1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan,

    det finns många olika gruppvägledningsövningar. vi valde ett antal - ca 15 st. - och presenterar dem på fragasyv.se/dokumentarkiv - men jag ska klistra in dem här neda också.

    Förslag på övningar till gruppvägledning:

    Övning 1: Goda egenskaper
    Uppgift till deltagare: att förbereda innan man träffas i grupp - någon form av "illustration" av sina goda (positiva) egenskaper (hemuppgift). "Illustrationen" kan vara i form av ett eller flera föremål, bilder, historier eller mind-map. På så sätt får deltagare tid att reflektera över sina egenskaper. Vägledaren kan också säga till deltagare att det är OK att ta andra personer till hjälp om de t.ex. inte kommer på något bra själva - det kan vara klasskamrater, familjemedlemmar eller andra personer de känner. Sen presenterar varje deltagare sina egenskaper. Man kan variera övningen genom att ta det i flera etapper: t.ex. först i mindre grupper och sedan inför en större grupp - berättar & reflekterar kring sina egenskaper.

    En annan variant är att man arbetar i par och "den andre" berättar om personens goda egenskaper i stället för att personen gör det själv. 

    Ännu en variant är att man tar upp viktiga egenskaper - dvs man förbereder illustrationen på de egenskaper som man tycker är goda och viktiga egenskaper (oavsett om man anser att man själv har de eller ej) och man bör också berätta varför man tycker att just den egenskapen är viktig - i vilka situationer och varför.

    Man kan också (utan att ge hemuppgift) ställa en spontan fråga i början av ett gruppvägledningstillfälle: - Vilka är dina viktigaste egenskaper? alternativt: - Kan du nämna tre av dina goda egenskaper och illustrera med situationer? Vägledaren kan ge eleverna/deltagare fem eller 10 minuter för att fundera över uppgiften. På så sätt kan man använda den tiden som finns till förfogande (under en resa eller om en håltimme i elevernas schemat uppstår oväntat).

     

    Övning 2: Positiv energi
    Inför ett gruppvägledningstillfälle (hemuppgift): skriva upp "plus-minus" lista. Under "+" skriver man saker som gör en glad, dvs ger ger positiv energi och  under "-" - saker som gör en ledsen och trött, dvs tar krafter. Varje deltagare berättar sedan inför gruppen om de saker från vardera "halvan" och delge hur/om du kan få in mer av det som ger positiv energi till vardagen. De övriga deltagare får då fylla på sin egen "lista" med det som ger energi. 

    Variant på övningen är att man gör "hemuppgift" på plats, dvs  i början av gruppvägledningstillfälle. 

    Vägledaren kan innan redovisning börjar ge uppgift att välja några (t.ex) tre av de bästa tipsen på saker som ger energi - som de själva inte tänkte på men nu också kan ha nytta av. Man behöver sedan inte be deltagare att berätta vilka saker de tänker "låna" från sina gruppkamrater. På så sätt berikar man varandra men ingen behöver känna att ens egna tips inte blev uppskattade av de andra i gruppen.

    En annan variant är att var och en i gruppen är tvungen att välja en sak från varje gruppkamratens redovisning som "bästa tipset" och man kan i slutet av vägledningstillfället skriva en gemensam lista av de bästa tipsen där ett tips från varje deltagare finns med. 

     

    Övning 3: Drömyrket
    Deltagare får först skriva upp sitt drömyrke eller ett yrke som de är intresserade av. De får också skriva ner vad de tror de behöver ha för utbildning för att kunna jobba med det som de vill jobba med samt uppge om de har andra frågor om yrket. Sedan finns det olika varianter på fortsättningen:

    - vägledaren kan hitta information om deltagarnas drömyrken och ge dem information; 
    - deltagare kan hjälpa varandra med att hitta information - man kan t.ex. "lotta ut" i gruppen vem som får vilket yrke att leta info om;
    - man kan leta information tillsammans och vägledaren förklarar vilka tillvägagångssätt som finns att leta relevant information på, vilka hemsidor man kan "lita på" vad det gäller info om yrken och om arbetsmarknaden, på så sätt lär man ut även källkritiskt förhållningssätt.
     
     
    Övning 4: En enda fråga
    Vägledaren ställer en enda fråga, t.ex. frågan: Hur tror du att andra människor tycker om dig?
    Varianter på genomförande:
    1. skriva ”uppsats” (enskilt uppdrag) om vad man tror att andra tror om en, som sedan kan användas som underlag för vägledningssamtal
    2. jobba i par eller i grupper á tre. Den som lyssnar ska skriva upp och berätta för gruppen saker som ”talaren” tycker om sina egenskaper utan att lägga till sin egen åsikt. Gruppen uppmanas sedan att kommentera med fokus på bra egenskaper samt ge konstruktiv kritik till sig själv och till de andra: att nämna något som faktiskt går att förändra/förbättra.
     

    Övning 5: "Själv är bäste dräng"Uppgift för deltagarna i vägledningsgruppen: att de själva /enskilt eller i en grupp/ bör komma på vilka frågor de vill ställa och diskutera. Sedan kan alla i gruppen hjälpas åt att svara på de frågeställningar som kommer upp. Det som är utmärkande för den övningen är att inga förberedelser krävs. Vägledaren kan vara mycket spontan och påbörja gruppvägledningen under tiden som uppstår spontant (t.ex. om en håltimme i schemat uppstår oväntat).

    En variant på den övningen är att man på förhand delar ut uppgift att förbereda frågor och man kan variera övningen genom att t.ex. be deltagare att skriva upp sina frågor på små papperslappar och alla drar upp en lapp utan att man vet vem som har skrivit ner frågan - och man får till uppgift att försöka hitta svar på frågan till nästa gruppvägledningstillfälle. Om man inte hittar svar på frågan, bör man försöka komma med förklaringen på varför svar inte kunde hittas.

    Övning 6: Manusförfattare
    Uppgift (hemuppgift eller utförs "på plats", dvs under ett gruppvägledningstillfälle): skriva filmmanus med titel "Mitt liv om fem år" (alternativt "Mitt liv om ett år (3 år; 10 år eller annat antal år)". Det som bör (förslagsvis) framgå av filmmanuset är bland annat: land, ort, boendeform (lägenhet, villa, kollektiv), yrke eller utbildning, familj (singel, gift, sambo, särbo, växelbo och ev.antal barn), hobby, husdjur, hur man spenderar sin semester. 

    När manus är färdiga, diskutera i små grupper och de som vill kan även redovisa inför en stor grupp. För dem som redovisar inför hela gruppen, kan gruppen hjälpa till att sortera: vad man själv kan bestämma över helt och hållet och vad man har enbart delvis kontroll över.


    Övning 7: Trollstaven
    Redskap som behövs - en "trollstav" (en pinne, en penna eller ett annat föremål som får agera "en trollstav"). Deltagare turas om att "förvandla sig" till "den man vill vara". Trollstaven går runt (en variant är att man lottar ut i vilken turordning som deltagare får använda "trollstaven"; gruppledare /vägledaren/ kan börja för att ge exempel, inspirera och förklara att det "inte finns några begränsningar" och man får förvandla sig till den man vill vara. Man får "trolla sig" till vilket yrke som helst. 

    Övning kan genomföras i olika varianter: t.ex. kan vägledaren be deltagare "trolla i fantasin" och skriva upp sitt drömyrke på en lapp, men inte visa för någon. Alla lappar samlas in i en "trollhatt", sedan drar man upp en lapp i taget och diskuterar kring yrket: vilken utbildning behövs? möjlighet att försörja sig på det yrket genom att t.ex. starta eget? känner någon av deltagare en person som har det yrke? 

    Övning 8: "Happy is a man whose job is his hobby"?
    Vägledaren förklarar vad "hobby" är och ber gruppdeltagare att nämna så många hobby de kan komma på. Alla hobby skrivs på tavlan. Diskussion följer kring följande: kan man försörja sig genom sin hobby? Vill man försörja sig genom sin hobby? Stämmer det alltid att det är bra att arbeta med det som man älskar att göra på fritiden? Vilka för- och nackdelarna är? 

    Övning 9: Tipspromenad
    Uppgift som deltagare får är att göra (sätta ihop) material till Tipspromenad som handlar om YRKEN (vanligaste yrken, ovanliga yrken, nya yrken, yrken som vuxna i din familj har, yrken som intresserar dig) eller om UTBILDNINGAR (beroende på ålder på deltagare kan man specificera: gymnasiet och/eller eftergymnasiala utbildningar). Uppgift kan utföras enskilt eller i små grupper (2-3 deltagare per grupp). 

    Tipspromenad, som varje deltagare (eller en liten grupp) tog fram - använder man sedan i början av varje gruppvägledningstillfälle. Den gruppen som satt ihop Tipspromenad, rättar allas svar och tar fram vinnaren. Vid flera lika bra svar, kan vinnaren lottas ut (och gruppvägledaren förklarar att utlottning kan även äga rum vid antagning till en högskoleutbildning - när antal sökande med lika bra betyg eller resultat av högskoleprovet är fler än utbildningsplatser). Resten av tiden under varje vägledningstillfälle (efter Tipspromenaden) använder man för att diskutera kring frågorna som ställdes i Tipspromenaden i början av vägledningstillfälle. 

    Efter det att man använde alla Tipspromenader, kan man rösta fram en av dem (eller vägledaren väljer) och den används under t.ex. Öppet hus på skolan, under föräldramöte eller någon Skoldag/sommarfest på skolan - för flera klasser samtidigt. 

     

    Övning 10: JaG i korta drag
    Presentationsövning som kan genomföras i olika varianter, exempelvis:
    1) varje deltagare skriver ner en kort berättelse om sig själv (hemläxa) och lämnar in till vägledaren, som läser upp allas berättelser och gruppen försöker gissa vems berättelse det är;

    2) jobba i par: berätta för varandra - och sedan "redovisar" den andre för hela gruppen (A. berättar om B. och B. - om A.);

    3) uppgiften kan bestå i att skriva ett CV.

    Mål är att ta fram så korta som möjligt berättelser eller CV, men följande bör framgå: namn, ålder, var man bor, vad man gör (arbetar, studerar) just nu, intressen, egenskaper, historia (hur blev jag den jag är idag), "på gång" (vad kommer näst), en rekommendation: tips om ngt. intressant att läsa eller göra (t.ex. besöka en viss plats) för övriga i gruppen, "det visste du inte om mig" - knorren (t.ex att man tidigare har bott utomlands eller att man har ett exotiskt husdjur).

    Syfte med övningen: att lära känna sig själv och varandra bättre + att kunna ta fram korta men informativa berättelser om sig själv som kan vara mycket användbara i olika sammanhang (t.ex. på anställningsintervju, när man oftast ombeds berätta om sig själv).



    Övning 11: En fråga som beror mest
    Uppgift till deltagare: att hitta en fråga  på www.fragasyv.se och förklara varför man valde just den frågan: det kan t.ex vara så att man själv vill ha svar på samma eller liknande fråga eller att man tycker att man kan ge ett bättre svar på frågan. Varje deltagare redovisar sedan inför en stor grupp: vilken fråga hen valde och förklarar varför.

    En variant på genomförande: arbeta i små grupper (2 - 5 personer) och gemensamt välja en eller flera frågor - t.ex. om grupper är á 3 personer kan man ge i uppdrag att välja 3 frågor (utan att ge instruktioner om just hur gruppen bör gå tillväga för att välja frågorna). Det blir på så sätt en samarbetsövning också. I efterhand - när frågorna är valda och förklaringarna på varför just de frågorna är valda, är färdiga, ställer vägledaren en oväntad fråga: - Hur gick ni i gruppen tillväga för att välja frågorna?


    Förväntade svar från grupper: a) var och en valde sin fråga enskilt; b) frågorna valdes av alla gruppmedlemmar gemensamt - genom en diskussion och kompromisser; c) frågorna valdes av en i gruppen och de andra bara höll med; d) frågorna valdes slumpmässigt, "på må få"... eller "vi tog de tre senast inkomna".

    Man kan också få ett oväntat svar angående på vilket sätt frågorna valdes.

    Utifrån varje svar (ang. vilken metod som användes för att välja frågorna) leder vägledaren en diskussion om gruppsamarbete: 
    varje persons roll i gruppen och om att vara "ledande/drivande" i gruppen respektive "passiv medlem" beror mest på personens egenskaper eller det som spelar roll är hur viktig just det ämne är för individen - eller om det är en kombination av "både och". 
    Kan vara bra (beroende på deltagarnas ålder, situation och på om det är en "långvarig grupp" t.ex. en klass som kommer att läsa tillsammans under 3 år på gymnasiet eller om det är en grupp som träffas bara en eller några få ggr) om gruppmedlemmarna kunde själv analysera varför just det "valsättet" som användes just i deras grupp (vad det säger om gruppmedlemmarnas personlighet, engagemang i frågan mm) och vilka "lärdomar" man kan dra av det.

     

    Övning 12: Lärare för en kvart
    Syfte med övningen: höja motivation inför framtida studier och yrkesval samt ge möjlighet prova-på "gå i lärarens skor".
    En bra övning för alla men speciellt för dem som funderar på att satsa på en lärarkarriär eller på ett annat yrke där man ofta redovisar eller presenterar material inför grupper.

    Hemuppgift som vägledaren ger till gruppdeltagare:
    var och en väljer ett tema för att "undervisa" gruppen i - kan exempelvis vara ett yrke eller en utbildningsform (t.ex. SFI, grundskola, gymnasieskola, högskola/universitet, folkhögskola, komvux eller yrkeshögskola) eller en undervisningsmetod (ex.självstudier, "the flipped classroom” eller ”learners autonomy”) eller Studieteknik (lär ut dina bästa tips) eller Söka-jobb tips (olika sätt att söka jobb på). En ”lektion” är tidsbegränsad till t.ex. mellan 10 min och en kvart (eller max 20 min). ”Läraren” (varje gruppdeltagare) får själv bestämma vilka läromedel hen använder sig av och på vilket sätt hen kommer att kontrollera att ”eleverna” (de övriga gruppdeltagare) har lärt sig det som ”lektionen” hade för avsikt att förmedla.

    Efter det att alla ”lärare” genomförde sina lektioner, kan man upprepa övningen: ge samma uppgift en gång till, men denna gången väljer ”lärare" ett annat tema att undervisa i. Syftet med upprepning av samma övning: att gruppdeltagare utvecklar sina undervisningsmetoder. En positiv förväntad "bieffekt" är att gruppdeltagarnas självförtroende stärks och förståelse inför de utmaningar som läraren ställs inför - bli större. 



    Övning 13: "Hen" som yrkesutövare
    Gruppen får i uppdrag att rita en kvinno- & en manskropp & snabbt (t.ex. på en minut) skriva ett antal (t.ex. 10 stycken) yrken som hör till varje ”figur"; eftersom det är väldigt ont om tid, skriver man ner de yrken som man först tänker på (utan att tänka för mycket för att man inte hinner det). Fortsätta övningen med att gå igenom yrkena och diskutera gärna kring ”manlig sjuksköterska”, ”kvinnlig VD” och lärare/lärarinna men även direktör/direktris *. 

    Avsluta med att fråga hur många av gruppdeltagare använder gärna ordet ”hen” och om de kan nämna något yrke som inte passar män eller kvinnor och be dem förklara - varför de tänker så.

     

    Övning 14: "Viktigaste prylen"
    En övning som belyser den kreativa sidan av ingenjörsyrken. Här >> kan man skriva ut en sida med en uppgift som kan lösas enskilt eller i grupper.
    Mål med övningen: väcka intresse för teknik samt ge en inblick i hur ingenjörer arbetar med produktutveckling (en ingenjör kan arbeta med ett eller flera steg av produktutvecklingscykeln).
    GENOMFÖRANDE: Skriv ut övningen (som kommer från Teknikföretagen/Ingenjörsvägen) helst på en färgskrivare & på en A3-sida.
    Uppgiften kan lösas enskilt, i par eller i små grupper. Dela ut en utskrift per deltagare/grupp. Redovisning sker inför stora gruppen. Man kan efter redovisningen be deltagarna rösta för:
    1. Vilket förslag är det mest kreativa?
    2. Vilket förslag är det mest realistiska?
    3. Vilken ”framtidspryl" vill man själv ha?
    Denna övning kan även användas av handledare inför val av teman för gymnasiearbete.

    Övning 15: "Fördomar om yrken"
    DeItagare deias in i grupper och varje grupp "får" varsitt yrke och en uppgift att skriva ner hur de tror en person som har detta yrke är: de får "gissa" personens Ålder, Civilstatus, personens bostad (villa, hus, radhus, lägenhet, på landet) märke på bil, inkomst, favroit maträtt, utbildning, intresse/hobby och dyIikt.
    DeItagare skriver detta var för sig och får inte prata med varandra förrän alla skrivit klart i gruppen, sen är de bara att de börjar jämföra med varandra. Har de liknande bilder av yrket, eller skiljer det sig? Så småningom kan vägIedaren (övningsIedaren) fråga varje grupp om något som de tycker utmärker sig, och ber varje grupp beskriva en sammansatt bild av deras "yrkesuppfattning".
    /Det brukar vara många som skriver samma sak! En roIig övning och som på sätt och vis också är "en ögonöppnare". /

    *** *** ***

    Som direktris är man förbindelsen mellan designer & fabrik, man förverkligar modedesigners  kreativa visioner genom att omvandla dem på ett sätt som möjliggör en större produktion.

    Frågor och svar taggade med 'naturämnen' (81 st.)

    • Cirkulation

      Natur eller Ek?

      Jag undrar bara vilket gymnasieprogram jag ska välja jag har cirkulerat runt ett bra tag nu och jag funderar mellan Naturvetenskapsprogrammet och Ekonomi programmet. Jag vet att jag kan klara natur men jag vet att det skulle gå bättre akademiskt om jag tog ekonomi, men...

      Milla : : Hej!Jag vet inte om Per Brahegymnasiet alltid förlägger studier i fysik från årskurs 2 eller om de gör det tillfälligt t.ex på grund av lärarbrist, det får du fråga på den skolan... Läs hela svaret
    • vilsenpånatur

      Hur påverkas mina studier av IB?

      Hej, jag går just nu i ettan (natur) och har biologi, kemi, svenska, engelska och matte 1c, 2c och fysik 1 nästa termin. Har också samhällskunskap, franska 3 och idrott(blir inte klar förrens tvåan). Vet att IB finns sen innan, men fick hem brev där man kan läsa utomlands på IB. Skulle nog tycka...

      Milla : : Hej,jag undrar hur realistiskt är det för dig att kunna läsa på gymnasienivå utomlands? Om du vill läsa IB-programmet så finns det även i Sverige. Allmän information om... Läs hela svaret
    • sommarsolen

      Folkhögskolekvoten för läkarprogrammet?

      Hej! Jag går just nu tvåan på naturvetenskapsprogrammet och kommer ta studenten nästa år med full behörighet (nat/nat). Jag hoppas på att kunna studera till läkare i framtiden men betygen räcker inte riktigt till. Snittar mestadels B/A - men det går inte hela vägen. Jag såg att det finns...

      Milla : : Hej,regler och villkor kan förändras över tid och ibland träder de nya reglerna i kraft med kort varsel, därför är det svårt att vara säker på exakt vad som kommer... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan jag få några bra råd inom naturvetenskap?

      Hej! Jag är 16 år och går första året på natur. Snart ska jag välja natur natur eller natur samhäll. Jag kommer nog välja natur natur eftersom jag vill bli astronom i framtiden. Jag tycker dock att fysik är svårt och matte är inte helt lätt. Vad krävs det för betyg för att bli astronom? Vad ska...

      Anna: : Hej Johannes!Särskild behörighet som universitetsutbildningar i astronomi brukar kräva är godkända betyg i gymnasiala kurser Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. Kemi2 brukar inte... Läs hela svaret
    • Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • Roro

      Vad är det för skillnad på inriktade och valbara kurser?

      Jag läser på Komvux nu och behöver läsa 650 poäng för att få en full gymnasieexamen (komvuxexamen) inom naturvetenskap och teknik. Nu säger jag endast vissa betyg jag har godkänt i för jag har godkänt i Biologi 1 och 2, kemi 1, men i...

      Mikael: : Hej Roro,du behöver inte läsa matematik 4 eller 5 eller fy 2 eller kemi 2. Ta en titt på Programplan för NA på gymnasieskolan. Bortse från... Läs hela svaret
    • Gustaf

      Kan jag läsa upp Naturkurser efter gymnasiet?

      Hej! Jag valde SamBet och blev precis klar med mitt första år. Jag tycker att det är allt för sent att byta program till Natur men jag skulle gärna vilja jobba med djur, djurforskning, djurvårdare eller inom biologi generellt. Kommer jag fortfarande kunna läsa upp behörigheter senare på till...

      Julia: : Hej Gustaf,det är stor skillnad på vilken utbildning som krävs, beroende på vilket yrke du siktar på:kika gärna på yrkesbeskrivningar - djurvardare-djurskotare, forskare och... Läs hela svaret
    • Josephine

      Vad motsvarar Naturkunskap 2?

      Hej, På samhällsprogrammet kan man ju välja högre matte samt naturkunskap 2 som tillval. Vad motsvarar naturkunskap 2 jämfört med naturprogrammet? Tänker då på behörighet på universitetet. Kan man t ex läsa till biolog eller liknande med hjälp av naturkunskap 2 eller gör kursen inget för ens...

      Anna: : Hej Josephine,gymnasial kurs naturkunskap 2 innehåller delar av kurserna Kemi1, Biologi1 och fysik1a.Nk2 krävs för särskild behörighet till antal högskoleutbildningar, t.ex till... Läs hela svaret
    • Christian

      Prövning i naturkunskap 1 för betyg i na1a 1 och na1a2?

      Hej! Jag försöker just nu höja mitt meritvärde genom prövning och funderar på naturkunskap 1. Jag har D betyg i na1a 1 och na1a2. Kan jag söka till naturkunskap 1 och på så sätt höja båda mina betyg samtidigt eller måste...

      Julia: : Hej Christian, vi fick nu svar från Antagningshandläggare på Avdelningen för antagning och studentstöd vid Universitets- och högskolerådet (UHR), som svarar attdet... Läs hela svaret
    • Sambelev123

      Naturvetenskapligtbasår?

      Jag har tänkt att läsa ett naturvetenskapligt basår på universitet för att få behörighet inom vissa naturutbildningar.inför mitt prgramfördjupningsval finns naturkunskap 2 som alternativ. Nk är en kurs med kemi1, biologi1 och fysik 1 samman bakat i naturkunskap 2. Hur blir det sen när man ska...

      Julia: : Hej,Nk2 är en lika stor kurs som Biologi 1 eller som Kemi1. varje kurs är á 100 gymnasiala poäng. Fysik1a är en större kurs, á 150 poäng. Alltså tar det längre tid att läsa... Läs hela svaret
    • Anastasia

      Vad är jag behörig till efter natur-sam?

      Jag ska snart börja i gymnasiet och funderar på att gå naturvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap. Just nu är jag mest inne på att gå juridiklinjen i framtiden, men jag är även intresserad av att bli till exempel forskare inom kemi....

      Daniel: : Hej!Juristprogrammet kräver för behörighet godkända betyg i samhällskunskap 1b och i historia 1b och båda de kurserna ingår i NA, oavsett inriktning, som obligatoriska... Läs hela svaret
    • Kevin

      Gymnasieexamen från komvux för naturprogrammet?

      Hej, Jag läste natur/natur och fick ett studiebevis. Jag fick underkänt i matte 4 och gymnasiearbetet. Jag fick även ett streck i biologi 2. Jag behöver minst 200p godkänt mer än jag har nu för att uppnå poäng kraven för en gymnasieexamen. Min fråga är: räcker det för mig att läsa upp...

      Daniel: : Hej Leo,du kan på komvux (tillsammans med SYV på komvux i din "hemkommun") göra planering mot examensbevis från ett annat program - behöver inte vara just Natur.vet.programmet. Och... Läs hela svaret
    • Filip

      Läsa in till dubbel gymnasiekompetens?

      Hej, jag går tredje året på teknikprogrammet inriktning teknikvetenskap. Jag ska efter gymnasiet läsa in Kemi 2 och Biologi 2 på folkhögskola och har tänkt att möjligtvis lösa in resterande kurser som skiljer mitt program från...

      Anna: : Hej Filip,att ha läst kursen Naturspecialisering på gymnasial nivå krävs inte för behörighet till högskoleutbildningar (i alla fall inte i Sverige). Om det är möjligt att... Läs hela svaret
    • varti

      Går det att läsa enstaka kurser från läkarprogrammet?

      Hej, kan man läsa separata kurser från läkarprogrammet utan att gå i själva läkarprogrammet? Jag tänker att jag kan läsa enstaka kurser som ingår i läkarprogrammet tills jag kommer in. Kan de sedan tillgodoräknas i läkarprogrammet...

      Liselotte: : Hej!Det du beskriver i din fråga är ingenting vi på FRåGA SYV känner till eller kan rekommendera. Jag tror inte att kurser som ingår i läkarprogrammet kan... Läs hela svaret
    • Ida

      Är det försent att byta inriktning?

      Hej! Jag har precis gått klart första året på naturprogrammet och har nu sommarlov. Vid inriktningsvalet som gjordes, valde jag inriktning natur. Nu börjar jag bli osäker och ångra mig, och undrar och det går att byta inriktning eller om det...

      Julia: : Hej Ida,kontakta SYV på din skola och fråga om det fortfarande möjligt att byta inriktning. Det är varje skola som själv bestämmer hur och när de delar upp elever mellan... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga