Hej! Jag vet inte vad jag vill studera vidare efter gymnasiet. Just nu går jag andra året på gymnasiet naturvetenskapsprogrammet. Någonting jag funderat på är att jag är intresserad av hjärnan. Finns det yrken som inkluderar att arbeta och studera om hjärnan? Någon speciell läkare eller psykolog?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Jag vill arbeta med hjärnan i framtiden?
5 Svar
Hej Alva,
man kan arbeta med hjärnan eller studera om hjärnan utifrån olika aspekter: evolutionära, anatomiska, fysiologiska, neurologiska, psykologiska, psykiatriska och säkert också några till andra aspekter... är ju inte expert på området, utan är en allmän studie och yrkesvägledare, så kan endast ge allmänna råd, ej specifika, alltså.
Mitt första råd blir att du kikar på många olika yrken på www.framtid.se - det är en sajt om över 2.ooo yrken! Börja gärna med att titta på yrken inom Naturvetenskapligt arbete och yrken inom Hälso- och sjukvården.
Mitt andra råd blir att du pratar med lärare i naturvetenskapliga ämnen, dina lärare på gymnasiet alltså och frågar dem om råd och svar på den frågan som du ställer här nu.
Mitt tredje råd blir att du som temat för ditt gymnasiearbete väljer HJÄRNAN. Gymnasiearbete är en obligatorisk gymnasiekurs á 100 poäng, vilket innebär att du ska lägga ner cirka 200 timmar på den kursen. Godkänt betyg i kursen är ett av kraven för att få ut examensbevis. På 200 timmar (fem veckor på heltid - alltså 40 timmar per vecka, om man endast jobbar med just sitt gymnasiearbete och inte samtidigt med några andra kurser) borde du hinna göra mycket efterforskningar: du kan t.ex ta fram alla de olika aspekter av hjärnforskning, beskriva dem alla men sedan kanske välja en eller ett par aspekter som du vill fördjupa dig inom. Du kan då även ta kontakt med universitetslärare och forskare som på ett eller annat sätt jobbar med frågor om hjärnan. Efter att ha genomfört ett sådant arbete borde du kunna ha mycket mer klar uppfattning om vad du vill göra efter gymnasiet.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ÖREBRO UNIVERSITET. Var god läs nedan:
"Som biomedicinsk analytiker med inriktning fysiologi så har man möjlighet att arbeta med neurofysiologi där hjärna och nerver är i fokus. Man utför undersökningar på hjärnan, elektroencephalografi (EEG) t ex där man tittar på hjärnans elektriska aktivitet. Man träffar både barn och vuxna som utreds för t ex olika typer av epilepsi, sömnstörningar och det är även vanligt med övervakning av hjärnans aktivitet efter t ex hjärtstopp, eller övervakning av hjärnans aktivitet hos för tidigt födda barn.
Så är du intresserad av hjärnan så kan jag varmt rekommendera henne att söka till biomedicinska analytikerutbildningen med inriktning fysiologi!"
Hej!
Här kommer lite mer information kring hur och vad en psykolog kan arbeta med:
Psykologprogrammet är en professionsutbildning som ger möjligheter att arbeta inom många olika fält som verksam psykolog. Inom psykologprogrammet läser studenterna neuropsykologi som är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig för hur olika delar av hjärnan påverkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Psykologer inom det neurovetenskapliga fältet kan exempelvis arbeta med bedömningen av kognitiv och psykologisk funktion i samband med medicinska, neurologiska eller psykiatriska störningar. Psykologen kan ställa diagnoser, tolka neuropsykologiska test och erbjuda möjliga rekommendationer till dessa patienter. Inom universitet och högskola finns även möjlighet att forska inom fältet neuropsykologi.
Efter psykologprogrammet finns möjlighet att som färdig psykolog specialisera sig. Neuropsykologi är en inriktning där möjlighet till specialisering finns, läs mer på: https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/neuropsykologi/
Vidare kan en psykolog arbeta med att formulera en tjänstebeskrivning och med hjälp av psykologisk testning och intervjuer rekrytera den bäst lämpade personen för en tjänst. En psykolog kan även möta ungdomar med psykisk ohälsa på en ungdomsmottagning, eller handleda lärare i bemötandet av elever med funktionsnedsättningar i skolan.
Inom hälso- och sjukvården kan psykologer arbeta bland annat inom psykiatri, medicinsk verksamhet och på vårdcentraler. Psykologer finns även inom rättspsykiatri och kriminalvård där arbetsuppgifterna bland annat handlar om utredning och behandling. Som psykolog kan man arbeta med psykoterapi som behandlingsmetod. Det är vanligt att psykologer vidareutbildar sig till psykoterapeuter efter utbildningen, för att fördjupa sina kunskaper om psykoterapi ännu mer.
I förskola och skola spelar psykologer en viktig roll inom elevhälsan; de arbetar bland annat med förebyggande insatser, utreder individärenden och handleder personal.
Inom näringslivet och i försvaret kan psykologer arbeta med bland annat rekrytering och urval samt med företagshälsovård.
Hej
Frågan är ospecifik, jag föreslår att du söker upp en studie- och yrkesvägledare på din skola för att i ett vägledningssamtal precisera så mycket som möjligt - vad "arbeta med hjärnan" innebär för dig. Vilken innebörd vill du ge åt de orden? Vad är det med hjärnan som lockar dig?
Det finns annars flera olika yrken/utbildningar/ämnesområden som skulle kunna vara intressanta om man vill "arbeta med hjärnan eller studera hjärnan":
Ex på ämnesområden: medicin (yrke läkare), psykologi (yrke psykolog), psykoterapi (yrke psykoterapeut), neurovetenskap och kognitionsvetenskap (yrke forskare).
Hej igen, fick nu svar från en vetenskapsjournalist: "
Hjärnan är involverad i enormt mycket. Jag kan tipsa om följande yrken som jag kommer på: neuroforskare, stamcellsforskare, neurokirurg, strokeforskare, alzheimerforskare, parkinsonforskare, onkolog som behandlar – eller forskar om - hjärncancer, psykiatriker, psykolog – men listan kan fyllas på väldigt mycket. Kanske kan du få bättre tips hos en studievägledare på ett lärosäte (högskolan eller universitet) som erbjuder relevanta utbildningar och kan därför ge bättre svar på din fråga?"
Hej, läs (nedan) svar från en studievägledare på läkarprogrammet:
"Att jobba med hjärnan kan omfatta många områden – Psykologi, fysiologi/medicin etc. Läkarprogrammet ger en bred och grundläggande bas för behandling och sjukdomslära. Man kan vidareutbilda sig inom neuropsykologi, klinisk medicin eller t.ex hjärnkirurgi. Detta handlar då om vidareutbildning efter 6 år inom grundläggande medicin/läkarutbildning som självklart inte enbart begränsas till studier kring den mänskliga hjärnan.
I läkarprogrammet så ges kurser inom tema Psyke och Neurologi men det motsvarar bara en liten del av alla läromål som programmet täcks av.
Med vänlig hälsning".
Hej igen, vi fick nu ännu ett svar från en annan studievägledare på läkarprogrammet, på ett annat lärosäte:
"Om du först utbildar dig till läkare kan du sedan specialisera dig och bli neurokirurg det är en utbildning som tar ca 12 år totalt men när du specialiserar dig (de sista 5-6 åren) gör du det på en arbetsplats och inte på universitetet.
https://www.sahlgrenska.se/jobb-och-framtid/tillsammans-for-patienten/daniel---neurokirurg/
Alternativt specialistläkare inom psykiatrin, det tar ungefär lika länge att utbilda sig till det som till neurokirurg.
Du kan ju även utbilda dig till sjuksköterska och sedan specialisera dig mot neurologi, det tar 3 år grundutbildning + minst ett års arbetslivserfarenhet + 2 år specialistutbildning
Psykolog kan ju också vara ett alternativ.
Vänliga hälsningar".
Om yrket Specialistsjuksköterska var god läs på framtid.se/yrke/specialistsjukskoterska
Hej igen, nu fick svar från Umeå Universitet. Var god läs nedan:
Jag tänker att det är viktigt för dig är att fortsätta utforska och fundera på vilket sätt du är intresserad av hjärnan,vilka ämnesområden ser du som mest intressant att utgå från, naturvetenskap, medicin, beteendevetenskap eller kanske kognitionsvetenskap. Utbildningarna på universitetet har lite olika profiler, vi på Umeå Universitet har Biomedicinprogram och Läkarprogram, Biomedicinsk analytiker har vi också hos oss samt Psykologprogram och en profil jag inte såg bland övriga svaren är Kognitionsvetarprogrammet som finns hos oss, kan också vara intressant, läs mer om det och även övriga program hos oss: Utbildningskatalog, se våra program:
https://www.umu.se/utbildning/
Nästa vecka, 4/3 2021 har vi digitalt öppet hus, se här om något kan intressera att vara med på och välkommen att höra av er igen : https://www.umu.se/utbildning/digitala-universitetsdagen/
/Studievägledare
Hej igen, vi fick ännu ett svar - från Högskolans studievägledare:
Hej! vad kul med en elev med fokus på vidarestudier och hjärnan. Jag svarar gärna på frågor kring våra utbildningar inom kognitiv neurovetenskap och där är vår inriktning ”neuropsykologi och medvetandestudier” det program som fördjupar sig i just hjärnan. Jag bifogar länk till utbildningsprogrammet där det står om behörighetskrav och arbetsmarknaden i stort. Med utbildningen ges även möjlighet att läsa vidare vårt magisterprogram och söka sig vidare på forskningsnivå.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ännu en sakkunnig; var god läs nedan:
Några förslag på yrken för dig som är intresserad av att arbeta med hjärnan:
-Läkare, där kan man specialisera inom anatomi, neurologi och psykiatri t ex.
-Sjuksköterska-går också att specialisera sig på olika sätt.
-Psykolog – allt beteende kommer från hjärnan
-Biomedicinare, där går det också att fördjupa sig i studier om hjärnan.
-Farmakologi-många av hjärnans sjukdomar behandlas med läkemedel och det behövs fler upptäckter där. Se info i presentationen: Farmakolog.
-Civilingenjör med inriktning medicin teknik- det behövs mer avancerad teknik för att kunna studera hjärnan. Se info i presentationen: Med.ingenjör.
-Civilingenjör, andra inriktningar – ex nanoteknologi används för att se hur väldigt små elektroder kan opereras in i hjärnan för att behandla ex depression och Parkinson.
Hej Alva!
På Karolinska Institutet finns flera utbildningar där man studerar hjärnan (neurovetenskap) på olika sätt.
Vi har psykologprogrammet där man betonar sambandet mellan psykologi (kunskapen om beteende, känslor och tankar) och människan som biologisk varelse (hjärnans organisation och funktion, beteendegenetik, fysiologi, evolutionen med mera).
Inom det forskningsförberedande Biomedicinprogrammet läser man kurser inom neurovetenskap.
Även läkarprogrammet har neurovetenskapliga kurser.
Alla programmen ger en bas för vidare studier, forskning och arbeta inom neurovetenskap. Exempel på Karolinska Institutets forskning inom området finns här
https://ki.se/forskning samt på Institutionen för neurovetenskap https://ki.se/neuro och Institutionen för klinisk neurovetenskaphttps://ki.se/cns
Med vänlig hälsning
Allmän studie- och karriärvägledning
Avd. För utbildning- och forskarutbildningsstöd|
Karolinska Institutet
Hej igen, nedan finns svar från Lunds universitet:
Det finns olika vägar man kan gå om man vill arbeta med hjärnan. Om man först utbildar sig till läkare kan man sedan välja olika spår. Man kan t ex bli neurolog, psykiatriker. Båda dessa är specialistutbildningar som man gör efter en avslutad läkarutbildning. På läkarprogrammet läser man hjärnan men man läser ju självfallet alla andra delar av kroppen så hjärnan är bara en del.
Man kan även bli biomedicinare och då arbeta med forskning och då kan man ha olika delar av hjärnan som sitt område. Man kan även bli sjuksköterska och ha specialistkompetenser inom t ex neurologi eller psykiatri. Även inom arbetsterapi och fysioterapi kan man arbeta med t ex personer som fått hjärnskador.
Hjärnan är ett outforskat område och därför är det svårt att säga vilka yrken som man i framtiden kommer att kunna inkludera hjärnan i. En bra bas är att läsa läkarprogrammet eller ngn annan utbildning i medicin och sedan se hur man vill gå vidare – antingen inom forskningen eller som specialist.
Att jobba med hjärnan; stöter man på i flera utbildningar och yrken. Exempelvis de utbildningarna jag anger nedan, men på olika sätt. Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ger behörighet till bl.a dessa utbildningar:
Biomedicinska analytikerprogrammet 180hp:
Som Biomedicinsk analytiker inriktning laboratoriemedicin, analyserar man prover och kan kritisk utvärdera analysresultat. Som biomedicinsk analytiker inriktning fysiologi, genomför man dessutom undersökningar och analyser i direkt kontakt med människor. Oavsett inriktning arbetar man med avancerad teknik.
De två inriktningarna innebär med ingående:
Inom inriktningen fysiologi lär sig studenterna om undersökningar på bl.a. hjärta, kärl, nerver och muskler som utförs på patienter. Tekniker som ingår i utbildningen är elektrofysiologiska undersökningar, ultraljud samt nuklearmedicin.
Yrkesfilm BMA Fysiologi: https://www.youtube.com/watch?v=x0f505MS63U
Inom inriktning Fysiologi kan man arbeta på Neurofysiologisk-klinik där det handlar om Hjärnan och nerver.
Inom inriktningen laboratoriemedicin så koncentreras undervisningen på laboratoriemedicinska undersökningsmetoder på provmaterial som kan vara allt ifrån ett urinprov, en bakterieodling till ett vävnadsprov.
(Områdes)behörigheten på båda inriktningarna är A12/12. Ansökan sker direkt till den inriktning man är intresserad av.
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
En arbetsterapeuts vardag kan se mycket olika ut beroende på arbetsplats och uppdrag. Vissa utgår från individen och får ansvaret att anpassa en persons vardagsmiljö efter dennes behov eller prova ut olika fysiska eller kognitiva hjälpmedel. Andra kan arbeta med tillgänglighet och välmående på en mer samhällelig nivå.
Gemensamt är att din roll som arbetsterapeut är väldigt viktig för de personer du hjälper.
Läs mer: https://www.oru.se/utbildning/program/arbetsterapeutprogrammet/
Som Arbetsterapeut kan man arbeta inom Psykiatrin och rehabilitering av hjärnan/det kognitiva.
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Utbildningen är för dig som, genom kunskaper i anatomi och fysiologi, vill veta hur människan fungerar, samtidigt som du är intresserad av hur teknik och strålningsfysik ge svar som ligger till grund för fortsatt vård och behandling av patienter. (Röntgen av hjärnan förekommer).
Eftersom tekniken utvecklas i en rasande fart är det bra om du också är nyfiken och tycker det är spännande att följa med i den nyaste forskningen kring radiografi.
Samtidigt är det viktigt att du tycker om att arbeta med människor och omvårdnad, eftersom du i din framtida yrkesutövning kommer att ha patientkontakt.
Läs mer:
https://www.oru.se/utbildning/program/rontgensjukskoterskeprogrammet/
Alla program ovan leder till en yrkesexamen (legitimation utfärdas hos Socialstyrelsen) och ger möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och inom forskning (efterfrågan är stor!)
Detta om du vill forska vidare på Hjärnan exempelvis.
Samtliga programs arbetsmarknad: Behovet är stort efter arbetskraft och konkurrensen är liten.
Örebro universitet har även ett masterprogram med två inriktningar, som heter ’Metoder inom medicinsk diagnostik’.
Exempelvis inriktning Bild- och funktionsdiagnostik (länk ovan) ger dig möjlighet till fördjupning i undersökningsmetoder som används inom kliniska avdelningar för röntgen, bilddiagnostik och fysiologi. Inriktningen innehåller även teoretisk fördjupning och kräver att du har minst ett års yrkeserfarenhet som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska.
Vänliga hälsningar
Studievägledare
ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för Hälsovetenskaper
Frågor och svar taggade med 'nationella gymnasieprogram' (20 st.)
-
F i matte höstterminen?
Hej. Jag kommer få F i matte på höstterminen och jag undra om det gårt att ansöka till ett yrkesprogram under gymnasie valet i början av året. Jag har inge F i några andra ämnen också.
Hej,utan godkänt betyg i bland annat matematik i Slutbetyget från grundskolan är eleven tyvärr obehörig till alla nationella (svenska) gymnasieprogram inklusive de yrkesprogrammen. Obehörig elev kan inte... Läs hela svaret -
Har man rätt att fullfölja sitt linje ?
Jag gick nationella program försäljningen och serviceprogrammet då andra året i vårterminen på anpassad gymnasium. Jag läste programmensgemensamma ämnena med vanliga klassen. Till och med hade praktik på Lager157 som varade i 10 + 15 veckors...
Hej,eleven har rätt att fullfölja den utbildning som hen har blivit ANTAGEN till (det gäller den skola och just den utbildning på just den skolan som eleven kom in, blev antagen... Läs hela svaret -
Vad är "Individuellt val"?
Hej jag är en elev i 9. klass som ska ansöka till gymnasiet. Men när jag letar upp vilka kurser som erbjuds är 200 poäng värd "Individuellt val" och jag kan inte hitta vilka kurser det är.
Hej och tack för din fråga om vad "individuellt val", 200poäng, är för kurser!Jo, så här är det: i alla nationella svenska gymnasieprogram får eleverna ha 200 poäng... Läs hela svaret -
Spets & särskild variant = inriktning?
Om man läser spets eller särskild variant - ryms kurserna inom inriktningen? Dvs kan man säga att spets eller särskild variant är en form av inriktning?
Hej Lovisa,när en en gymnasieskola beviljas starta en "särskild variant" då får skolan byta ut inriktningskurserna (alla eller några av dem) mot andra kurser. Vad gäller... Läs hela svaret -
Kan jag studera så snabbare än vad som krävs?
Hej, jag är 18 år och jag studerar i språk introduktion. Jag har varit här i Sverige för 11 månader kan jag grundläggande svenska på det sättet lär jag så snabbare än vad som krävs för att innan jag kom här...
Hej Shyaka!undervisningsspråk på TE och de andra nationella gymnasieprogram i den svenska skolan är Svenska. Du behöver kunna tillräckligt inom det svenska språket för att... Läs hela svaret -
Ger matte 2b mer behörighet än matte 2a?
Hej, Ger matte 2b mer behörighet än matte 2a? mvh, Nina
Hej Nina,som regel ger inte matte 2b mer behörighet än matte 2a. Det är "motsvarande kurser" som har mycket liknande innehåll. Med godkänt betyg i matte 2a är man behörig... Läs hela svaret -
Kan jag söka till internationella Engelska gymnasiet som 20 åring?
Jag fyllde nyss 20 år och jag har studerat språkintroduktion i gymnasiet i två år. Enligt syv behöver jag däremot gå 3 år i antingen folkhögskola eller komvux för att kunna gå börja på universitet. Jag hade mycket hellre...
Hej igen! Vi har varit i kontakt med IEGS och fick svar att det tyvärr är helt omöjligt för dig att bli antagen till den skolan, p g a din ålder. Allmänt... Läs hela svaret -
Efter ett-två utlandsår, börja i årskurs 2 på gymnasium i Sverige?
Hej, efter grundskolan i Sverige tillrningar vi nu ett år i Brasilien och min son går på gymnasiet här. Om vi stannar ett år till, kan han återvända till Sverige sedan och börja på årskurs 2 på gymnasiet? Behöver han då...
Hej Nora,det är viss skillnad på IB-programmet (internationella programmet) och nationella svenska program. Vad gäller Naturvetenskapsprogrammet som är ett nationellt... Läs hela svaret -
will my grundskola betyg will influence me?
Hi! I started this year IB program and it already feels that it isn’t my program so I am thinking to change the IB to Teknikprogrammet after I am done with the hösttermin and by the way i’ve Been here sweden about two years so I got 7 betyg from the grundskola but not The...
Om du vill läsa på gymnasiet med undervisningsspråk Svenska, måste du ha godkänt betyg i svenska från grundskolan (år 9, vårterminen). -
Komma in på yrkesprogram även fast jag inte har behöriget?
Hej. Har sett att det finns många lediga platser på flera yrkesprogram, min fråga är skulle jag kunna få en plats även fast jag bara har godkänt i 7 ämnen (inklusive kärnämnena). De yrkesprogram jag syftar på är vård och...
Obehörig till nationella program kan tas in på Programinriktat val, där man i praktiken läser med en vanlig klass (i alla fall för det mesta); dock kan konkurrens... Läs hela svaret -
hur funkar det med Imv?
Hej! Det är så att jag ansökte om en Imv plats på gymnasiet i kommunen som jag är folkbokförd i. Hur stor är chansen att man kan komma in på detta programet och är det efter hur många platser som det finns kvar på mitt program man kommer in? Och kan man ta sig in där med F i matten?
Hej, om jag förstår rätt, så har du F i matte från vårterminen i år9 i grundskolan och med det inte är behörig till nationella svenska gymnasieprogram, stämmer det?Du ansökte... Läs hela svaret -
Kan man fortfarande söka gymnasie under januari när man har F i matte?
Hej, jag går i nian och jag fick F i matte under höstterminen kan jag fortfarande söka gynnaise nu under januari och februari? Om inte vad händer då under vårterminen? Och vad händer om jag blir godkänd i matte?
Hej Marwina,det är de betygen i ämnena som kommer att finnas i ditt Slutbetyg från grundskolan, som gäller som underlag för gymnasieantagning.Jag vill dock... Läs hela svaret -
Vad händer om jag inte kommer in?
Jag undrar om det finns chans för mig att komma in på ett gymnasium fast jag inte har godkänt i Engelska om jag är godkänt i alla andra ämnen? Om det finns nån chans att jag kan plugga upp min engelska i gymnasiumet eller om jag måste gå skolförberedande?
Hej,just i engelska kan man eventuellt få dispans. Det är oftast Rektor på det programmet på gymnasieskolan, dit man söker, som fattar beslut om dispens kan beviljas eller inte. Det kan dock... Läs hela svaret -
Hur kan man komma in i gymnasiet om man har 6 betyg?
Jag är 19 åring och jag fyller 20 snart i Januari. Det är viktig att jag kan komma i viken program som helst snabbast.
Hej Sinem, om du fyller 20 år i Januari 2019, hör du till Komvux, vuxenutbildningen - från och med den 1 juli 2019; alltså för att kunna läsa på Ungdomsgnasiet,... Läs hela svaret -
8 stycken F inklusivt Matte?
Hej, Det är så att jag precis gått ut 9an och fått tillbaka mina betyg. Jag har 8 stycken F sammanlagt inklusivt kärnämnet matte. Jag har totalt 97.5 betygspoäng och ska börja på gymnasiet i år. Jag vill så gärna gå på inriktningen samhällsbeteende men jag vet att jag måste gå på...
Hej D, Jag förstår att du vill komma in på Samhällsvetenskapsprogrammet. Men som det är nu, så saknar du de nödvändiga förkunskaper, tyvärr. Du måste ställa in dig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga