Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32022 frågor besvarade.

    Moderna språk meritpoäng ?

    5 Poäng
    George

    Hej, Jag går i åk 3 naturprogrammet och har har läst moderna språk 1-4 och blev klar med moderna språk efter åk 2. I min studieplan står det så här: Moderna språk 1: A Moderna språk 2 (utökad kurs): A Moderna språk 3 (utökad kurs): A Moderna språk 4: A Egentligen jag var på högre nivå än steg 1 och 2, så min lärare sa att jag kan börja med steg 3 direkt och jag gjorde prov på de andra och fick A i båda. Sedan läste jag moderna språk 3 i hela åk 1 och moderna språk 4 då i åk 2. Nu undrar jag om de här ”utökade kurser” kommer att påverka mina extra merit poäng som man får när man läser moderna språk 3 och 4 som är på 1,5 (av vad jag vet). Borde det inte stå utökad kurs på steg 1 och 2 istället. Eller spelar det ingen roll på vilka steg detta står på? Med andra ord så vill jag veta om det står rätt på mitt studieplan för att vara säker på att få de extra meritpoängen för moderna språk som är 1,5 och sen 1 till poäng då jag läser matematik 5 just nu. Så vad anser ni, får jag 1,5 extra meritpoäng när det gäller moderna språks ämnen på det sätt som det står i mitt studieplan ?

    1 Svar

    5 Poäng
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej George,
    meritpoängen får man även om kursen är i examensbeviset markerad som "U"/utökad. Däremot kommer betyget i Moderna språk 2 (utökad kurs) inte räknas in - på grund av att U-kursernas betyg räknas in endast om de krävs för särskild behörighet eller om de ger meritpoäng.

    Om du kommer (i ditt examensbevis) ha alla A-betygen (inga lägre betyg än A, alltså), då spelar det ingen roll vilka kurser som står som U-kurserna, för att du får ändå exakt samma meritvärde. 
    Det är med meritvärdet, som du konkurrerar om plats på svenska universitet. 
    Meritvärde är summan av jämförelsetalet/snittbetyget + meritpoängen (om man har några meritpoäng). Det är alltså viktigt att även tänka på hur högt snittbetyget blir, för att den siffran ingår ju i ditt meritvärde. 
    I fall du inte har alla A-betygen i ditt examensbevis (bortsett från GA, gymnasiearbete*), så vinner du på att kurserna i vilka du har A-betyg räknas in. Och därför vinner du i så fall mer på att kurserna Moderna språk 3 och 4 blir i ditt examensbevis U-kurser. Och mod.språk 1 och 2 blir vanliga kurser, ej utökade. På så sätt räknas alla de fyra A-betygen in. 
    Som det är nu, om mod.språk 2 blir i ditt examensbevis U-kurs, då "tappar" du det betyget - det betyget kommer ej räknas in i ditt snittbetyg (jämförelsetal).
    Skulle det vara så att du har lägre betyg (lägre än A) i några kurser som inte är obligatoriska på ditt program och inte krävs för särskild behörighet till den universitetsutbildning som du vill komma in på, då vinner du ännu mer på att de kurserna (med lägre betyg) blir U-kurserna. En U-kurs som inte krävs för särskild behörighet och inte ger meritpoäng, räknas inte in. Dock kan inte vilken som helst kurs bli U-kurs; det finns många kurser som är obligatoriska och med det kan ej bli U-kurser.
    Om du vill kan du själv se vilka kurser som på ditt program är obligatoriska: 
    Öppna programplan/Programplan_NA.pdf - längst ner i programstrukturen ser du vilka "brickor" som måste ingå som vanliga kurser, ej U-kurser.
    _________________________
    * - i GA kan man ej få högre än E, men det betyget räknas inte in; dock krävs E i GA för att kvalificera sig för examensbevis från gymnasiet.

    Liselotte
    • George :

      Tack för svar, ska ta upp det med min SYV. Men om du sammanfattar det hela vad bör jag ändra på i examensbevis för att få det högsta meritvärde som möjligt. Tanken är jag ska söka till antingen tandläkarprogrammet eller läkarprogrammet. Juste glömde säga att moderna språk 4 samt matematik 5 är min individuella val. 
    • Julia : SYV på gymnasiet bör känna till hur examensbevis bör vara utformad för att ge högsta meritvärde, men om skolan följer skolverkets rekommendationer, då ändrar de inte i studieplanen i efterhand, utan de kurser som på förhand vara inskrivna i din studieplan som Utökade, blir också U-kurser i ditt examensbevis. Vi vet dock att det förekommer att gymnasieskolorna ändrar i efterhand för att hjälpa eleverna få högre meritvärde, men det går emot skolverkets rekommendationer.
    • George :

      Jaha okej. Fast jag undrar vad spelar för roll om moderna språk 2 och 3 står U-kurser eller om det är på 3 och 4? Ifall det står så som det gör i mitt studieplan att moderna språk 2 och 3 är U-kurser då kommer jag få de 1,5 meritpoängen då jag har lät ända till steg 4. Men när det gäller jämförelsetalet kommer då inte moderna språk 1 och 4 som jag har fått A på att räknas med eftersom det är ju endast de 2400 poängen som räknas i det totala meritvärdet (av vad jag vet)? För i första svaret står det så här och det har jag inte förstått riktigt  "I fall du inte har alla A-betygen i ditt examensbevis (bortsett från GA, gymnasiearbete*), så vinner du på att kurserna i vilka du har A-betyg räknas in. Och därför vinner du i så fall mer på att kurserna Moderna språk 3 och 4 blir i ditt examensbevis U-kurser. Och mod.språk 1 och 2 blir vanliga kurser, ej utökade. På så sätt räknas alla de fyra A-betygen in. " Tacksam för svar!
    • Julia :

      Betyg i U-kurserna räknas in i ditt jämförelsetal/snittbetyg endast om kursen ger meritpoäng eller om kursen krävs för särskild behörighet till just den högskole-universitetsutb.som du söket till. ... Moderna språk 2 ger inte meritpoäng. Moderna språk 2 krävs inte för särskild behörighet till någon svensk högskole-universitetsutbildning. Som U-kurs kommer betyget i mod.språk2 inte räknas in. Eftersom det är det högsta betyget, A, då är det synd att "tappa det", alltså som om du ej fått det betyget. ... Som enskild betyg gäller betyget, men vad ska du använda det betyget till? Det kommer ju inte räknas in, om mod.språk2 blir i ditt examensbevis U-kurs. ... Om du har A-betygen i alla kurser i ditt examensbevis, då spelar det, förstås, ingen roll, för du kommer ändå ha högsta möjliga jämförelsetal (20.0). Men om du har andra betyg, i alla fall Något betyg, som är lägre än A, då vinner du på att ännu ett A-betyg räknas in, för att det höjer ditt jämförelsetal (om ens lite grand, men ändå... och den lilla höjningen kan i vissa fall utgöra skillnad av att komma in respektive Inte komma in på en universitetsutbildning).
      Att "endast 2400p.räknas in i jämförelsetal/snittbetyg" stämmer inte. Detta gäller: om eleven har i sitt examensbevis U-kurser, då räknas ÄVEN BETYGEN I U-KURSERNA men ENDAST I TVÅ FALL: om kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng. Det finns fall då jättemånga poäng/kurser räknas in i jämförelsetal, t.ex om eleven har många U-kurser som krävs för särskild behörighet till just hans/hennes då räknas 2400poäng "vanliga betyg" + alla de kurserna som krävs för särskild behörighet + de som ger meritpoäng. Exempelvis, kan en elev ha fysik2, matte4, moderna språk 3 och 4 och eng7 som U-kurserna; hen söker till läkarprogrammet där fysik2 och matte4 krävs för särskild behörighet; mod.språk 3,4 och eng7 ger meritpoäng. För den eleven kommer vid ansökan till läkarprogrammet - i jämförelsetal - räknas in 2400p.vanliga kurser (ej U-kurser) + betygen i fysik2, matte4, mod.språk 3och4 + eng7 (alltså 2400p. + 500p, totalt 2900p.). 
    • George :

      När du nämnde det sista exemplet då gäller kanske för en elev som har vi säger läst sam.programmet i gymnasiet men sen ville hen bli t.ex läkare och då får hen läsa kurserna som krävs för behörighet ellerhur? 

      Men hur som helst om jag ska söka till läkarprogrammet exempelvis då vinner jag på att moderna språk 1 och moderna språk 2 som vanliga kurser men steg 3 och 4 som utökade kurser och även få 1,5 extra merit poäng. Har jag tolkat det rätt?

      Tack!
    • Mikael :

      Om du har alla högsta betyg i alla kurser, A-betygen, då spelar det ingen roll /bara du får dina meritpoäng också, och det får du om kurserna som ger meritpoäng finns i ditt examensbevis (oavsett om de finns som vanliga kurser eller som U-kurser). Men om du har möjlighet att utesluta de kurser i vilka du har lägre betyg, eller ha de kurserna i vilka du har lägre betyg som u-kurser, så att de betygen inte räknas in, skulle det vara ännu bättre. U-kurserna i sig (att man har U-kurserna) ger inga fördelar. Bäst är det att rymma alla kurser inom programmets vanliga kurser, och om man /ändå/ läst fler än 2500p., så måste några kurser bli U-kurser. Mest fördelaktigt är att ha kurser med lägre betyg som U-kurserna + att de kurserna som är U-kurser med lägre betyg ej krävs för behörighet och inte ger meritpoäng för att då räknas inte de betygen in. "Krukset" är dock att många kurser är Obligatoriska och därför inte kan bli U-kurser. Det är endast valbara kurser som får lov att bli U-kurser. SYV-ar på gymnasieskolorna vet mycket väl hur examensbevis bör bli utformat för att ge högsta möjliga meritvärde, men om skolan följer skolverkets riktlinjer, så skrivs det på förhand i elevens individuella studieplan om hen ska läsa någon U-kurs, alltså innan kursen påbörjas, och examensbevis utfärdas sedan enligt hur studieplanen för den elever ser ut. Kan man slippa läsa på mer än heltid och rymma alla kurser man behöver + även de som ger meritpoäng inom programmets vanliga kurser, är det bäst. Läser man färre kurser har man mer tid och energi att lägga på de kurser man läser och kan uppnå bättre kunskapsnivå och med det också högre betyg; dessutom riskerar man inte överanstränga sig. Har man tid över, kan man försöka skaffa extrajobb några timmar i veckan (lön och arbetslivserfarenhet är ju jättebra att få!).
    • George :

      Hej igen, när ni nämner att alla kurser kan inte bli utökade kurser då de är obligatoriskts inom mitt program (natur inriktning natur)., vilka kurser menar ni då?  Jag tänker mig då de kurser som inte går att sätta som U är: gymnasie gemensamma ämnen, program gemensamma ämnen, inriktnings ämnen (i mitt fall natur) och program fördjupningskurser (vi läser på vår skola programmering 1 och bioteknik). Och de individuella valen kan man då sätta som U kurs plus då de kurser som man har valt att läsa som extra sätts som U kurs. Har jag rätt eller?
    • Anna : Nej, du har (lite) fel. Vi utgår från en "vanlig/standard" examensbevis, utan U-kurser. Det innehåller 2500poäng, av dem 100p.gymnasiearbete; 200p.vilka kurser som helst (individuellt val) + rätt antal poäng kurser som på just det programmet får läsas som programfördjupning + alla inriktningskurserna + alla kurser inom programgemensamt + alla kurser inom gymnasiegemensamt (det är alltså totalt 2500poäng). ... Endast i fall eleven har fler betygsatta poäng än 2500 på gymnasiet, då kommer någon eller några kurser bli U-utökat. Som regel, ska det INNAN KURSEN PÅBÖRJAS skrivas i elevens individuella studieplan om att kursen ska läsas som U-kurs (enligt rektors beslut).
    • George : Ok. Du skriver "Endast i fall eleven har fler betygsatta poäng än 2500 på gymnasiet, då kommer någon eller några kurser bli U-utökat. " Vilka kurser menar du då, asså inom vilken "kategori"? Kan t.ex programfördjupningskurs (på vår skola programmering 1) sättas som U kurs och modersmål 1 som vanlig istället då eleven har ett A på modersmål men t.ex C på programmering? Vi antar att eleven har läst 2600 poäng totalt.
    • Anna :

      Dokumentet Examensbevis är en förteckning av kurser med tillhörande betyg men UTAN ATT DET ANSES INOM VILKEN KATEGORI SOM KURSEN LÄSTES, med ETT UNDANTAG: just U-kurs (eller U-kurser) markeras med U. Och när den eleven söker till svenska universitet, då räknar Antagning.se in betyg i U-markerad kurs ENDAST I 2 FALL: om en sådan kurs krävs för särskild behörighet till just den utbildning som ansöks just då eller om kursen ger meritpoäng och i andra fall räknas inte U-kursens betyg in. På så sätt kan man få OLIKA MERITVÄRDEN även inom samma ansökan, om man söker till universitetsutbildningar som har olika krav på särskild behörighet. 
      Det finns ingen lista på kurser som får vara markerade som U. Skolverket säger att rektorn på skolan får avgöra vilken kurs hen beslutar om att eleven ska få läsa som U-kurs och det bör på förhand, innan kursen börjar, skrivas in i elevens individuella studieplan och sedan utfärdas examensbevis enligt den studieplanen. Rektorn vet vilka kurser hen inte får besluta om som U-kurser (det är de obligatoriska för programmet kurser); vidare måste tillräckligt antal poäng från kurser som FÖR DET PROGRAMMET FÅR LÄSAS SOM PRÖGRAMFÖRDJUPNING, måste finna med i examensbeviset som vanliga, ej-U, kurser (i annat fall blir examensbevis inte giltigt).
      Jag har ett förslag: skriv i en NY FRÅGA - upp alla dina gymnasiala kurser med tillhörande betyg. För de kurserna där du ej fått ut något betyg skriv (kan bli A eller B, t.ex; kan bli C eller D; eller riskerar få F...hur du nu ligger till i kursen). Glöm inte uppge vilket program och inriktning du läser (det kan ju bli ngn som tittar på det som inte läst din tidigare fråga). :) Vi ska i så fall kunna ge förslag på hur ett giltigt examensbevis kan se ut med högsta möjliga meritvärde... Jo, uppge gärna till vilken eller vilka universitetsutbildningar du kommer att söka (för det spelar också roll på vilket meritvärde du kommer att få).
    • George : Okej det tycker jag blir bästa lösning, jag ska gör det när jag har tid. Tackar verkligen för att ni tar tiden och försöker ert bästa så att vi förstår dessa "komplexa" saker haha :)
    • Anna :

      Det finns ju en anledning till varför det finns SYV-ar på skolorna... Reglerna är många och komplicerade och de ändras också över tid. Vissa undantag kan beviljas (ibland). Många gånger gäller det att göra en bedömning och man kan få olika lösningar även om situationen ser exakt likadant ut - på olika gymnasieskolor (inte alls ovanligt det...). En SYV som finns på just din skola vet vilka kurser som just din skola kan erbjuda. Hen vet också hur rektor på just den skolan brukar tänka och bedöma. Oavsett vad vi eller någon annan säger till dig kommer beslutet ligga hos rektorn på din skola. Och det är endast om ett stort misstag sker och ett examensbevis som utfärdats visar sig vara ogiltigt, det är just då som du ska kunna få ett annat examensbevis. (Alltså om en elev vill få ändringar i sitt examensbevis för att få högre meritvärde, kommer det inte att ske). 
    • George :

      Hej, om Moderna språk inte har någon typ i mitt examensbevis, alltså om det inte står som programgemensamma ämnen eller indval, kommer detta påverka mitt meritvärde? Alltså kommer betyget som jag har fått i kursen ändå räknas in? För i mitt fall så är det tomt, det är bara själva kursen Moderna språk 1 Arabiska och betyget A som bara är skrivet !
    • Milla :

      I examensbeviset från gymnasiet står det inte markerat inom vilken kategori som kurserna lästes (med ett undantag: U-kurser, utökat program). För U-kurserna gäller särskilda regler. Och alla andra kurser i examensbeviset (förutom gymnasiearbete) "bidrar" med sina betyg till snittbetyget som kallas för "jämförelsetal". 
      Om eleven har meritpoängen, då plussas meritpoängen till jämförelsetalet och summan kallas för meritvärde. I fall eleven inte har några meritpoäng är meritvärde = jämförelsetal/snittbetyget. Moderna språk 1 ger inte meritpoäng. Har du moderna språk 1 i ditt examensbevis och kursen inte är markerad "U" (utökat program) så räknas betyget in i ditt snitt.
    • George :

      Så med andra ord kommer betyget A i moderna språk 1 räknas in ändå om det inte står vilken kategori den tillhör (och ja den står inte som u kurs i mitt examensbevis)
    • Milla : Ja, betyget kommer att räknas in i ditt snitt/jämförelsetal.
    • George : Tack!
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'kemi' (132 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      Cirkulation

      Naturkunskap och kemi, fysik, biologi 1?

      Vad är skillnaden mellan naturkunskap 1b, 2 och värför är naturkunskap samma sak som biologi 1 kemi 1 och fysik 1 vad är meningen med det? Om en person har läst naturkunskap 1b och 2 är det samma sak som att de har läst som en Natur elevs biologi, kemi...

      Milla : : Hej! Vänligen läs svar i tråden på fragasyv.se/fragor/naturkunskap-eller-fysik-biologi-kemi
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Tovaelvan

      Klarar man apotekarprogrammet?

      Jag funderar på att söka till apotekarprogrammet, gick natur och fick bra betyg utan större svårigheter. Jag fick höga betyg i kemi och biologi, kemi 2 var ganska svår men inte överdrivet. Jag har haft ganska lätt för mig i skolan generellt men...

      Milla : : Hej!Jo, jag förstår att du kan känna viss oro inför studier på en så lång utbildning. Apotekarprogrammet är känt för att vara krävande och innehålla avancerade... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Leonar_1

      Kan man läsa kemi 1 utan at ha betyg från 9 an?

      Jag undrar om jag kan läsa kem 1 om jag har inte läst kemi i årskurs 9, för att nu kommer mitt kemi och idrott lektion att hamna på samma tid så jag undrar om jag vill läsa kemi 1 behöver jag ha betyg från 9 eller jag kan ändå...

      Milla : : Hej,komvux kan ta in dig på att läsa kemi1 på gymnasial nivå men det är fördelaktigt för dig att först ha läst kemi på grundskolenivå (det kan du... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Waseemassaf11

      Hur blir man forskare?

      Hej! Jag vill bli en forskare och uppfinna mediciner och upptäcka sjukdomar. Som jag läst, det är Biomedicinska programmet som gäller på universitetet, och sen man läser till master. Men grejen är att det krävs höga meritvärde till detta...

      Milla : : Hej, om du har lägre meritvärde än vad som kan ge dig plats på önskad universitetsutbildning, gör högskoleprovet, är mitt råd.Vad gäller vägen till drömjobbet där... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Waseemassaf11

      Liknande program?

      Hej Jag är intresserad av att läsa någon utbildning som gör det möjligt för mig att jobba inom medicin-uppfinning. Jag gillar att undersöka sjukdomar, och skapa och uppfinna mediciner, jag vill alltså bli en forskare i detta område. Vilka...

      Milla : : Hej,vägen till att bli forskare är mycket lång och många gånger även "krokig" och osäker. Det går på förhand inte att garantera vem som kan nå målet och blir... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Gus

      Går det att ta examen med f i fysik 2, kemi 2 och biologi 2?

      Hej! Jag går naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Jag är väldigt stressad över min examen. Jag ligger just nu på gränsen till godkänt i kemi 2, fysik 2 och biologi 2. Sammanlagt har jag 2600 gymnasiepoäng då jag läser alla kurser som ingår i naturprogrammet och inriktningen...

      Milla : : Hej!svar på din fråga är: som jag tolkar kraven för examensbevis - Nej, du kommer inte med F i de tre kurserna som du nämner i din fråga uppfylla kraven för... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Drulle

      Vad är behörighetskraven för att komma in i biologpro i stockholm uni?

      Hej, Jag undrar vad som är de särskilda behörighetskraven som behövs för att konkurrera om plats i Kandidatprogram i biologi - Studiegång biologi och Kandidatprogram i biologi - Studiegång biologi med kemi som ges ut på stockholms univeristet? I...

      Milla : : Hej,vad jag kan se på lärosätenas gemensam webbplats, www.studera.nu så krävs för särskild behörighet till utbildningen Kandidatprogram i... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Hur blir jag Forensiker?

      Hej! Jag går andra året på samhällsprogrammet nu med inriktning beteende. Har även lagt till kurser så som Privatjuridik som jag läser nu i 2an samt matematik 3b, italienska 3 och grafisk kommunikation till 3an. Och jag har precis insett att jag skulle...

      Daniel: : Hej Linnea! Kika gärna på Framtid.se/yrke/forensiker där i stycket UTBILDNING finns svar på din fråga om vilken högre utbildning du behöver skaffa sig: det är universitetsutbildning inom... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Naturvetenskap

      Kan man bli immunolog efter biomedicinska analytikerprogrammet?

      Hej, jag är mycket intresserad av biologi och kemi samt kroppens anatomi. Just nu läser jag på naturvetenskapsprogrammet och funderar på vad man ska eller kan studera på universitet. Läkare har och är fortfarande drömutbildningen men det är oerhört svårt att komma in då man behöver riktigt höga...

      Anna: : Hejsan,du ställer frågor som kräver expertkunskap, alltså måste du ställa de frågorna till de som är verksamma inom de aktuella områden eller som... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Julia

      Bli biolog utan matte?

      Jag vill studera biologi och inrikta mig på djur (tex djurskydd, djurhållning). Jag kopplar alltid naturvetenskapliga ämnen till svår matte men det kanske inte alltid är fallet? Jag ska plugga upp matte 2 så jag kommer förhoppningsvis ha behörighet...

      Anna: : Hej Julia!vill du läsa biologi-program eller fristående kurser? För behörighet till programmen i biologi på de svenska lärosätena gäller att det för särskild behörighet brukar... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Jawad Sakhi

      Får en lärare sätta minimigränsen för A 100%?

      Hej! Jag har uppfattningen att enligt regler på skolverket så gäller 90% rätt besvarade frågor på ett prov (även i ett kursprov) motsvarande för betyg A. Det som är konstigt för mig är att i ämnet kemi2 har en lärare som...

      Julia: : Hej Jawad,vi som svarar här på FRåGA SYV är SYV-ar, alltså Studie- och yrkesvägledare. Vi har inte kompetens i betygssättningen. Vad jag personligen tycker eller... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Paulina

      Komplettera kemi 2 efter folkhögskola, hur gör jag?

      Jag har läst samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Efter det har jag läst ett naturvetenskapligt basår på folkhögskola. Tyvärr klarade jag inte Kemi 2. Jag behöver verkligen den kursen. Hur gör jag bäst för att komplettera...

      Milla : : Hejsan,för att betyget i kemi 2 ej ska påverka ditt jämförelsetal, behöver du läsa den kursen på högskola-universitet (inom naturvetenskapligt basår eller... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Elin

      Hur går man till väga för att bli rättskemist?

      Hej! Jag är intresserad av att jobba med rättskemi, d.v.s. att undersöka exempelvis narkotika/droger i blod/hårstrån samt urin. Jag undrar hur man ska gå tillväga för att bli det. Vilken utbildning krävs? Räcker det med kemist? Eller?

      Anna: : Hej Elin, jag undrar om det är yrket Forensiker som du är intresserad av? Grundutbildning i kemi (t.ex kandidatprogrammet i kemi) är jag säker på att man behöver (som grund) och... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Lova

      Hur blir man forensiker?

      Hej! Jag heter Lova och går andra året på estetiska linjen, musik, och vill vidareutbilda mig till forensiker. Kommer läsa upp till matte 3c så den biten är klar. Jag tänkte plugga cell- och molekylärbiologi i Kristianstad och jag undrar om det...

      Anna: : Hej Lova,så vitt jag vet finns det 2 vägar till att kunna bli en forensiker: via polishögskolan och via naturvetenskapliga studier på högskolenivå. Utbildning till forensiker brukar finnas för... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga