Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31979 frågor besvarade.
Kan man höja antagningspoäng snabbt med nytt språk?
3Poäng
Roland
Hej!
Jag undrar hur mycket man kan höja sina antagningspoäng om man har lärt sig ett nytt språk utomlands och nu är tillbaka i Sverige.
I dokumentet "Kurser som kan höja meritvärdet" står det att man kan läsa Moderna språk 1-7.
Om detta stämmer kan jag få A x 700p eller?
Jag har studerat spanska på ett spansktalande universitet och borde kunna tenta av kurserna snabbt, men kan jag begära av Komvux att få tenta av kurs för kurs?
På lokala Komvux ville de att jag skulle läsa högsta kursen först, men då misstänker jag att jag skulle gå miste om poängen från de lägre kurserna?
Hej, har du utländsk gymnasieutbildning? för att kurser som kan höja ditt meritvärde (listan på dem) är till för personer som har sin grundläggande behörighet som i huvudsak baseras på deras Utländska gymnasieutbildningen. Om du gått gymnasiet i Sverige och har ett Slutbetyg eller Examensbevis från gymnasiet eller från komvux, är det andra regler som gäller för dig i så fall. Det är rätt komplicerat. För att få fram vilken uppsättning av reglerna som gäller för dig måste man veta - varifrån kommer din gymnasial utbildning: utlandet eller Sverige? om du har svensk gymnasial utbildning - om den är från gymnasiet eller från komvux, från vilket år och vad dokumentet heter: det finns många namn som t.ex Slutbetyg, Samlat betygsdokument, Examensbevis, Studiebevis, Studieintyg och om man läst gymnasiekompetens på en folkhögskola - då borde man ha fått Omdöme om grundläggande behörighet. Och för varje dokument och även beroende på vilket år det är utfärdat, så kan Olika uppsättning av regler gälla. Gå in på Antagning.se/betyg och välj rätt utbildningsform och se om du hittar vad som gäller i så fall i din situation.
Allmänt gäller: i betygsgrupper konkurrerar man till svenska högskoleutbildningar med sitt meritvärde. Meritvärde är summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir jämförelsetal = meritvärde Jämförelsetal är detsamma som "snittbetyget" som räknas ut på alla de betygen som bör eller får räknas in. De som har utländsk gymnasieutbildning får inte meritpoängen utan i stället för meritpoängskompensation, enligt en speciell tabell.
Ang."tenta av" Jag tror du syftar på Prövningar. Det gäller hitta var man kan göra prövning, vilket kan bli svårt. Får du godkänt betyg på prövningen, då har du det betyget och satta betyg gäller tillsvidare, men det är inte säkert det betyget kommer hjälpa dig komma in på en högskoleutbildning. Det beror på om det betyget får räknas in i ditt meritvärde antingen endast inom jämförelsetalet eller om det betyget kan ge dig merit(extra)poäng. Max antal meritpoäng är 2.5 och de som redan har 2.5 meritpoäng, kan inte få fler. Meritpoängsreglerna är olika för de som har examensbevis eller slutbetyg.
Alltså, är det rätt så komplicerat system och går inte svara på din fråga om betygen i spanska 1-7 skulle hjälpa dig att komma in på en svensk högskoleutbildning, om man inte vet exakt hur din situation ser ut. Därför tycker jag att du bör boka tid med SYV på komvux och gå igenom din situation och få fram vad som gäller för dig. Du kan också försöka vända dig till Antagning.se, t.ex ring 0771-550720 tel.tid 9-16 - där ansökan till svenska högskoleutbildningar tas emot och administreras kring. Det är antagning.se som räknar fram ditt meritvärde, då borde de kunna hjälpa dig få fram ett svar om betygen i Spanska 1-7 skulle i ditt fall räknas in.
Hej! Jag satt en snabblänk i en kommentar till din kommentar till din fråga, och på den sidan står det bland annat: ”Om du kompletterar med en ny kurs så får du bara använda den för att läsa in en behörighet du saknar, eller för att höja betyget i en kurs du redan har läst. Däremot får du inte räkna med en helt ny kurs i ditt meritvärde.”
Det här med att komma in på en högskoleutbildning kan bli ganska komplicerat. Man måste alltid ha Grundläggande behörighet. Många högskoleutbildningar kräver också Särskild (t.ex inför läkarprogrammet - fysik2, kemi2, biologi2 och matte4) behörighet. Man måste ha både grundläggande + särskild, om "din" högskoleutb.så kräver. Sedan tillkommer frågan om att komma in genom konkurrens och man kan konkurrera i flera olika urvalsgrupper samtidigt. Om AU öppnas möjlighet för (vilket är ett undantag), då kan samtidigt som man konkurrera i HP (om man har resultat från högskoleprovet) och i en eller flera betygsgrupper, också konkurrera i AU-urvalet. I två av betygsgrupperna (BI och BII) konkurrerar man med sitt meritvärde (summan av jämförelsetalet + meritpoängen). I BF (omdöme från en folkhögskola) konkurrera man med den siffran som man fick i omdöme - högst 4.0. Vilka kurser/betyg som räknas in i ditt meritvärde beror i mångt och mycket på din utbildningsbakgrund, alltså från vilket år dina gymnasiala betyg är.
Några mycket populära utbildningar på de svenska lärosäten bl.a läkarprogrammet, arkitektutbildningen m.fl brukar ha många sökande med mycket höga betyg. Antagningsgränsen brukar därför ligga på över 20.00 vilket innebär att endast alla A (eller MVG) betyg i gymnasiala kurser räcker inte utan de som tas in har oftast även några (ibland alla) meritpoäng. Meritpoängen är extra-poängen, som inte är obligatoriskt att ha men om alla A-betygen inte räcker, då blir man mer eller mindre tvungen skaffa sig meritpoängen eller få högt resultat på högskoleprovet, annars kommer man inte in. Men inte ens högsta möjliga meritvärde som = 22.5 och innebär att man har alla högsta betyg i alla kurser i sitt examensbevis eller slutbetyg + max antal meritpoäng, som är 2.5 kan tyvärr inte alltid garantera att man får plats. Om antal sökande som har 22.5 i meritvärde är fler än antal platser, måste man göra urval bland dem, så alla de kommer inte in. T o m utlottning kan tas i bruk.
Att snabbt höja från 17+ till 20+ skulle man kunnat (eller nästan i alla fall, för att max antal meritpoäng är endast 2.5) om man inte hade några meritpoäng och skaffade sig max antal, alltså 2.5 meritpoäng, då blir matematiken sådan att 17.00 + 2.5 = 19.5 och om man hade 17.9 och skaffar sig 2.5 meritpoäng, då får man meritvärde på 20.4. Så, frågan är då om det i dina "17+" finns några meritpoäng eller inte. Och det är inte helt lätt... för du går både enligt de gamla och de nya reglerna just vad gäller MERITPOÄNGEN. Om du nu har några meritpoäng "på" kurserna i det gamla betygssystemet (där möjlighet att få betyg upphörde helt från 1 juli 2016), då behåller du - i alla fall än så länge- de meritpoängen + du kan fylla på till max, som är 2.5 med betygen i de nya kurserna inom ämnen Engelska, Moderna språk och Matematik. Om du kan göra prövning i Spanska 5 så är det inte omöjligt att du skulle få meritp.för den kursen. Max antal meritpoäng för moderna språk är 1.5. Se reglerna på antagning.se/sv/dina-betyg/gymnasieskolan/slutbetyg-fore-2010/meritpoang
Hejsan, om du är säker på att du både har grundläggande och särskild behörighet, då handlar det endast om att du vill höja ditt meritvärde. Meritvärde = jämförelsetal + meritpoängen. Du som har slutbetyg från innan 2010, kan (ett litet tag till) räkna med meritpoäng även för områdeskurser; om du söker till psykologprogrammet, så vilka de områdeskurserna (Område 5) - antagning.se/områdeskurser-beteendevetenskap Möjlighet att få meritpoäng för områdeskurserna kommer upphöra vid antagning till sommarkurser 2022, alltså för sista gången vid antagning till vårterminen 2022.
Tips! jämför innehåll i ditt slutbetyg med listan för områdes-meritp.kurser (område 5) då ser du om du redan har några meritpoäng för områdeskurserna. Har du idag inga meritpoäng, kan du uppnå upp till 2.5 meritp. Men om du måste höja ditt meritvärde med 3.0 eller i alla fall med mer än 2.5, då kommer inte det att räcka, för att ingen kan få fler än max meritpoäng.
Hej! Jag har en tid funderat på att utbilda mig till ämneslärare på gymnasiet men nyligen har jag börjat tänka om och tror att jag snarare är mer intresserad av att bli lärare i grundskolan med inriktning F-3. Det jag undrar är hur...
Milla : :
Hej,jag vill börja svara på din fråga om "lektor"; ett karriärsystem för lärare med tvåkarriärsteg: Förstelärare och... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar hur enkelt det är att bli behörig till att undervisa som lärare i åk 4-6 om man är utbildad i f-3? Jag ska välja utbildning och står mellan dessa två val och är orolig att jag kommer ångra mig om jag väljer det ena...
Milla : :
Hej,du får gärna ställa din fråga till studievägledare som jobbar på lärarhögskolorna för att det är de som är experter på lärarutbildningar. Min... Läs hela svaret
Hej Jag har gått barn och ungdom var klar 1984 , barnskötare men nu undrar jag om jag kan arbetar som fritidspedagog eller vad krävs för att få det på typ fritidshem/ förskola?
Milla : :
Hej,Fritidspedagog kallas också för "fritidslärare" och för att bli "behörig fritidspedagog" så krävs 3-årig universitetsutbildning (utbildning... Läs hela svaret
Hej! Jag vill till hösten börja plugga till grundskolelärare 1-3 på distans. Vilka skolor erbjuder denna utbildningen på distans. Och om man kommer in med HP, måste man ändå ha alla ämnen som krävs för behörighet? (Saknar ett...
Milla : :
Hej Amelia!Högskoleprovet befriar inte från kraven på behörighet: man måste ha både grundläggande och särskild behörighet. Högskoleprovet gör man för... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att gå förskolelärare utbildningen men undrar då om man även kan jobba i F-klass isf? Eller måste man gå F-3 då, såg på ”Framtid.se” att man kan jobba i F-klass så undrar om det stämmer.
Anna: :
Hej Elin,på skolverkets webbplats läser vi bland annat följande: För att få behörighet att undervisa i förskoleklassen ska du ha behörighet att undervisa i förskolan... Läs hela svaret
Jag har lärarexamen i Grundlärare med inriktning fritidshem och är behörig i idrott och hälsa åk 1-6. Jag är intresserad av att arbeta i förskoleklass. Kan jag komplettera ämnen eller måste jag gå hela...
Anna: :
Hej Josefine,Förutom förskollärare är det även F-3 lärare som är behöriga att arbeta i en förskoleklass.Ta och jämför vad som ingår i... Läs hela svaret
Hej! Till hösten så har jag sökt till universitet. Efter mycket om och men så valde jag att ha grundlärare åk 4-6 som förstahandsval och grundlärare f-3 som andrahandsval. Jag har princip alltid vetat att jag vill jobba med barn på något...
Anna: :
Hej Linn!det finns många olika läraryrken. F-3 lärare jobbar med barn från förskoleklass och t o m år3 i grundskolan (men ibland kan man även få behörighet att undervisa i något... Läs hela svaret
Hej Det är så att jag tänkte plugga till lärare. Men undrar vad skillnaden är mellan att söka till lära för årskurs F-3 och till exempel årskurs 7-9. Vad är skillnaden på utbildningarna?
Julia: :
Hej Leah,det finns många olika "läraryrken". F-3 lärare jobbar med barn från förskoleklass och t o m år3 i grundskolan (men ibland kan man även få behörighet att undervisa i... Läs hela svaret
Hej jag jag har kommit in på grundlärarprogrammet mot fritidshem men tänkte efter nästa antagning att söka istället till grundlärare f-3 frågan är, kommer mina högskolepoäng att sparas om jag kommer in på f-3 för att tänka läsa det istället, eller måste jag börja läsa om utbildningen f-3 på nytt...
Mikael: :
Jämför vilka kurser som ingår i de två utbildningar under första termin. Om det är samma kurser borde de kunna tillgodoräknas. Om man kommer på... Läs hela svaret
Jag pluggar som sagt f-3 lärare. Men när jag blir lite äldre sen och har fått lite erfarenhet inom skolan, så vill jag jobba på gymnasiet som psykologilärare och något annat. Behöver jag gå en utbildning på 5 år eller hur ser...
Anna: :
Hej Ruth,Du får gärna samråda med studievägledare på lärarhögskolorna. Reglerna och behörigheter för lärarutbildningar kan ändras; de brukar ändras ibland. Sedan är... Läs hela svaret
Hej! Jag studerar just nu min första termin till förskollärare på universitetet och jag undrar hur det skulle fungera att byta till grundlärare (1-3) efter jag har läst klart min förskollärare utbildningen. Alltså efter jag är klar...
Liselotte: :
Hej!jag råder dig börja med att undersöka om du inom ditt program kan välja kurser som skulle göra att du får behörighet att i vissa ämnen undervisa upp till och med åk6... Läs hela svaret
Hej! Jag står i valet och kvalet att söka till lärarprogrammet till hösten. Jag väljer just nu mellan grundskolelärare F-3 eller 4-6. Min fråga är därför, om jag väljer F-3, kan jag då lägga till kurser så att jag...
Anna: :
Hej Vilma,lärarutbildningar och regler kring lärarlegitimationer är en komplicerad fråga. Du får de bästa svaren kring den frågan hos studievägledare på... Läs hela svaret
Hej, För att läsa till grundskolelärare f-3 kan man läsa fristående kurser bara och isåfall hur gör man det?. Jag bor i Göteborg och vet om att det finns grundlärarprogrammet f-3 men vill hellre välja fristående kurser och tänkte...
Julia: :
Hej Sarah,det är ofta krångligt att läsa genom fristående kurser, framförallt för att du kommer behöva söka till varje kurs och vid varje ansökan riskerar att inte komma in på... Läs hela svaret
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Anna: :
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret
Hej! Jag är utbildad barnskötare. Nu väger jag mellan att utbilda mig till Grundskollärare med inriktning förskoleklass, 1-3 alternativt Förskollärare. Vore jag en relevant ansökare även till förskollärar tjänster om jag väljer...
Anna: :
Hej Mimmo,i vissa kommuner har beslut fattats att på förskolorna anställa - i alla fall tillsvidare (alltså på heltid med månadslön) - endast personer som har Förskollärarlegitimation.... Läs hela svaret