Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'sociologi' (61 st.)

    • Lislo

      Olika vägar för att bli kurator?

      Jag ska plugga Sociologiprogrammet i höst. Jag undrar om det är möjligt att få jobb som kurator efter att ha pluggat Sociologiprogrammet och kanske kurs inom socialt arbete? Eller finns det något annat jag kan plugga till efter utbildningen för att chansen ska...

      Milla : : Hej!Det finns i princip en väg till att i Sverige bli kurator och den vägen går via socionomprogrammet. Med det sagt, så är det för arbetsgivare ej förbjudet att som en annan sort kurator... Läs hela svaret
    • Stuvade makaroner

      Vad ska jag studera om jag är intresserad av sociala frågor?

      Hej! Jag går nu 3e året på gymnasiet och ska göra mitt val snart. Jag är dock väldigt osäker på vilken utbildning jag ska söka till. De som kretsar runt min hjärna just nu är: Socionom, Sociologi, Socialantropologi och Mänskliga...

      Milla : : Hej!Det är bra att du har identifierat dina intressen och vilka typer av samhällsfrågor du vill arbeta med. Alla de utbildningar du nämner i din fråga har potential att... Läs hela svaret
    • wezzah

      Kan jag komplettera behörighet för KPU senare?

      Hej! Jag läser för närvarande samhällsvetarprogrammet på MIUN, sista terminen. När jag blir klar innebär det att jag bland annat har läst 90 hp statsvetenskap och 60 hp sociologi, med mera. Sammanlagt 180 hp. Behörighet till ämneslärare, två ämnen till gymnasiet är emellertid...

      Milla : : Hej,du får bäst (mest rätt) svar från antagningsgruppen på det lärosäte där du vill läsa KPU. Ansökan måste man göra inom anmälningsperioden... Läs hela svaret
    • Ebba

      Efter kandidat i sociologi?

      Hej! Jag undrar vilka vidareutbildningar som är tillgängliga efter att man slutfört kandidatexamen i sociologi. Jag bor i Göteborg och vill läsa antingen på plats i Göteborg eller distans på något annat lärosäte. Jag är...

      Milla : : Hejsan,vad gäller "distans" - glöm inte att det är skillnad på distans med eller utan Obligatoriska träffar. Så, när du tittar på "distans-utbildningar" glöm inte... Läs hela svaret
    • theera

      Vad skall jag studera?

      Hejsan. Jag är en person i 34års åldern som funderar på vad jag skall ta vägen i livet. Jag har jobbat många år inom servicebranchen, redan på mitt första jobb fick jag en ledarposition och det verkar vara något jag har fallenhet...

      Milla : : Hej,du skriver om att du är intresserad av psykologi och sociologi men du, av ekonomiska skäl, inte kan läsa en lång utbildning för att du har använt det mesta av din CSN-"kvot"/veckor med... Läs hela svaret
    • wbeter

      Är det lättare att komma in på fristående kurser om man redan gått en?

      Hej! Jag har blivit mer förstådd i fristående kurser som alternativ till fullständiga program. Jag förstår fördelarna med säkerheten av ett program, och det är därför jag ställer denna fråga: Ifall jag går ett år...

      Milla : : Hej,när du söker till fristående kurser (på grundnivå, alltså ej på avancerad nivå) på högskola eller... Läs hela svaret
    • Elin

      Kan man läsa till en filosofie kandidatexamen i sociologi på distans?

      Hej! Jag läser nu fristående kurser som ingår i det beteendevetenskapliga programmet på hkr. Till sommaren har jag läst Sociologi I, Kriminologi I och psykolgoi I. Jag måste nu välja ett huvudämne av dessa att ta en kandidat inom och tror att jag...

      Mikael: : Utbud kommer fastställas i sin helhet till 15 mars 2023, ännu kan man inte se allt som blir sökbart till HT23.
    • Sociolog

      Arbeta utomlands som sociolog?

      Hej Jag har studerat till Sociolog i Lunds universitet och undrar ifall man kan arbeta med sin kandidat utomlands? Funderar på ifall jag skall flytta till Spanien men vet inte hur det ser ut där borta? Finns det jobb inom just detta arbetsområde?

      Mikael: : Hej! Vänd dig till den spanska ambassaden och fråga om yrket Sociolog är i Spanien reglerat eller inte. Om inte då bestämmer varje arbetsgivare själv med vilken utbildning hen anställer men... Läs hela svaret
    • Frida

      Hur många HP av pedagogik är det i förskollärarprogrammet?

      Hejsan, Jag är utbildad förskollärare och skulle vilja utbilda mig till beteendevetare. Eftersom jag redan har läst ett antal poäng i pedagogik, kan jag tillgodoräkna de högskolepoängen till en beteendevetarexamen? Tänker att jag då skulle kunna läsa till 90 hp av psykologi och sociologi....

      Mikael: : Hej Frida! Du måste göra planering tillsammans med studievägledare på den institutionen där du vill ta ut beteendevetenskaplig examen. Du kan få lite olika svar... Läs hela svaret
    • Vuxen

      Lärare till beteendevetare?

      Kan jag med en lärarexamen från förskola upp till grundskolan årskurs 6 bygga min egen examen till beteendevetare? Har läst 15 hp sociologi bland annat.

      Milla : : Hej Josefin!"Beteendevetare" är ett samlingsnamn för ett antal närliggande yrken. Och de yrken är icke-reglerade: det betyder att arbetsgivare anställer "vem de själva vill, med vilken... Läs hela svaret
    • Madeley

      Kan jag bli sociologilärare och franska lärare?

      Hej jag undrar om hur man ska gå till väga för att bli ämneslärare och undervisa ämnen som är helt olika från varandra, gäller de enbart att läsa enskilda kurser på högskola och sedan komplettera med KPU, eller vad kan man...

      Anna: : Hejsan,läs gärna information om Utbildning i yrkespresentationen Sociologilärare. Att gå via KPU, alltså läsa 120 respektive 90 högskolepoäng i sina blivande... Läs hela svaret
    • Emilia

      Masterexamen eller socionom?

      Hej! Jag har sedan tidigare en kandidatexamen i internationella relationer men vet inte vilken väg jag ska ta nu som leder till jobb. Jag har redan kommit in på socionomprogrammet och vet att det brukar sägas att det finns många jobbmöjligheter för socionomer och att en socionomexamen ofta...

      Julia: : Hej Emilia,det är omöjligt att ge några garantier. Man kan med vilken utbildning som helst ändå finna sig i arbetslöshet, tyvärr. Mycket beror på ren tur också, men även... Läs hela svaret
    • Emma

      Ska jag plugga till socionom eller sociolog?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet nu i somras och har tagit ett sabbatsår/sabbbatshalvår för att volontärarbeta utomlands. Jag är väldigt intresserad av samhällsfrågor ur ett övergripande perspektiv och tror därför sociologi hade passat mig bra. Jag hade helst velat jobba inom ideell sektor. Dock...

      Julia: : Hej Emma!det finns inte många jobb som t.ex Rädda Barnens generalsekreterare - sådana jobb är förhållandevis väldigt få. Majoritet av de som tar examen från... Läs hela svaret
    • Elissa

      Hur blir man lärare i sociologi, psykologi och filosofi?

      Hej! Jag funderar på att bli gymnasielärare i sociologi, psykologi och filosofi och jag har för mig att för att bli legitimerad lärare i dessa ämnen måste man först läsa de ämnen man vill undervisa i på högskolan och sedan ansöka till KPU för att få ut en lärarlegitimation. Min fråga är då:...

      Julia: : Hej,det vi vet om yrket Sociologilärare berättar vi på framtid.se/yrke/sociologilarareFör att bli behörig sociologilärare gäller förordningen (2011:326) om... Läs hela svaret
    • Olivia

      Ämneslärare i samhällskunskap och psykologi/sociologi?

      Hej! Jag funderar på att plugga till ämneslärare och skulle då vilja läsa samhällskunskap som första ämne. Som andra ämne skulle jag vilja ha psykologi eller sociologi. Vet ni om dessa kombinationer erbjuds någonstans? Hur kan man annars gå till väga för att bli lärare i dessa ämnen? Tacksam för...

      Anna: : Hej Olivia,utbud på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer att fastställas till mitten på mars 2021 då anmälningsperioden börjar. Ännu kan man... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga