Therése
    Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.

    Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?

    Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?

    Tack på förhand!
    • Julia : Vilka kurser i "design" tänker du på i första hand? Kan du nämna de kurserna i vilka du själv vill undervisa i? :)
    • : På min skola finns det en kurs som heter design, jag läser den just nu. Vi arbetar mycket i illustrstor, designar saker, allt ifrån en tepåse till möbler. Så jag vill undervisa i design, möjligtvis bild. :)
    • Julia : Du får hemskt gärna fråga din lärare i Design vad hen har för utbildning och på vilka villkor hen är anställd. Förklara för läraren att du själv vill bli lärare i Design. Det kan vara så att läraren är anställd under en termin; sedan letar rektor efter en behörig lärare och i fall det inte hittas någon, förlänger rektor lärarens anställning i ännu en termin. Det kan också vara så att din lärare i Design är behörig lärare i teknik och matematik; eller i Bild och idrott... eller i vilka ämnen som helst, men undervisar även i design.
    • : Min lärare har en utbildning på 5 år på Konstfack i Stockholm. Okej, så då är alltså mina chanser inte så stora att bli anställd efter några kurser som berör designområdet?
    • Anna : Jo, om ingen behörig lärare söker, så blir rektor tvungen att anställa någon eller stända skolan. :( Då kan "vem som helst" få anställning i t.ex en termin eller i ett läsår. Vi känner till exempel när en obehörig lärare undervisade i Bild- och Slöjd i 8 år; hen fick ett läsår-i-taget- anställning. Sedan kom det en behörig lärare och den obehörige fick sparken. Det skedde på en liten ort med bara en skola och det var långt att pendla för att söka jobb på andra skolor för den obehörige läraren. Elever och föräldrar tyckte att den obehörige läraren med sin erfarenhet var mycket bättre, än den som var behörig med utan någon erfarenhet, men det kunde inte "hjälpas" för att behöriga lärare har företräde. Men den obehörige kunde haft tur och kunnat undervisa i många år till - om inte en behörig lärare sökte jobbet! :)
    Läs alla kommentarer

    2 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Therése,

    du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.

    Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.

    När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. 
    Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.

    Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)

    Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år. 

    För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. 
    Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. 
    Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? 
    Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.

    Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.

    Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.

    Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(

    Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.

    Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.

    Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt. 

    Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.

    Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.

    Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. 
    Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.

    • : Jag vill vara en lärare, men vill inte plugga i 5 år. Undrade mest om det finns s0
    • : oj.. fortsättning: om det finns så kallade "genvägar" dit.
    • Julia : Genvägar som finns idag är att försöka få jobb som obehörig lärare. Efter några år kan man komma in i ngt. projekt som "Lärarlyftet" eller VAL, Vidareutbildning Av Lärare - där man får hjälp att bli behörig. Vilka projekt och "genvägar" som kommer att finnas om några år, vet vi inte idag. :(
    • Julia : Ännu ett förslag är att om man orkar (är frisk, pigg och glad) läsa på mer än heltid - man får på högskolenivå läsa 150%, motsvarande 45 högskolepoäng per termin. På så sätt kan man läsa in sin utbildning snabbare. Det kan dock medföra hälsoproblem. Det rekommenderas inte till alla. Det inte heller alltid som det finns möjlighet att läsa det man behöver på snabbare takt än heltid.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hejsan, i Design finns det idag följande gymnasiala kurser;

    och för mer info om de kurser kan man besöka www.skolverket.se/laroplaner

    Och utbildning har jag hittat endast på www.konstfack.se/sv/Utbildning/Lararutbildning/Amneslararprogrammet

    Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:

    Hej,
     
    Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
     
    I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
     
    Med vänlig hälsning
    Utbildningssamordnare
    Education Coordinator
    Institutionen för bild- och slöjdpedagogik
    Department of Visual Arts and Sloyd Education

    Frågor och svar taggade med 'kth' (76 st.)

    • mu02

      Få extra merit?

      Hej! Jag vill studera på civilingenjörsprogram efter sommaren men har inte tillräckligt med merit. Jag undrade om det går att gå på komvux och läsa vissa kurser som jag tidigare inte har läst och få betyg sedan höja min merit? T ex om jag...

      Milla : : Hej,om du går ut gymnasiet med examensbevis och med det kommer få grundläggande behörighet till högskolestudier då kommer nya gymnasiala kurser påverka ditt meritvärde (i BII,... Läs hela svaret
    • mu02

      Tillgång till basår trotts F i ett ämne?

      Hej! Jag går sista året på gymnasiet och läser natur. Min situation just nu är att jag tror inte att jag kommer att få godkänt på fysik 2. Jag vill ansöka till något civilingenjör på universitetet men så som det ser ut...

      Milla : : Hej,basåren på universitetsnivå, i Sverige, är de så kallade "för-utbildningar" och varje lärosäte bestämmer självt om för-utbildningen ska erbjudas... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur länge kan man vara i samma universitet innan man måste byta?

      Jag undrar hur många år man kan vara i samma universitet, jag går nu det första året i universitetet och har inte kunnat klara av en enda tenta men uppgifter och labbar är avklarade. Kommer jag bli tvungen att söka om hela kursen eller bara omregistrera...

      Milla : : Hej,tanken är att man ska klara de kurserna som man läser, även om man inte tar studiemedel (från CSN). Inom ett program bygger kurserna "på varandra" (inte... Läs hela svaret
    • AKO

      Frågor om tekniskt basår för KTH, kan jag kommer in på tekniskt basår?

      Hej, har några frågor om tekniskt basår. Går i 3:an i teknik just nu och undrar för det första om jag kan komma in på ett teknisk basår även om jag redan har haft alla kurser som basår har; Matematik 3c och 4, Kemi 1, Fysik 1a och 2. Jag har inte tillräckligt med betyg för att komma in på...

      Milla : : Hej,basåren på universitetsnivå (bland annat på KTH) är de så kallade "för utbildningar" och varje lärosäte bestämmer... Läs hela svaret
    • Quack

      Betyg i universitet?

      Hej, jag undrar om betygen spelar någon roll i universitet och om så att det är det, varför?

      Milla : : Hej,Betygsskalorna vid högre utbildning (alltså på högskolor och universitet) i Sverige varierar, eftersom lärosätena bestämmer själva vilket betygssystem som används. Vanligast... Läs hela svaret
    • Oscar enkvist

      Hur mycket gymnasiepoäng behöver man för Computer Science på KTH?

      Hej! Min fråga står helt enkelt i rubriken. Jag vet att svaret varierar år till år, men om vi exempelvis tar i år. Hur mycket merit behöver man?

      Milla : : Hej,antagningsstatistik och antagningsgränserna är inte alls hemliga och lätta att få fram. Men tänk på att utbildningsutbud förändras och när... Läs hela svaret
    • Sky

      KTH i Södertälje ?

      Hej! Jag läste om att KTH campus finns i Södertälje ? Jag fattar inte kan man alltså plugga där i Södertälje ? Sedan har denna universitet samma utbildningar som KTH i Stockholm, t.ex har de industriell ekonomi? 

      Milla : : Hej,du får. bäst svar på din fråga från de som jobbar på KTH. Jag kan titta på vad de skriver på sin hemsida eller ställa dina fråga till de som jobbar på KTH genom att maila... Läs hela svaret
    • Eva

      Räknas tekniskt basår på fler lärosäten?

      Hej! Räknas poängen/betygen för tekniskt basår på flera lärosäten än den som anordnat den? Dvs kan jag ex söka högskoleingenjör i Linköping med resultaten från basår på KTH? Tack för svar <3

      Liselotte: : Hej Eva,kurserna i de tekniska basåret på högskolor och universitet liknar gymnasiala kurser med samma namn men behöver inte vara identiska med de gymnasiala kurserna. Lärosätena kan... Läs hela svaret
    • Sky

      Universitet i Stockholm?

      Hej! Jag undrar vilka universitet i Stockholm förutom KTH som erbjuder utbildningen Civilingenjör industriell ekonomi?

      Julia: : Hej S, Utbildningsutbud kan förändras och hela utbildningsutbudet ser man först från första dagen i anmälningsperioden som till HT23 blir den 15 mars 2023 (cirka kl.13 brukar anmälan... Läs hela svaret
    • Aliyah

      Byta från mälardalensuni till kth?

      Hej! Jag har nyligen kommit in i programmet civilingenjör produkt och produktdesign i Mälardalensuniversitet och undrar om det är möjligt att byta till samma utbildning i kth, har man gått några terminer in i programmet?

      Milla : : Hej Aliyah!Du ställer en fråga som inte går att ge ett generellt förhands-svar på. Svar på din fråga beror på om det uppstår lediga platser på programmet... Läs hela svaret
    • Tina

      Går det att studera på ett program samtidigt med en fristående kurs?

      Jag planerar att om ungefär två år söka in till KTHs program Civilingenjör och lärare, mestadels på grund av att jag vill bli just de två yrkena. Jag skulle vilja komplimentera med studier i Finska på Stockholms universitet samtidigt genom att läsa på distans med 15 högskolepoängs kurser under 2...

      Julia: : Hej Tina!att studera i högre omfattning än endast heltid är ett undantag och kräver stor ansträngning. Det stämmer att Antagning.se kan anta till upp till 45... Läs hela svaret
    • Natan

      Hinner jag söka till arkitektutbildningen om jag gått sommarskola?

      Hej Det är nämligen så att jag sökt till arkitektutbildningen samt gått vidare till arkitektprovets delprov 2. Men jag har fått besked av en lärare för två veckors sedan att jag inte kommer få ett godkänt betyg i Svenska 3. Där...

      Julia: : Hej Natan,du måste bekräfta att du är behörig sökande senast 21 juni 2022. I grundläggande behörighet ingår godkänt betyg i svenska 3 eller SAS,... Läs hela svaret
    • Anders

      Hur byta inriktning helt efter ett år?

      Hej! Min dotter sökte till Natur på Åva gymnasium och kom in. Pga vissa omständigheter bytte hon dock till Samhällsvetenskapliga programmet på en annan skola redan efter ngn månad (den nya skolan har inte Natur eller Teknik). Hon har nu ångrat sig...

      Anna: : Hej Anders!det är inte för sent att söka till år1 på gymnasiet via gymnasieantagningen, för att eleven kan göra det under omvalsperioden. Och man prioriteras inte lägre om man... Läs hela svaret
    • T

      Är det värt att satsa på betygen?

      Hej! Jag läser just nu mitt tredje år på naturvetenskapsprogrammet med inriktning natur och funderar på att läsa Teknisk Matematik på KTH. När jag räknade min merit insåg jag dock att även om jag skulle få A i resterande kurser hade mitt meritvärde blivit ca 21.9, vilket med stor sannolikhet...

      Anna: : Hej T!Högskoleprovet mäter hur "allmänt duktig man är", kan man förenklat säga: ju mer kunskap inom olika områden man har, desto större chans att få högre... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga