Hej

    Hej! Jag vet inte vad jag vill studera vidare efter gymnasiet. Just nu går jag andra året på gymnasiet naturvetenskapsprogrammet. Någonting jag funderat på är att jag är intresserad av hjärnan. Finns det yrken som inkluderar att arbeta och studera om hjärnan? Någon speciell läkare eller psykolog?

    • Anna : På Institutionen för neurovetenskap https://www.neuro.uu.se/ bedrivs forskning om hjärnan och institutionens lärare är ansvariga för flera olika programs kurser om hjärnan och dess funktion, se https://www.neuro.uu.se/utbildning/grundniva--program/ & vi fick även tips om Logopedprogrammet och utbildningar i Biomedicin, som kanske ocså kan bli av intresse för dig. Med vänlig hälsning & lycka till!

    5 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Alva,
    man kan arbeta med hjärnan eller studera om hjärnan utifrån olika aspekter: evolutionära, anatomiska, fysiologiska, neurologiska, psykologiska, psykiatriska och säkert också några till andra aspekter... är ju inte expert på området, utan är en allmän studie och yrkesvägledare, så kan endast ge allmänna råd, ej specifika, alltså.
    Mitt första råd blir att du kikar på många olika yrken på www.framtid.se - det är en sajt om över 2.ooo yrken! Börja gärna med att titta på yrken inom Naturvetenskapligt arbete och yrken inom Hälso- och sjukvården.
    Mitt andra råd blir att du pratar med lärare i naturvetenskapliga ämnen, dina lärare på gymnasiet alltså och frågar dem om råd och svar på den frågan som du ställer här nu.
    Mitt tredje råd blir att du som temat för ditt gymnasiearbete väljer HJÄRNAN. Gymnasiearbete är en obligatorisk gymnasiekurs á 100 poäng, vilket innebär att du ska lägga ner cirka 200 timmar på den kursen. Godkänt betyg i kursen är ett av kraven för att få ut  examensbevis. På 200 timmar (fem veckor på heltid - alltså 40 timmar per vecka, om man endast jobbar med just sitt gymnasiearbete och inte samtidigt med några andra kurser) borde du hinna göra mycket efterforskningar: du kan t.ex ta fram alla de olika aspekter av hjärnforskning, beskriva dem alla men sedan kanske välja en eller ett par aspekter som du vill fördjupa dig inom. Du kan då även ta kontakt med universitetslärare och forskare som på ett eller annat sätt jobbar med frågor om hjärnan. Efter att ha genomfört ett sådant arbete borde du kunna ha mycket mer klar uppfattning om vad du vill göra efter gymnasiet.

    Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ÖREBRO UNIVERSITET. Var god läs nedan:

    "Som biomedicinsk analytiker med inriktning fysiologi så har man möjlighet att arbeta med neurofysiologi där hjärna och nerver är i fokus. Man utför undersökningar på hjärnan, elektroencephalografi (EEG) t ex där man tittar på hjärnans elektriska aktivitet. Man träffar både barn och vuxna som utreds för t ex olika typer av epilepsi, sömnstörningar och det är även vanligt med övervakning av hjärnans aktivitet efter t ex hjärtstopp, eller övervakning av hjärnans aktivitet hos för tidigt födda barn. 

    Så är du intresserad av hjärnan så kan jag varmt rekommendera henne att söka till biomedicinska analytikerutbildningen med inriktning fysiologi!"

    Hej!

    Här kommer lite mer information kring hur och vad en psykolog kan arbeta med:

     

    Psykologprogrammet är en professionsutbildning som ger möjligheter att arbeta inom många olika fält som verksam psykolog. Inom psykologprogrammet läser studenterna neuropsykologi som är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig för hur olika delar av hjärnan påverkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Psykologer inom det neurovetenskapliga fältet kan exempelvis arbeta med bedömningen av kognitiv och psykologisk funktion i samband med medicinska, neurologiska eller psykiatriska störningar. Psykologen kan ställa diagnoser, tolka neuropsykologiska test och erbjuda möjliga rekommendationer till dessa patienter. Inom universitet och högskola finns även möjlighet att forska inom fältet neuropsykologi.

     

    Efter psykologprogrammet finns möjlighet att som färdig psykolog specialisera sig. Neuropsykologi är en inriktning där möjlighet till specialisering finns, läs mer på: https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/neuropsykologi/

     

    Vidare kan en psykolog arbeta med att formulera en tjänstebeskrivning och med hjälp av psykologisk testning och intervjuer rekrytera den bäst lämpade personen för en tjänst. En psykolog kan även möta ungdomar med psykisk ohälsa på en ungdomsmottagning, eller handleda lärare i bemötandet av elever med funktionsnedsättningar i skolan.

    Inom hälso- och sjukvården kan psykologer arbeta bland annat inom psykiatri, medicinsk verksamhet och på vårdcentraler. Psykologer finns även inom rättspsykiatri och kriminalvård där arbetsuppgifterna bland annat handlar om utredning och behandling. Som psykolog kan man arbeta med psykoterapi som behandlingsmetod. Det är vanligt att psykologer vidareutbildar sig till psykoterapeuter efter utbildningen, för att fördjupa sina kunskaper om psykoterapi ännu mer.

    I förskola och skola spelar psykologer en viktig roll inom elevhälsan; de arbetar bland annat med förebyggande insatser, utreder individärenden och handleder personal.

    Inom näringslivet och i försvaret kan psykologer arbeta med bland annat rekrytering och urval samt med företagshälsovård.

     

    • Hej : De aspekter jag intresserar mig är de anatomiska, neurologiska , psykologiska oh psykiatriska. Jag är intresserad av att arbeta med människor och hur vår hjärna tänker ooch fungerar. Varför vi beter oss på ett speciellt sätt, dessutom vill jag lära mig om hjärans anatomi.
    • Anna : I så fall tycker jag att läkarprogrammet passar bra för dig att söka till.
    SYV-besökare SYV

    Hej
    Frågan är ospecifik, jag föreslår att du söker upp en studie- och yrkesvägledare på din skola för att i ett vägledningssamtal precisera så mycket som möjligt - vad "arbeta med hjärnan" innebär för dig. Vilken innebörd vill du ge åt de orden? Vad är det med hjärnan som lockar dig? 
    Det finns annars flera olika yrken/utbildningar/ämnesområden som skulle kunna vara intressanta om man vill "arbeta med hjärnan eller studera hjärnan":
    Ex på ämnesområden: medicin (yrke läkare), psykologi (yrke psykolog), psykoterapi (yrke psykoterapeut), neurovetenskap och kognitionsvetenskap (yrke forskare).

    Hej igen, fick nu svar från en vetenskapsjournalist: "

    Hjärnan är involverad i enormt mycket. Jag kan tipsa om följande yrken som jag kommer på: neuroforskare, stamcellsforskare, neurokirurg, strokeforskare, alzheimerforskare, parkinsonforskare, onkolog som behandlar – eller forskar om - hjärncancer, psykiatriker, psykolog – men listan kan fyllas på väldigt mycket. Kanske kan du få bättre tips hos en studievägledare på ett lärosäte (högskolan eller universitet) som erbjuder relevanta utbildningar och kan därför ge bättre svar på din fråga?"

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, läs (nedan) svar från en studievägledare på läkarprogrammet:
    "Att jobba med hjärnan kan omfatta många områden – Psykologi, fysiologi/medicin etc. Läkarprogrammet ger en bred och grundläggande bas för behandling och sjukdomslära. Man kan vidareutbilda sig inom neuropsykologi, klinisk medicin eller t.ex hjärnkirurgi. Detta handlar då om vidareutbildning efter 6 år inom grundläggande medicin/läkarutbildning som självklart inte enbart begränsas till studier kring den mänskliga hjärnan.

    I läkarprogrammet så ges kurser inom tema Psyke och Neurologi men det motsvarar bara en liten del av alla läromål som programmet täcks av.

    Med vänlig hälsning".

    Hej igen, vi fick nu ännu ett svar från en annan studievägledare på läkarprogrammet, på ett annat lärosäte:
    "Om du först utbildar dig till läkare kan du sedan specialisera dig och bli neurokirurg det är en utbildning som tar ca 12 år totalt men när du specialiserar dig (de sista 5-6 åren) gör du det på en arbetsplats och inte på universitetet.

    https://www.sahlgrenska.se/jobb-och-framtid/tillsammans-for-patienten/daniel---neurokirurg/

    Alternativt specialistläkare inom psykiatrin, det tar ungefär lika länge att utbilda sig till det som till neurokirurg.

    Du kan ju även utbilda dig till sjuksköterska och sedan specialisera dig mot neurologi, det tar 3 år grundutbildning + minst ett års arbetslivserfarenhet + 2 år specialistutbildning

    https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/specialistsjukskoterskeprogrammet-med-inriktning-mot-neurosjukvard-v2ne

    Psykolog kan ju också vara ett alternativ.

    Vänliga hälsningar".
    Om yrket Specialistsjuksköterska var god läs på framtid.se/yrke/specialistsjukskoterska

    Hej igen, nu fick svar från Umeå Universitet. Var god läs nedan:
    Jag tänker att det är viktigt för dig är att fortsätta utforska och fundera på vilket sätt du är intresserad av hjärnan,vilka ämnesområden ser du som mest intressant att utgå från, naturvetenskap, medicin, beteendevetenskap eller kanske kognitionsvetenskap. Utbildningarna på universitetet har lite olika profiler, vi på Umeå Universitet har Biomedicinprogram och Läkarprogram, Biomedicinsk analytiker har vi också hos oss samt Psykologprogram och en profil jag inte såg bland övriga svaren är Kognitionsvetarprogrammet som finns hos oss, kan också vara intressant, läs mer om det och även övriga program hos oss: Utbildningskatalog, se våra program:
    https://www.umu.se/utbildning/
    Nästa vecka, 4/3 2021 har vi digitalt öppet hus, se här om något kan intressera att vara med på och välkommen att höra av er igen : https://www.umu.se/utbildning/digitala-universitetsdagen/
    /Studievägledare

    Hej igen, vi fick ännu ett svar - från Högskolans studievägledare:

    Hej! vad kul med en elev med fokus på vidarestudier och hjärnan. Jag svarar gärna på frågor kring våra utbildningar inom kognitiv neurovetenskap och där är vår inriktning ”neuropsykologi och medvetandestudier” det program som fördjupar sig i just hjärnan. Jag bifogar länk till utbildningsprogrammet där det står om behörighetskrav och arbetsmarknaden i stort. Med utbildningen ges även möjlighet att läsa vidare vårt magisterprogram och söka sig vidare på forskningsnivå.

    https://www.his.se/utbildning/beteendevetenskap/kognitiv-neurovetenskap-neuropsykologi-och-medvetandestudier-knmpg/

    https://www.his.se/utbildning/biovetenskap/kognitiv-neurovetenskap-medvetandet-och-hjarnan-magisterprogram/

    Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ännu en sakkunnig; var god läs nedan:

    Några förslag på yrken för dig som är intresserad av att arbeta med hjärnan:

    -Läkare, där kan man specialisera inom anatomi, neurologi och psykiatri t ex.

    -Sjuksköterska-går också att specialisera sig på olika sätt.

    -Psykolog – allt beteende kommer från hjärnan

    -Psykoterapeut

    -Biomedicinare, där går det också att fördjupa sig i studier om hjärnan.

    -Farmakologi-många av hjärnans sjukdomar behandlas med läkemedel och det behövs fler upptäckter där. Se info i presentationen: Farmakolog.

    -Civilingenjör med inriktning medicin teknik- det behövs mer avancerad teknik för att kunna studera hjärnan. Se info i presentationen: Med.ingenjör.

    -Civilingenjör, andra inriktningar – ex nanoteknologi används för att se hur väldigt små elektroder kan opereras in i hjärnan för att behandla ex depression och Parkinson.

    Vägledare SYV

    Hej Alva!

    På Karolinska Institutet finns flera utbildningar där man studerar hjärnan (neurovetenskap) på olika sätt.

    Vi har psykologprogrammet där man betonar sambandet mellan psykologi (kunskapen om beteende, känslor och tankar) och människan som biologisk varelse (hjärnans organisation och funktion, beteendegenetik, fysiologi, evolutionen med mera).

    Inom det forskningsförberedande Biomedicinprogrammet läser man kurser inom neurovetenskap.

    Även läkarprogrammet har neurovetenskapliga kurser.

    Alla programmen ger en bas för vidare studier, forskning och arbeta inom neurovetenskap. Exempel på Karolinska Institutets forskning inom området finns här

    https://ki.se/forskning samt på Institutionen för neurovetenskap https://ki.se/neuro och Institutionen för klinisk neurovetenskaphttps://ki.se/cns

    Med vänlig hälsning

    Allmän studie- och karriärvägledning
    Avd. För utbildning- och forskarutbildningsstöd| 

    Karolinska Institutet

    Hej igen, nedan finns svar från Lunds universitet:

    Det finns olika vägar man kan gå om man vill arbeta med hjärnan. Om man först utbildar sig till läkare kan man sedan välja olika spår. Man kan t ex bli neurolog, psykiatriker. Båda dessa är specialistutbildningar som man gör efter en avslutad läkarutbildning. På läkarprogrammet läser man hjärnan men man läser ju självfallet alla andra delar av kroppen så hjärnan är bara en del.

    Man kan även bli biomedicinare och då arbeta med forskning och då kan man ha olika delar av hjärnan som sitt område. Man kan även bli sjuksköterska och ha specialistkompetenser inom t ex neurologi eller psykiatri. Även inom arbetsterapi och fysioterapi kan man arbeta med t ex personer som fått hjärnskador.

    Hjärnan är ett outforskat område och därför är det svårt att säga vilka yrken som man i framtiden kommer att kunna inkludera hjärnan i. En bra bas är att läsa läkarprogrammet eller ngn annan utbildning i medicin och sedan se hur man vill gå vidare – antingen inom forskningen eller som specialist.

     

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Att jobba med hjärnan; stöter man på i flera utbildningar och yrken. Exempelvis de utbildningarna jag anger nedan, men på olika sätt. Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ger behörighet till bl.a dessa utbildningar:

    Biomedicinska analytikerprogrammet 180hp:

    Som Biomedicinsk analytiker inriktning laboratoriemedicin, analyserar man prover och kan kritisk utvärdera analysresultat. Som biomedicinsk analytiker inriktning fysiologi, genomför man dessutom undersökningar och analyser i direkt kontakt med människor. Oavsett inriktning arbetar man med avancerad teknik.

    De två inriktningarna innebär med ingående:

    Inom inriktningen fysiologi lär sig studenterna om undersökningar på bl.a. hjärta, kärl, nerver och muskler som utförs på patienter. Tekniker som ingår i utbildningen är elektrofysiologiska undersökningar, ultraljud samt nuklearmedicin.

    Yrkesfilm BMA Fysiologihttps://www.youtube.com/watch?v=x0f505MS63U

    Inom inriktning Fysiologi kan man arbeta på Neurofysiologisk-klinik där det handlar om Hjärnan och nerver.

    Inom inriktningen laboratoriemedicin så koncentreras undervisningen på laboratoriemedicinska undersökningsmetoder på provmaterial som kan vara allt ifrån ett urinprov, en bakterieodling till ett vävnadsprov.

    (Områdes)behörigheten på båda inriktningarna är A12/12. Ansökan sker direkt till den inriktning man är intresserad av.

    Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

    En arbetsterapeuts vardag kan se mycket olika ut beroende på arbetsplats och uppdrag. Vissa utgår från individen och får ansvaret att anpassa en persons vardagsmiljö efter dennes behov eller prova ut olika fysiska eller kognitiva hjälpmedel. Andra kan arbeta med tillgänglighet och välmående på en mer samhällelig nivå.

    Gemensamt är att din roll som arbetsterapeut är väldigt viktig för de personer du hjälper.

    Läs mer: https://www.oru.se/utbildning/program/arbetsterapeutprogrammet/

    Som Arbetsterapeut kan man arbeta inom Psykiatrin och rehabilitering av hjärnan/det kognitiva.

    Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp

    Utbildningen är för dig som, genom kunskaper i anatomi och fysiologi, vill veta hur människan fungerar, samtidigt som du är intresserad av hur teknik och strålningsfysik ge svar som ligger till grund för fortsatt vård och behandling av patienter. (Röntgen av hjärnan förekommer).

    Eftersom tekniken utvecklas i en rasande fart är det bra om du också är nyfiken och tycker det är spännande att följa med i den nyaste forskningen kring radiografi.

    Samtidigt är det viktigt att du tycker om att arbeta med människor och omvårdnad, eftersom du i din framtida yrkesutövning kommer att ha patientkontakt.

    Läs mer:

    https://www.oru.se/utbildning/program/rontgensjukskoterskeprogrammet/

    Alla program ovan leder till en yrkesexamen (legitimation utfärdas hos Socialstyrelsen) och ger möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och inom forskning (efterfrågan är stor!)

    Detta om du vill forska vidare på Hjärnan exempelvis.

    Samtliga programs arbetsmarknad: Behovet är stort efter arbetskraft och konkurrensen är liten.

    Örebro universitet har även ett masterprogram med två inriktningar, som heter ’Metoder inom medicinsk diagnostik’.

    Exempelvis inriktning Bild- och funktionsdiagnostik (länk ovan) ger dig möjlighet till fördjupning i undersökningsmetoder som används inom kliniska avdelningar för röntgen, bilddiagnostik och fysiologi. Inriktningen innehåller även teoretisk fördjupning och kräver att du har minst ett års yrkeserfarenhet som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska.

    Vänliga hälsningar

    Studievägledare

    ÖREBRO UNIVERSITET

    Institutionen för Hälsovetenskaper

    Liselotte

    Frågor och svar taggade med 'svenska' (149 st.)

    • zarine

      Spelar det någon roll vilken språk man pluggar på under gymnasium?

      Vill plugga universitet utomlands, gärna england. skulle det påverka om jag har haft gymnasium p svenska? eller tvärtom, om jag har pluggat gymnasium i engelska, skulle det göra svårt att ansöka universitet här i sverige?

      Milla : : Hej!Det finns många exempel på personer som går gymnasial utbildning i ett land "på ett språk" och läser sedan på universitetet i ett annat... Läs hela svaret
    • Elizabeth

      Tisus, andra alternativ?

      Hej SYV! Jag går mitt tredje år på IB programmet och har ingen svenskkurs, därför kommer jag stt göra Tisus prov för att få behörighet till svenska universitet. Jag har gjort tisus förut men fått underkänt på läsförståelsen två gånger, och har min sista ”chans” i maj då jag tänker söka...

      Milla : : Hej,Ditt IB-diplom påverkas inte av att du får resultat från TiSUS eller betyget i en svensk kurs Svenska som andraspråk 3. Tips nr.1! fråga på din gymnasieskola om du skulle kunna göra... Läs hela svaret
    • ChristianD

      Behöver jag göra praktik när jag kompletterat min lärarexamen?

      Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...

      Milla : : Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret
    • Sophia20000

      Examenbevis från komvux svenska?

      Hej Får jag ha svenska och sva i samma examen? Jag har läst svenska 1 och 2 och 3 Och även sva 1 2 och 3. Får jag ha med alla i samma examen från komvux? Min rektor har godkänt detta men undrar om antagning kommer att godkänna det? Hur tar jag reda...

      Milla : : Hejsan,vi fick för bara några få dagar sedan precis den frågan och vi kontaktade betygsexperter och väntar nu på svar.... Läs hela svaret
    • Matildddddaassss

      Svenska och sva i samma examensbevis?

      Läst upp alla mina gymnasiebetyg på komvux, (sambeteende linje). Läste svenska 1,2 och 3 och Sva 1,2 och 3 för att min syv sa att det skulle vara möjligt istället för att läsa ex. Sociologi eller annat som är svårt. Nu mailar min nya syv mig om att man ej får göra så? Får jag ha med i min...

      Milla : : Hej,2250 poäng räcker inte för examensbevis från gymnasiet eller från komvux. Du måste, för examensbevis från komvux, ha 2400 poäng och av de max 150 poäng betygsatta... Läs hela svaret
    • Andullahi

      Yrkeutbildningen?

      Hej. Jag undrar om man vill studera yrkeutbildning det står där förskunskaper grundläggande svenksa/ svenksa som andra spårk. Och Jag har inte klarat grundskolan Jag vill gärna söka dena yrkeutbildningen men Jag har inte förskunskaperna som...

      Milla : : Hej,vilken yrkesutbildning vill du läsa? Kan du sätta in en snabblänk till beskrivningen av den yrkesutbildningen? Då kan jag se på vilken nivå utbildningen ligger. Undervisningsspråk på den... Läs hela svaret
    • Helena

      Studera på distans utomlands ?

      Min dotter ska börja gymnasiet till hösten men som det verkar nu så har hon inte godkänt i svenska och engelska och har därmed inte behörighet, vi funderar dessutom på att flytta till Spanien, kan hon läsa någon gymnasie utbildning på...

      Peter: : Hej Helena,kika på webbplatsen sofiadistans.nu - det är distansundervisning i grundskoleämnen som erbjuds där. Kontaktuppgifter till den skolan finner du på sofiadistans.nu/kontakt Utan... Läs hela svaret
    • Zaina

      Vad ska jag göra om jag är i svenska men vill byta till sva?

      Hej! Jag går i 8an och min sva lärare har nyss bytt mig från sva till svenska eftersom jag hade nått ett C i sva. Hon tyckte tydligen att jag var ”tillräckligt duktig” för att stanna kvar i sva. Själv ville jag inte byta till svenska och bedde...

      Milla : : Hej Zaina!frågan om svenska är elevens modersmål eller inte är ibland svår att klargöra. Det finns många "gränsfall" när eleven... Läs hela svaret
    • Daniel

      Behövs svenska 2 för svenska 3?

      Hej! Jag arbetar med kursen svenska 2 på komvux och är i princip klar då det bara återstår ett skriftligt prov. Men nu har det blivit strul med provbokningar så i nuläget har jag ingen tid att skriva provet. Förhoppningsvis löser det sig. Men...

      Julia: : Hej Daniel,om du inte har utländska gymnasiebetyg och endast kompletterar med svenska språket, då behöver du ha godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk3 eller godkänt... Läs hela svaret
    • Student

      Heltidstjänst med SVE/SVA?

      Hej Jag studerar nu ämneslärarprogrammet med inr. svenska och svenska som andraspråk. Under hela min studietid har jag fått höra att kombinationen sve och sva är attraktiv på arbetsmarknaden. Utöver att få höra detta är det så...

      Milla : : Hej Mohamad!När det är lärarbrist, kan man få undervisa även utan att ha rätt legitimation, eller lärarexamen, eller ha läst på högskolenivå, över huvudet taget... Läs hela svaret
    • syv

      kan elev läsa sva på gymnasiet när hen läst vanlig sv på högstadiet?

      Hej, jag har en elev som skulle vilja läsa svenska som andra språk på gymnasiet. Hen har läst vanlig svenska under högstadiet och klarar E med bravur. Får man överhuvudtaget läsa sva på gymnasiet med en bakgrund att ha läst vanlig svenska...

      Mikael: : Enligt vad Skolverket svarade tidigare, ja ! Ring Skolverket 08-52733200. Vad vi tidigare fått fram är att även om eleven fått A betyg i Svenska 1&2 får hen läsa SAS 3, om hen så önskar, alltså blanda kurser mellan svenska och SAS.
    • Elvira

      Rekommenderad attraktiv ämneskombination för ämneslärare 7-9?

      Hej! Jag läser mycket om bristen på behöriga ämneslärare till högstadiet, men jag har svårt att få ihop arbetsmarknadens behov av lärare i vissa specifika ämnen med högskolorna/universitetens utbud på kurser att bli behörig...

      Anna: : Hej Elvira,jag håller i mångt och mycket med dig, i princip allt du skriver om upplever även jag att det stämmer. Vad gäller ämneskombinationerna och brist... Läs hela svaret
    • Zara

      Får lärare i engelska undervisa SFI och SAS?

      Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.

      Milla : : Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret
    • Lea

      Vilket introduktionsprogram?

      Hej, Går i 9:an och ska söka gymnasium och började skola i Sverige i 8:an. Kommer inte få betyg i Sva och engelska. Måste jag söka språkintroduktion eller kan jag söka yrkesintroduktion mot vård?

      Mikael: : Språkintroduktion söker man inte till utan blir placerad på. Vad gäller Yrkesintroduktion, så är det viktigt att veta hur mycket svenska du kan. Formellt sett ser jag inget hinder att lägga in Yrkesintroduktion i din gymnasieansökan.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga