant att utgå från, naturvetenskap, medicin, beteendevetenskap eller kanske kognitionsvetenskap. Utbildningarna på universitetet har lite olika profiler, vi på Umeå Universitet har Biomedicinprogram och Läkarprogram, Biomedicinsk analytiker har vi också hos oss samt Psykologprogram och en profil jag inte såg bland övriga svaren är Kognitionsvetarprogrammet som finns hos oss, kan också vara intressant, läs mer om det och även övriga program hos oss: Utbildningskatalog, se våra program:
https://www.umu.se/utbildning/
Nästa vecka, 4/3 2021 har vi digitalt öppet hus, se här om något kan intressera att vara med på och välkommen att höra av er igen : https://www.umu.se/utbildning/digitala-universitetsdagen/
/Studievägledare
Hej igen, vi fick ännu ett svar - från Högskolans studievägledare:
Hej! vad kul med en elev med fokus på vidarestudier och hjärnan. Jag svarar gärna på frågor kring våra utbildningar inom kognitiv neurovetenskap och där är vår inriktning ”neuropsykologi och medvetandestudier” det program som fördjupar sig i just hjärnan. Jag bifogar länk till utbildningsprogrammet där det står om behörighetskrav och arbetsmarknaden i stort. Med utbildningen ges även möjlighet att läsa vidare vårt magisterprogram och söka sig vidare på forskningsnivå.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ännu en sakkunnig; var god läs nedan:
Några förslag på yrken för dig som är intresserad av att arbeta med hjärnan:
-Läkare, där kan man specialisera inom anatomi, neurologi och psykiatri t ex.
-Sjuksköterska-går också att specialisera sig på olika sätt.
-Psykolog – allt beteende kommer från hjärnan
-Biomedicinare, där går det också att fördjupa sig i studier om hjärnan.
-Farmakologi-många av hjärnans sjukdomar behandlas med läkemedel och det behövs fler upptäckter där. Se info i presentationen: Farmakolog.
-Civilingenjör med inriktning medicin teknik- det behövs mer avancerad teknik för att kunna studera hjärnan. Se info i presentationen: Med.ingenjör.
-Civilingenjör, andra inriktningar – ex nanoteknologi används för att se hur väldigt små elektroder kan opereras in i hjärnan för att behandla ex depression och Parkinson.
Hej Alva!
På Karolinska Institutet finns flera utbildningar där man studerar hjärnan (neurovetenskap) på olika sätt.
Vi har psykologprogrammet där man betonar sambandet mellan psykologi (kunskapen om beteende, känslor och tankar) och människan som biologisk varelse (hjärnans organisation och funktion, beteendegenetik, fysiologi, evolutionen med mera).
Inom det forskningsförberedande Biomedicinprogrammet läser man kurser inom neurovetenskap.
Även läkarprogrammet har neurovetenskapliga kurser.
Alla programmen ger en bas för vidare studier, forskning och arbeta inom neurovetenskap. Exempel på Karolinska Institutets forskning inom området finns här
https://ki.se/forskning samt på Institutionen för neurovetenskap https://ki.se/neuro och Institutionen för klinisk neurovetenskaphttps://ki.se/cns
Med vänlig hälsning
Allmän studie- och karriärvägledning
Avd. För utbildning- och forskarutbildningsstöd|
Karolinska Institutet
Hej igen, nedan finns svar från Lunds universitet:
Det finns olika vägar man kan gå om man vill arbeta med hjärnan. Om man först utbildar sig till läkare kan man sedan välja olika spår. Man kan t ex bli neurolog, psykiatriker. Båda dessa är specialistutbildningar som man gör efter en avslutad läkarutbildning. På läkarprogrammet läser man hjärnan men man läser ju självfallet alla andra delar av kroppen så hjärnan är bara en del.
Man kan även bli biomedicinare och då arbeta med forskning och då kan man ha olika delar av hjärnan som sitt område. Man kan även bli sjuksköterska och ha specialistkompetenser inom t ex neurologi eller psykiatri. Även inom arbetsterapi och fysioterapi kan man arbeta med t ex personer som fått hjärnskador.
Hjärnan är ett outforskat område och därför är det svårt att säga vilka yrken som man i framtiden kommer att kunna inkludera hjärnan i. En bra bas är att läsa läkarprogrammet eller ngn annan utbildning i medicin och sedan se hur man vill gå vidare – antingen inom forskningen eller som specialist.
Att jobba med hjärnan; stöter man på i flera utbildningar och yrken. Exempelvis de utbildningarna jag anger nedan, men på olika sätt. Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ger behörighet till bl.a dessa utbildningar:
Biomedicinska analytikerprogrammet 180hp:
Som Biomedicinsk analytiker inriktning laboratoriemedicin, analyserar man prover och kan kritisk utvärdera analysresultat. Som biomedicinsk analytiker inriktning fysiologi, genomför man dessutom undersökningar och analyser i direkt kontakt med människor. Oavsett inriktning arbetar man med avancerad teknik.
De två inriktningarna innebär med ingående:
Inom inriktningen fysiologi lär sig studenterna om undersökningar på bl.a. hjärta, kärl, nerver och muskler som utförs på patienter. Tekniker som ingår i utbildningen är elektrofysiologiska undersökningar, ultraljud samt nuklearmedicin.
Yrkesfilm BMA Fysiologi: https://www.youtube.com/watch?v=x0f505MS63U
Inom inriktning Fysiologi kan man arbeta på Neurofysiologisk-klinik där det handlar om Hjärnan och nerver.
Inom inriktningen laboratoriemedicin så koncentreras undervisningen på laboratoriemedicinska undersökningsmetoder på provmaterial som kan vara allt ifrån ett urinprov, en bakterieodling till ett vävnadsprov.
(Områdes)behörigheten på båda inriktningarna är A12/12. Ansökan sker direkt till den inriktning man är intresserad av.
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
En arbetsterapeuts vardag kan se mycket olika ut beroende på arbetsplats och uppdrag. Vissa utgår från individen och får ansvaret att anpassa en persons vardagsmiljö efter dennes behov eller prova ut olika fysiska eller kognitiva hjälpmedel. Andra kan arbeta med tillgänglighet och välmående på en mer samhällelig nivå.
Gemensamt är att din roll som arbetsterapeut är väldigt viktig för de personer du hjälper.
Läs mer: https://www.oru.se/utbildning/program/arbetsterapeutprogrammet/
Som Arbetsterapeut kan man arbeta inom Psykiatrin och rehabilitering av hjärnan/det kognitiva.
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Utbildningen är för dig som, genom kunskaper i anatomi och fysiologi, vill veta hur människan fungerar, samtidigt som du är intresserad av hur teknik och strålningsfysik ge svar som ligger till grund för fortsatt vård och behandling av patienter. (Röntgen av hjärnan förekommer).
Eftersom tekniken utvecklas i en rasande fart är det bra om du också är nyfiken och tycker det är spännande att följa med i den nyaste forskningen kring radiografi.
Samtidigt är det viktigt att du tycker om att arbeta med människor och omvårdnad, eftersom du i din framtida yrkesutövning kommer att ha patientkontakt.
Läs mer:
https://www.oru.se/utbildning/program/rontgensjukskoterskeprogrammet/
Alla program ovan leder till en yrkesexamen (legitimation utfärdas hos Socialstyrelsen) och ger möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och inom forskning (efterfrågan är stor!)
Detta om du vill forska vidare på Hjärnan exempelvis.
Samtliga programs arbetsmarknad: Behovet är stort efter arbetskraft och konkurrensen är liten.
Örebro universitet har även ett masterprogram med två inriktningar, som heter ’Metoder inom medicinsk diagnostik’.
Exempelvis inriktning Bild- och funktionsdiagnostik (länk ovan) ger dig möjlighet till fördjupning i undersökningsmetoder som används inom kliniska avdelningar för röntgen, bilddiagnostik och fysiologi. Inriktningen innehåller även teoretisk fördjupning och kräver att du har minst ett års yrkeserfarenhet som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska.
Vänliga hälsningar
Studievägledare
ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för Hälsovetenskaper
Frågor och svar taggade med 'utländska gymnasiebetyg' (29 st.)
-
Är det försent att ansöka till gymnasie höstterminen 2024?
Min dotter är Svensk medborgare och vill gå på ett gymnasie i Sverige/Falun, kan hon ansöka till gymnasiet i Sverige med sina Engelska betyg?
Hej!Kontakta gymnasieantagningskansliet för Dalarna & Gävleborg, se kontaktuppgifter på antagningskanslier.skr.se/kansli/antagningskansliet-region-dalarna - vad jag... Läs hela svaret -
Meritpoäng och utländskbetyg?
Hej, Jag har en utländsk gymnasiebetyg som motsvarar 19,8 och har behörighet till Matte4, Fysik 2, Kemi 2, Biologi 2, Arabiska 7 och Naturkunskap 2. Svenska 3 och Engelska 6 har jag studerat på komvux och vill anmäla mig till läkarprogrammet. Får jag 2,5...
Hejsan,hen som har utländsk gymnasieexamen får inte några Meritpoäng, utan får Meritpoängskompensation i stället. Du får gärna ta del av informationen på... Läs hela svaret -
Vilka kurser ger mig meritvärde till psykologprogrammet?
Hej. Jag har utländsk gymnasieutbildning och för att bli antagen till psykologprogrammet behöver jag läsa flera kurser. Jag undrar hur mkt meritpoäng kommer de ge mig eller kommer de ge mig nåt alls. Per idag har jag läst Engelska 6 och fått A. Dvs...
Hej Annika,du som har Utländska gymnasiebetyg (alltså har grundläggande behörighet från dina betyg i ett annat land än Sverige) får Meritpoängs-Kompensation... Läs hela svaret -
Vad är t ex 1a 1b osv?
Hej, Mitt gymnasiums diplom har översättas av UHR och de säger att jag fick t.ex matematik 1b, historia 1b. Men jag förstår inte vad 1b eller 2a är. Jag kunde inte hitta tydliga förklaringar. Kan ni snälla förklara mig Sveriges lektioners...
Hej Ebrar!jag är rädd att det inte finns någon enkel och samtidigt helomfattande förklaring som skulle ge svar på din fråga men jag ska nu, så gott jag kan, förklara om kurserna Historia 1b... Läs hela svaret -
Utländska gymnasiebetygen, jämförelseformeln?
Hej, Jag har betyg från Japan som omräknats 17,3 men när jag använder formeln som finns på antagning.se omräknas det till 17, 98. Vad är det för skillnader som skedde här?
Hej Sayaka,i din fråga skriver du bland annat följande "betyg från Japan som omräknats 17,3"... Omräknats? av vem? På vilket sätt fick du fram siffran... Läs hela svaret -
höga mina meritvärde?
Hej! Jag heter Hayfaa Kamil, jag har ett utländska gymnasiebetyg från syrian och detta innehåller: Arabiska 7 Biologi 2 Franska 3 Fysik 1a Kemi 1 Matematik 4 Naturkunskap 2. Jag vill höga mina meritvärde för att kunna komma in i universitet dessutom jag är...
Hej Hayfaa,enligt det jag vet så är det samma eller högre nivå på kurserna (som bedömningen innehåller), som du måste få betygen i - och betygen måste bli högre än de... Läs hela svaret -
Kan jag få den extra meritpoäng om jag har utländsk gymnasiet?
Hej! Kan jag få den extra meritpoäng som man får när man studerar (ex. Engelska 7, moderna språk, matte 5 osv..) om man har utländsk gymnasiet ?
Hej Hala!Sökande med utländska betyg kan inte få meritpoäng. De får i stället meritpoängs-kompensation. Läs gärna information på antagning.se/sv/dina-betyg/utlandsk-gymnasieutbildning/sa-har-raknas-betygen-om/#3-extra-po-ng-meritpo-ngskompensation -
Prövning i moderna språk Arabiska 3&4?
Hej, Jag är klar med alla mina behörighet ämnen som behövs till läkareprogrammet men jag behöver att höja mina poäng lite mer. Jag har en utländsk betyg och då har inte rätt till att få meritpoäng utan att jag har rätt...
Hej Aya!Det du skriver om 1,5 poäng gäller Meritpoängen, men du får ju Meritpoängskompensation, inte meritpoängen. Det som gäller för sökande till svenska... Läs hela svaret -
Jag undrar om jag är behörig att söka socionomprogrammet?
Hej, Jag har utländsk gymnasieutbildning från Serbijen. Jag undrar om jag är behörig att söka socionom utbildning med mina betyg. Jag har laddat upp betygen på Antagning och ni kan titta på dom där. Vilka ämne ingår i grundläggande...
Hej Katarina!om du gjort ansökan till socionomprogrammet och laddat upp dina betyg (för utländska betyg behöver du också ladda upp bedömning från UHR,... Läs hela svaret -
utländskt betyg - läsa Engelska 5 när jag redan har Engelska 6 och 7?
Hej. Jag har ett utländskt betyg och försöker höja mitt meritvärde genom att söka kurser på Komvux. Jag har redan klarat Engelska 6 och 7 men ej 5, eftersom min lärare insåg då att jag inte behöver 5 och kunde börja 6. Just nu...
Hej Jack!Fick du bedömning från UHR, ang.din behörighet? Har du fått svar att du har Grundläggande behörighet men måste komplettera med betygen i... Läs hela svaret -
Utländska betyg ?
Hej! Jag undrar vad som krävs för att läsa lärarprogrammet om man har fullständiga grund och gymnasiebetyg från England ( ? )
Hej Nora,personen som vill läsa på svenska högskoleutb.med undervisningsspråk Svenska (och så vitt jag vet så ges lärarprogrammen i Sverige endast på svenska) behöver skaffa sig... Läs hela svaret -
kommer gymnasie betyg att få faktorn 1,2?
Hej! Jag har gymnasie examen från Afghanistan och läser kompletterande kurser på en gymnasieskola som har samarbete med komvux-lärcentern i min hemmkommun. Jag undrar om att kommer mina kompletteringar att multipliceras med faktorn 1,2 vid antagning till högskolan...
Hej!situationen som du beskriver hör till "ovanliga situationer". Det finns därför inte ngt färdigt svar vi kan ge dig här på FRåGA SYV. Jag vill be dig kontakta Antagning.se och få svar från dem. Tel.nr 0771-550720 -
Kan jag kombinera danska och svenska betyg/kurser vid ansökan?
Jag har läst några enstaka gymnasiekurser i Danmark i samband med yrkesutbildning. Är även behörig med svenskt slutbetyg sen innan, men med betydligt lägre betyg i vissa motsvarande kurser. Nu ska jag söka utbildning och behöver höja mitt...
Hej!Jag tror tyvärr inte att du kan ersätta svenska kurser med "motsvarande" danska kurser, men kontakta gärna antagningsgruppen på den högskolan eller det... Läs hela svaret -
Höja utländsk meritvärde?
Hej! Jag vill till tandläkareprogrammet. Jag har utländsk betyg. Mitt meritvärde är nästan 21. Kan jag höja mitt meritvärde? Jag såg en lista som säger ”kursen som kan höja ditt meritvärde”. kan jag ta vad som helst kurs...
Hej Maria, läs gärna information på antagning.se/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Utlandsk-gymnasieutbildning där det bland annat står följande: -
Meritpoäng Grekiska 7?
Hej! Jag är klar med gymnasiet utbildning i Grekland och har bott i Sverige i 2 år. Vill bli en tandläkare och jag har ingen aning om meritpoäng. Jag vet att moderna språk, matte och engelska ger extra meritpoäng. Jag har Grekiska 7 från mina...
Hej!Om du har utländska gymnasiebetyg, då är det meritpoängskompensation (Mk) som gäller för dig i stället för... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga