Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32016 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'valbara kurser på gymnasiet' (120 st.)
Hej! Jag och en vän har sökt till samma gymnasium tills nästa läsår, men vi har sökt till olika linjer. Jag ska gå ekonomi och hon sak gå teknik. Kommer vi ändå ha samma kalsser eller ska vi gå i samma kalss som vår linje?
Milla : :
Hej!Din fråga kan endast besvaras av personal på den gymnasieskolan där ni ska läsa. Många kurser på EK och på TE är exakt samma och på mindre gymnasieskolor är det inte... Läs hela svaret
Så om jag vet att jag vill tex jobba inom ingenjörslinjen och ekonomi linjen så skulle inte Natur vara bäst eftersom man får läsa biologi 2 och kemi 2 ( ämnen som man egentligen inte behöver utan som behövs om man vill arbeta inom vård...
Milla : :
Hej,det är endast de kurser som är Obligatoriska på den utbildningen som du går på gymnasiet som du garanterat får läsa. Moderna språk är inte obligatoriska på TE. Matematik 4 och... Läs hela svaret
Är programfördjupningarna samt kurser inom inriktningarna samma sak?
Milla : :
Hej, jag är inte säker på att jag förstår din fråga.Alla kurser inom en av Nationella inriktningar är på gymnasiet obligatoriska. Sedan måste elever även få... Läs hela svaret
Jag förstår inte hur programfördjupningar och inviduella val fungerar. Hur och när kan man läsa de olika programfördjupningarna och göra de inviduella valen tex på tex Erikdahlbergsgymnasiet?
Milla : :
Hejsan,frågor om en specifik gymnasieskola (den typen av frågor som du ställer här) besvaras bäst av personal på just den gymnasieskolan. Du bör därför fråga de som jobbar på Erik Dahlbergsgymnasiet.
Vänta så man väljer en linje går i hela ettan väljer inriktning inför tvåan sedan i tvåan får man kurser inom inriktningarna och när får man progranfördjupningarna ?? Som tex inom natur eller teknik för vissa skolor...
Milla : :
Hejsan,Programfördjuningar kan eleven läsa redan från år1. Programfördjupningar är samma lista på kurser, oavsett vilken inriktning på programmet eleven kommer att läsa. Det går att... Läs hela svaret
Så vad egentligen är en programfördjupning tex inom Ekonomi innebär det att man får välja vilka kurser man vill eller måste man ta de som finns vilka programfördjupningar finns det inom ekonomi??
Milla : :
Hej, ta och titta på Progamplan för EK >> - klicka på länken gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/EK/programplan/Programplan_EK.pdf - du ser i Programplanen/programstrukturen att det... Läs hela svaret
Finns det många utbildningar som kräver matte 4 fysik och kemi 2 och kan man lägga till matte 4 på Erikdahlbergssgymnassiet?
Milla : :
Hej,svenska utbildningar till Läkare, Tandläkare, Veterinär, Marinbiolog, Apotekare, Civilingenjör, Högskoleingenjör kräver för särskild behörighet de kurserna som du nämner i din... Läs hela svaret
Hej! Jag går i åk 1 på naturveteskapsprogrammet, och jag vill bli läkare och helst plugga till det på Karolinska institutet eller Uppsala universitet. Jag har nu valt individuellt val inför åk 1, och då valde jag Bioteknik, som ju ger 100...
Milla : :
Hej!antagningsgränserna kan gå upp och ner; de bestäms ju inte på förhand utan uppstår i konkurrensen om studieplatserna och kan ses först i efterhand,... Läs hela svaret
Vi pratar två språk hemma turkiska och bulgariska och jag undrar om man kan läsa båda språken som modersmål på gymnasiet?
Milla : :
Hej,det är inte förbjudet att läsa flera modersmål. Om lärare finns som kan undervisa + tillräckligt antal elever för att forma en språk-undervisningsgrupp + om schemat^^^... Läs hela svaret
Hej! Jag är en 15åring som ska söka gymnasiet i år och funderar på ekonomi juridik. Däremot vill jag läsa något inom ekonomi på universitetet och gymnasiet jag ska söka till har endast matte 2b på sin ekonomijuridik programm....
Milla : :
Hej,eleverna på gymnasial utbildning EK/juridik brukar nästan alltid ha möjlighet att välja läsa matematik 3b som en valbar kurs. Det kan inte på förhand... Läs hela svaret
Hej. Jag går första året på naturlinjen och ska göra mitt första individuella val. Jag vill läsa båda engelska 7 och matte 5 men förstod det som att man kunde välja engelska 7 inför tvåan men inte läsa kursen...
Milla : :
Hej,engelska 7 är en högre kurs än engelska 6 (man behöver kunna innehåll i eng6 innan man börjar läsa eng7); gymnasieeleverna brukar läsa engelska 5 under första året på... Läs hela svaret
Hej Jag går i ettan i natur och ska välja programfördjupning. Jag har svårt att bestämma mig för matte 5 eller moderna språk? Jag går tyska men tycker verkligen inte att det är så kul, samtidigt så lockar de extra meritpoängen....
Milla : :
Hej,du skriver att du går "natur" - det kan tolkas som NA eller NB, ett av de program men jag gissar på att du läser på NA. Inför år två väljer man inriktning på... Läs hela svaret
tex religion 1 eller psyckologi som endast är under 1 termin
Milla : :
Hej, en gymnasiekurs á 50 poäng kan läsas på en termin, eller på två terminer eller på ännu längre tid (då blir det glesare... Läs hela svaret
Jag går andra året på gymnasiet inom teknikprogrammet, jag ska välja fördjupningskurser och har svårt och välja om jag ska ta fysik 2 eller inte. Mitt betyg i fysik är inte jättebra och tycker inte min lärare är så bra men det...
Milla : :
Hej;fysik 2 (godkänt betyg) krävs för ett antal universitetsutbildningar och de som vill bli behöriga till just de utbildningar måste skaffa sig det betyget; exempel: utbildningar som leder till yrken som... Läs hela svaret
Hej jag är en elev i 9. klass som ska ansöka till gymnasiet. Men när jag letar upp vilka kurser som erbjuds är 200 poäng värd "Individuellt val" och jag kan inte hitta vilka kurser det är.
Milla : :
Hej och tack för din fråga om vad "individuellt val", 200poäng, är för kurser!Jo, så här är det: i alla nationella svenska gymnasieprogram får eleverna ha 200 poäng... Läs hela svaret