Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'poäng' (112 st.)

    • Lucas

      Kan man använda kurser man redan läst för att bygga en ny egen examen?

      För att bygga en egen examen behöver man, som jag förstått det, läsa 90 poäng i huvudområdet, och 90 poäng valfritt. Kan man då i teorin använda kurser som man läst i en examen som jag redan tagit som dessa 90 valfria poäng? Om...

      Milla : : Hej,jag är en allmän SYV och inte expert på den typen av frågor som du ställer nu, jobbar inte med att utfärda kandidatexamina... men jag kan dela med... Läs hela svaret
    • Tida

      När kan man senast avsluta kurs för att ha med betyget i antagning?

      Hej! Jag håller på att läsa engelska 7 för att höja mina poäng. Jag har redan skickat min sandöken genom antagning.se. Nu är det dags för mig att boka muntlig examination och undrar när kan jag senast ha provet för att den ska vara med i betyget när den skickas? Min andra fråga är...

      Milla : : Hej,sista dag för komplettering av ansökan till svenska högskole-universitetsutbildningar blir den 1 december 2023 (det kan du se... Läs hela svaret
    • kompisensalias

      Pussla ihop betyg från gymnasiet och komvux?

      Hej! Jag hade behövt lite hjälp då jag bor i en storstad och på så sätt är det i princip omöjligt att få kontakt med syv. Jag hade väldigt gärna velat studera en fristående psykologikurs på universitet och sedan se vart det leder mig i mina studier. Mitt problem är bara att jag inte har...

      Milla : : Hej!Grundläggande behörighet till svenska högskole-/universitetsutbildningar kan man få på flera olika sätt:-- examensbevis från gymnasiet eller komvux - är ett... Läs hela svaret
    • Aurora

      Hur fungerar examensbevis från komvux och gymnasiet?

      Hej! Jag går i trean på gymnasiet på sam-linjen med estetisk variant. Jag har varit tvungen att hoppa av två 50-poängskurser (som inte krävs för att få examen) i år på grund av utmattning och får därför bara ihop 2400 poäng från gymnasiet. Jag har lite frågor om vad jag har för alternativ...

      Milla : : Hej,om du får studiebevis från gymnasiet, så kan du göra planering mot examensbevis med SYV på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. I examensbevis... Läs hela svaret
    • Student

      Hur stor skillnad gör ett högre betyg i en kurs på slutbetyget?

      Hej, jag har har: 18,62 i betyg (Varav endast 18,12 brukar användas på antagning.se när jag söker program - antar att något meritpoäng inte räknas med då?). Jag behöver 19,50 för att komma in på önskat program.

      Daniel: : Hej Lotta;engelska 7 krävs inte till någon utbildning i Sverige (i alla fall är det så att vi inte känner till ngn utbildning i Sverige som skulle kräva den... Läs hela svaret

    • Elev

      Hoppa av gymnasiet och börja komvux hur räknas poäng?

      Hej! Är 18 år och fyller 19 senare i år. Går tvåan på gymnasiet idag, eftersom jag fått gått om pga att jag vart sjuk. Funderar på att hoppa av gymnasiet för att läsa till gymnasieexamen via komvux. Går idag fordon &...

      Mikael: : Hej, jag vill först försäkra mig om att du är medveten om att du tidigast kan börja läsa på komvux från den 1 juli det kalenderåret du fyller 20 år.... Läs hela svaret
    • Bayan

      Hur kommer man in i universitetet med både hp och betyg?

      Vet att många kommer in i universitet med både hp och betygen, dvs när man inte får tillräckligt med betyg eller poäng på hp så slår man ihop de och söker med de till utbildningen. Men hur funkar det egentligen? Vi säger att någon har totalt 19,5 merit poäng och får 1,5 på hp, blir det då som 21...

      Anna: : Hej, läs avsnitten Betygsurval och Högskoleprovsurval på antagning.se/sv/anmal-dig-och-hall-koll/platsfordelning-och-urval och du kommer att ta del av informationen som du kan lita... Läs hela svaret
    • Bayan

      Hur blir det när man läser kurser som ger mer än 2500 poäng?

      Hej! Jag går mitt andra år på natur och läser mer än 2500p, i ettan läste jag 2 utökade kurser och nu så läser jag även 2 till utökade kurser, det blir totalt 2900 poäng. Hur kommer det blir när min merit ska räknas, vet att det inte ska vara mer än 2500 poäng, kommer de då ta bort kurserna där...

      Anna: : Hej!de kurser som i din studieplan står som "utökat program" kommer i ditt examensbevis bli markerade med "U" och betyg i U-kurser räknas in i 2 fall: om en... Läs hela svaret
    • Alexandra

      Räknas den här kursen med?

      Hej Jag har läst både matte 1b och matte 1c eftersom jag tidigare hade läst på samhällsprogrammet men bytte första året till natur programmet. Jag har godkänt i både matte 1c och 1b. Kommer de matte 1b ingå i mina poäng? Jag behöver 100 poäng för att bli grundläggande behörig. Kan matte 1b...

      Anna: : Hej Alexandra!I examensbevis från gymnasiet och från komvux måste matematik 1a eller 1b eller 1c ingå. Endast en av de kurserna får ingå. Alltså kan inte både matte 1b och 1c... Läs hela svaret
    • Dexter

      Förlorar man på att bara ha 2400 poäng?

      Funderar på att säga bort en kurs (om det går) så att jag bara får 2400 poäng. Undrar om detta på något sätt påverkar mitt liv efter gymnasiet? Planerar inte att söka in till universitet så undrar om 2400 spelar jättestor roll om man t.ex. söker jobb direkt efter. Och kan jag ta 1 kurs på konvux...

      Anna: : Hej Dexter!på gymnasiet gäller det att för att uppfylla kraven och få ut Examensbevis så måste man ha minst 2500 betygsatta poäng och av dem minst 2250 poäng med betygen E... Läs hela svaret
    • Tatyana

      Läsa på komvux för att få CSN på högskolenivå?

      Hej jag började plugga på yrkeshögskolan men hoppade av då jag fick barn. Sökte sedan till universitetet och kom in men CSN beviljade mig inga pengar då jag inte fick några godkända betyg från yrkeshögskolan. CSN säger att jag måste läsa 28 högskole poäng för att få pengar igen . Så nu har jag...

      Mikael: : Om man läser en termin på heltid, läser man 30 högskolepoäng. På samma tid läser man 400 gymnasiala poäng, Så, min gissning är att CSN kommer nöja sig,... Läs hela svaret
    • Melina

      Räcker 2150 poäng för en universitetantagning?

      Hej! Jag har 2150 poäng, har godkänt i dom grundläggande ämena men läste matte 1 och 2 på komvux. Kan jag komma in på universitet med 2150 poäng eller måste jag ha 2250?

      Anna: : Om du vill komma in på universitet (eller högskola) i Sverige, måste du bl.a ha Grundläggande  behörighet. Grundläggande behörighet kan man uppnå på... Läs hela svaret
    • Erik

      Hur många betyg räknas med i jämförelsetalet?

      Hej, Jag undrar hur många av mina gymnasiebetyg som räknas med i jämförelsetalet då jag har läst en utökad kurs (matematik 5). Totalt har jag läst 2500 poäng (2600 med gymnasiearbete). Jag läste någon stans att man bara räknar med 2400 poäng för att få fram jämförelsetalet så det jag undrar...

      Anna: : Hej Erik,om du vill ha meritpoäng för matte 5, då kommer betyget i matte 5 räknas in, oavsett om det är en U-kurs eller en vanlig kurs, ej utökad. Och ingen annan kurs räknas... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga