Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'snitt' (16 st.)

    • Rebecka

      Snittbetyg meritvärde?

      hej! Jag gick ut gymnasiet 2009. Samma år valde jag att höja ett par av mina betyg. Jag har studerat kurser på universitetet och pluggar just nu Konstvetenskap. Jag har svårt att förstå hur jag räknar ut mitt snittbetyg och meritvärde. Det känns som en snårig djungel.. jag förstår att det beror...

      Anna: : Hejsan, ta dina betyg till syv på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. SYV-en på komvux kan söka expert-hjälp om hen själv inte vet hur hen ska svara på dina... Läs hela svaret
    • Ida

      Räknas F in i meritvärde?

      Hej, jag undrar om betyget F räknas in i snittet/meritvärdet när jag söker till universitet? jag märkte att mitt F-betyg inte visades när mina betyg kom upp på antagning.se. Jag undrar därför F-betyg inte räknas med när antagning.se räknar meritvärdet.

      Anna: : Hej Ida, Om ditt F-betyg är i ditt examensbevis markerat med "U" /utökad kurs, dvs om du enligt rektors beslut läste utökat program/, räknas inte det betyget in, i så fall.Men om F-betyg ingår... Läs hela svaret
    • Julius

      Tog studenten kan jag höja mitt snitt lite?

      Hej! Jag tog studenten våren 2017 och gick ut med ett snitt på 20.89, jag vill dock höja detta till omrking 21.1 eller så i hoppet om att komma in på läkarprogrammet till våren 2019 (antagningen våren 2018 låg på 21.04 i urval 2)....

      Mikael: : Förutom Högskoleprovet, som du säkert känner till ... Är det Prövningar i de kurser som ingår i ditt examensbevis -som är realistiska lösningar men i fall du ej har Max... Läs hela svaret
    • melis

      kan jag byta universitet från en stad till en annan?

      Hej! Jag kommer att söka till läkarprogrammet och eftersom snittet för att komma in är lägre i Umeå tänkte jag söka dit som första val. Om jag kommer in där, är det möjligt att efter några terminer(hur många isåfall?) byta till Göteborgs universitet och fortsätta utbildningen där? funkar...

      Anna: : Hej Melis, för att kunna byta måste det finnas en ledig plats, någon måste hoppa av utbildningen i Göteborg i så fall... men det kan man inte på förhand veta,... Läs hela svaret
    • Jonna

      Viktigast snitt eller betygen?

      Hej! Jag går tredje året på gymnasiet på Samlinjen och vill efter studenten plugga vidare på universitet på förskollärarutbildningen! Mitt problem är att jag oroar om jag kommer komma in. Jag har väldigt bra betyg, mina minsta är C men de flesta landar på B. Förutom tyska 2 och matte 2b där...

      Milla : : hej Jonna, för behörighet till förskollärarprogrammet som leder till yrket Förskollärare  krävs det godkända betyg i - Naturkunskap 1b (alt Naturkunskap 1a1+1a2) och i... Läs hela svaret
    • Josefin

      Komvux, hur mycket höjer det mitt betyg?

      Hej! Jag har precis tagit studenten och har 18,2 men fick ett F i ett 100 poängs ämne. Nu kommer jag att gå i komvux och läsa kursen igen, om jag höjer mitt betyg från F till E hur mycket kommer mitt snitt stt höjas med?

      Anna: : hej Josefin, om inte kursen du kommer att läsa på komvux ej er några Meritpoäng>, då blir höjningen ca 0.4, dvs ditt snitt kommer att höjas till 18.6. Om kursen ger... Läs hela svaret
    • melis

      Göra prövning i annat ämne istället för idrott & sedan ersätta?

      Hej! jag håller på att göra prövningar just nu, för att höja så att jag har A i alla mina ämnen (Vill komma in på läkarprogrammet) ett av ämnena jag behöver höja från betyget C är IDROTT 1, jag undrar ifall det är möjligt att göra prövning i ett annat ämne som jag sedan kan ersätta idrotten...

      Julia: : Om du har Examensbevis och i beviset har betyg i idrott, då måste du tyvärr höja betyget i just samma kurs, dvs idrott. Om du hade Studiebevis från gymnasiet och... Läs hela svaret
    • A

      Räkna ut snittbetyg?

      Hej! Tror ni att detta är en bra sida för uträkning av snittbetyg? http://www.studentum.se/se/studentum/rakna-ut-betyg/Gy-2011 Vilka sidor använder ni er av annars när ni beräknar någons snittbetyg här på frågasyv.se?

      Mikael: : Hej Anna, Vi använder Räknehjälp som finns på Antagning.se>> Antagning.se är Universitets- och högskoerådets hemsida och det är de bedömningen som Antagning.se gör "på... Läs hela svaret
    • Josefin

      Ha kvar mitt snitt?

      I höst ska jag läsa på komvux, matte 3 för att kunna komma in på en utbildning i Lund. Mitt meritvärde är idag 18,80 och jag undrar vilket betyg är det lägsta jag kan få för att behålla mitt värde?

      Anna: : Hej Josefin, betyg E motsvarar 10.0 betyg D motsvarar 12.5 betyg C motsvarar 15.0 betyg B motsvarar 17.5 betyg A motsvarar 20.0 Du skriver inte om du har några meritpoäng eller hela ditt meritvärde utgörs endast... Läs hela svaret
    • Amoola

      VAD INNEBÄR SNITT?

      Hej! jag slutar första året på gymnasiet och undrar vad snitt innebär? eftersom att många tar de betyg de fått och räknar ut snittet? alltså förstår inte vad syftet eller innebörden är.

      Milla : : Hejsan, "snitt" i betygssammanhang betyder "medel", genomsnittligt betyg. Jag tror de som räknar ut sitt snitt vill uppskatta vad de skulle få i Meritvärde - som används när man konkurrerar om plats på... Läs hela svaret
    • Therese

      Sänker detta program mitt gymnasiesnitt?

      Hej! Jag hittade detta programmet som jag kan läsa; http://www.brvux.se/utbildningar/administrator-distans/ Dock så verkar det som om dessa utbildningar är på gymnasienivå. Jag har redan ett färdigt slutbetyg (examen 2012, vux12 kompletteringar). Jag undrar bara om jag kan läsa den...

      Anna: : Hej Therese! Det är utbildning på gymnasienivå och om du gick den, skulle det inte sänka dina redan satta gymnasiebetyg. Men jag bedömer förutsättningarna för dig att komma in på den här utbildningen som väldigt... Läs hela svaret
    • mansoora

      hur räkna man gymnasie snitt?

      hej! jag vill veta hur räkna man snitt i gymnasiet? och hur mycket komma troligen få en elev som har haft 270 p i grundskolan.

      Milla : : Hej Mansoora! På gymnasiet räknar man in betyg från alla årskurser, inte bara betyg i sista kursen. Här är det stor skillnad från grundskolan. På gymnasiet läser man 2500 poäng för att få examen. Om man läser fler kurser... Läs hela svaret
    • Ayaat

      Merit och betyg i gymnasiet?

      Hej! Jag undrar vad skillnaden är mellan hur man räknar merit poäng i gymnasiet och i grundskolan. Vad är meritpoäng och snitt? Vad menas med att man får t.ex. 100 poäng om man läser en kurs. Förstår inte riktigt det systemet. Tack på förhand .

      Anna: : Hej Ayaat, det är stor skillnad hur man räknar poäng på grundskolan och på gymnasiet. Den största av de alla är kanske följande: på gymnasiet är det ALLA KURSER som bidrar till vad Meritvärde blir /och med det konkurrenskraft i... Läs hela svaret
    • Sofia

      Kan ni förklara begrepp som snitt, meritpoäng, högskolepoäng?

      Hej! Jag känner mig osäker på olika begrepp som snitt, meritpoäng, högskolepoäng osv. Vilka begrepp ska man kunna? Ingen har någonsin förklarat detta för mig utan folk runt om mig bara nämner det och jag känner mig dum som inte förstår det helt och hållet.. Hur räknar man snitt? Vad är...

      Milla : : Hej Sofia, om du får minst betyg E i Engelska 7, får du 1,0 poäng för den kursen - i Merit, som läggs ovanpå ditt Jämförelsetal. För steg 3 och 4 i Spanska för du sammanlagt 1,5 i Meritpoäng - i... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga