Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'antagningsprov' (16 st.)

    • 1234op

      Antagningsprov på YH?

      Hej!

      Jag planerar att gå till YH och läsa IT-utbildning. Men först ker jag säkert behöva göra ett antagningsprov. Om jag kommer inte klara det. (Misslyckas med antagningsprovet) Vad kan jag förvänta mig med sådant resultat?

      Milla : : Hejsan,varje yrkeshögskoleutbildning i Sverige gör sin egen antagning och vissa YHutbildningar använder sig av antagningsprov men många gör inte det. Om den utbildning du vill komma in på använder sig... Läs hela svaret
    • seort70

      Färdighetsprov?

      När man tittar på estet utbildningarnas meridianvärde så blir man lätt förvirrad då antagningsprovet är en del av meridianvärdet. Hur kan man räkna ut på tex dans på Södralatin vad som är dansprovets poäng och...

      Milla : : Hej,frågor om antagningsgränserna (betygspoängen) i gymnasievalet besvaras bäst av de som jobbar med de frågorna och det är personal på gymnasieantagningskanslierna. Vad gäller Södra Latin... Läs hela svaret
    • Milla

      Kan man se meriten av antagningsprov poäng?

      Hej! I våras fick jag resultatet av mitt teater antagningsprov och har sedan dess undrat lite om det finns något sätt att veta hur antagningsproven bedöms? är det en mall eller är det olika från skola till skola hur svårt det är att få te.x max poäng (280)? Funderade också på om man kan se...

      Anna: : Hej Milla,jag vet inte om din fråga gäller ansökan till gymnasiet, till en folkhögskola eller till KKU, eller kanske till någon privat utbildning. Du uppger inte det i din fråga.Om... Läs hela svaret
    • Anonym

      Antagningsprov?

      Hej! Jag undrar om ett gymnasium som har antagningsprov för estet musik har högre kvalité, bättre undervisning och är bättre generellt än en skola som inte har antagningsprov för estet musik? Skulle det vara bättre om jag väljer den skolan...

      Anna: : Hejsan,ES/musik erbjuds i Sverige på cirka 120 gymnasieskolor. Vi hoppas alla skolor i Sverige är bra och att det handlar om vad man är intresserad av och vad som kanske är speciellt med de olika gymnasieskolorna.Om man... Läs hela svaret
    • Louise

      Påverkar rangordningen om gymnasiet tar in elev för inträdesprov?

      Hej! Om en elev har valt exempelvis ES-musik (och det krävs inträdesprov) men lägger valet på plats 10 i sin gymnasieansökan, kommer hen fortfarande få göra inträdesprovet eller är det endast om valet ligger i topp tre i elevens...

      SYV-besökare: : Hej Louise,det bästa rådet jag kan ge för att få reda på fakta i det fallet som din fråga gäller - är att ta kontakt med gymnasieantagningskansliet... Läs hela svaret
    • Lulu

      Meriten på estet sång i Vrg Jarlaplan och Värmdö Gymnasium?

      Hej jag undrar över att gå estet sång på Viktor Rydberg Jarlaplan och Värmdö Gymnasium. Och min fråga är är hur mycket poäng man kan få från antagningsproven på de gymnasium där man gör antagningsprov till estet...

      Mikael: : Hej,du behöver inte själv räkna fram den siffran, med vilken du kommer konkurrera om plats på gymnasiet - det gör personal på ditt gymnasieantagningskansli; din... Läs hela svaret
    • Adrian

      Hur får jag reda på information om intagningspros?

      Hej, jag funderar på att byta linje till en film linje och jag vet om att det är antagningsprov där, hur får jag reda på vilket datum det är? Skickar dem sms eller mail om det?

      Julia: : Hej Adrian,beroende på Vilken gymnasieskola man söker till, kan Olika "inkallnings-metoder" till antagningsproven finnas: på vissa skolor kan det finnas info på deras hemsida om fasta... Läs hela svaret
    • A

      Maxpoäng på ib?

      Hej! Jag vet att i internationella engelska gymnasiet så gör man prov och intervjuer. Men vad är max poänget för dessa prov?

      Julia: : Hej A, undrar du om ansökan/antagning till den här gymnasieskolan >>? I så fall vill jag råda dig gå på Öppet hus den 31 jan. Där kan du ställa frågor om bl.a antagningsprov och... Läs hela svaret
    • Emma

      Hur mycket kan antagningsgränsen ändras?

      Hej! Jag har sökt en estetisk linje som förstahandsval (teater) och på den skolan jag söker är den preliminära antagningsgränsen 565 poäng (vilket betyder att om jag får 20/20 på antagningsprovet måste jag ha 225 meritpoäng för att komma in). Jag undrar då med hur mycket antagningsgränsen brukar...

      Mikael: : Det är omöjligt att säga var antagningsgräns kommer att gå nästa gång, därför att många olika faktorer påverkar det! Vi håller tummarna för att du kommer in, lycka till!
    • Alice

      Hur ska jag gå till väga?

      Hej!

      Jag har precis sökt till det naturvetenskapligaprogrammet under den första gymnasievalsperioden. Jag har dock börjat fundera på om jag tog rätt beslut eller inte. Jag vet att det kommer en omvalsperiod men är osäker på om den linje jag...

      Mikael: : Hej, Man brukar kunna söka även till IB-programmet >>> under omvalet men för säkerhets skull hör med Gymnasieantagningskansliet eller med den IB-skolan dit du vill söka. Du kan också... Läs hela svaret
    • Adina

      Antagnings prov?

      Hej jag ska söka i januari till gymnasiet i estetiska med inriktningen bild och formgivning och jag undrar om antagningsproven är så viktiga. Eftersom nationella proven är just nu så är det väldigt svårt att hinna med att göra dom. Ska jag först och främst göra proven till mitt första och andra...

      Liselotte: : Hej Adina, antagningsproven är viktiga. Söka kan man givetvis, men frågan är då om man kommer in. Om det blir så att antal behöriga sökande blir färre än antal utbildningsplatser, då... Läs hela svaret
    • Zanna

      hur mycket merit behövs för estet dans?

      Hej, jag går i åttan och har vetat exakt vilken linje jag vill gå sedan femman i mellanstadiet och jag är orolig n u över att det kanske inte blir som jag vill. Jag har sökt otroligt mycket i månader men hittar inte någonstans hur mycket meritpoäng man behöver för att komma in på estet...

      Mikael: : På vissa gymnasieskolor ordnas det uppvisningar/auditions som kan bidra till urvalet på olika sätt:  det kan vara så att man bara måste klara en viss nivå på... Läs hela svaret
    • Ellika

      Kan jag göra antagningstestet en gång till?

      Jag har sökt teater på Södra Latin i Stockholm till gymnasiet. Jag fick då 15/20, som kanske räcker med de betyg jag har nu om lägsta intagningspoängen inte höjs mer än ca 10 poäng. Jag kände att jag inte gjorde så bra på antagningstestet, alltså när jag gjorde med min teaterlärare gick det så...

      Liselotte: : Hej Ellika! Tyvärr så tror jag inte du kan göra om antagningstestet. Du frågade på gymnasieskolan och fick svar, att det inte var möjligt. Att någon elev förut... Läs hela svaret
    • Kajsa

      Antagningsprov estetmedia?

      Hej! Nu är jag nyfiken på om det verkligen är antagningsprov på estet och media? Vissa säger att det är det och vissa säger att det inte är det. Beror det på vilken skola man söker? Tack :)

      Mikael: : Ja, Kajsa, det kan vara olika på olika skolor - till samma program och inriktning kan det på vissa skolor finnas tester eller arbetsprover men på andra skolor tas man in enbart på betyg.
    • Elsa

      Göra om teaterantagningsprovet?

      Jag vart inte nöjd med poängen jag fick på antagningsprovet till Södra Latins teater inriktning. Finns det möjlighet att göra om det, och hur ska jag i så fall gå till väga för att få göra om?

      Lena: : Hejsan, jag tycker du tar kontakt med Södra Latin och frågar om du nu under omvalsperioden har möjlighet att få göra om. Här får du kontaktuppgifter http://sodralatinsgymnasium.stockholm.se/personal/soderstrom-allard-tina Lycka till! /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga