Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'studievägledare på lärarutbildningen' (32 st.)
-
KPU utbildning?
Hej, Jag har en fråga om man skulle läsa KPU f-3 och få behörighet till svenska, engelska och so utifrån sina tidigare studier. Hur skiljer det sig mot Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,...
Hej!svar ang.lärarutbildningar och lärarbehörigheter får du bäst av de som är experter på just det område och det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och... Läs hela svaret -
Speciallärare, vilken utbildning ska jag välja först?
Hej! Kan jag plugga till speciallärare om jag först utbildar mig till grundlärare för fritidshem 180hp, eller krävs det alt. är det bättre med en annan lärarexamen med högre hp, till exempel grundlärare 4-6 på 240 HP. Jag vet att det...
Hej!Det vi vet om yrket Speciallärare berättar vi i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/speciallarareFör att bli behörig Speciallärare behöver man få ut... Läs hela svaret -
Plugga vidare till behörig lågstadielärare?
Jag jobbar idag i förskoleklass sedan 5 år tillbaka, har i grunden utbildning till förskollärare, 240hp. Jag önskar nu att jobba som behörig lärare i åk 1-3, vilken väg ska jag ta? Kan jag tillgodoräkna något från min 3,5...
Hej,jag vill hänvisa dig till studievägledare på lärarhögskolorna. Detta för att du ska få rätt svar på dina frågor. Som allmän studievägledare (ej... Läs hela svaret -
litteraturkandidat kombinerat med lärarutbildning?
Hej! Nästa år kommer jag ha läst klart min utbildning och ha kandidat i litteraturvetenskap. Jag har blivit sugen på att bli litteraturlärare på gymnasienivå. Vet att gymnasielärare vanligtvis ligger runt 5 år utbildning, men om jag redan har...
Hejsan,jämför vilka kurser som ingår i din utbildning som leder till kandidat i litteraturvetenskap med de kurser som ingår i det ämneslärarprogrammet som du skulle vilja... Läs hela svaret -
Hur får man den bredast Lärarutbildningen?
Hej hur får man en sådan bred lärarutbildning som möjligt, så snabbt som möjligt. Med mina betyg just nu så borde jag ta gymnasieexamen men vet inte riktigt vilken behörighet jag har eftersom jag har F i Matematik 3c och Fysik 1a, går linjen...
Hej,svar på frågan om examensbevis för dig: om du endast får F i matte 3c och fysik1a, kurserna som sammanlagt går ut på 250 poäng, och du får godkända betyg i alla... Läs hela svaret -
Ämneslärarkombination?
Hej! Jag studerar till ämneslärare och har ingångsämne svenska som andraspråk. Ska snart välja ett andra ämne och har funderat på att välja psykologi. Kommer ämneskombinationen SVA och psykologi vara attraktiv på arbetsmarknaden? Har...
Hej,jo, det kan vara svårare att få en heltidstjänst som lärare (om det är det man vill) med vissa ämneskombinationer men det är mer eller mindre en "gissningslek" att försöka... Läs hela svaret -
byta från lärare i f-3 till 4-6?
Hej! Jag undrar hur enkelt det är att bli behörig till att undervisa som lärare i åk 4-6 om man är utbildad i f-3? Jag ska välja utbildning och står mellan dessa två val och är orolig att jag kommer ångra mig om jag väljer det ena...
Hej,du får gärna ställa din fråga till studievägledare som jobbar på lärarhögskolorna för att det är de som är experter på lärarutbildningar. Min... Läs hela svaret -
Motsvarar Grundlärarutbildning LÄRAREXAMEN?
Hej, Jag skulle söka Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot fritidshem, erfarenhetsbaserad. Det är 150 HP och på distans. Skulle fråga motsvarar den här utbildningen lärarexamen? Jag skulle fortsätta utbilda mig som...
Hej,en utbildning du nämner i din fråga skriver på sin hemsida (bland annat) följande:Examensbenämning:Grundlärarexamen med interkulturell profil med inriktning mot arbete i... Läs hela svaret -
Gå från grundskollärare till ämneslärare?
Hej! Jag studerar just nu till grundskollärare F-3 och undrar hur man skulle gå tillväga för att senare vidareutbilda sig till ämneslärare i matte och NO? Måste man läsa om en hel lärarutbildning eller kan man gå en specifik utbildning,...
Hej,du får bäst svar på din fråga av studievägledare som jobbar på lärarhögskolorna. Lärarutbildningar är en "komplicerad fråga"... det sker... Läs hela svaret -
Kan jag som lärare i högstadiet bli behörig att undervisa i gymnasiet?
Hej! Jag ska söka ämneslärarprogrammet inriktning högstadiet 7-9. Jag har förstått att man blir behörig att undervisa även i åk 4-6 vilket ju öppnar upp möjligheter på arbetsmarknaden ännu mer, men min fråga är: om...
Hej!"behörig lärare" i Sverige är hen med Lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i vissa ämnen på vissa... Läs hela svaret -
lägga till företagsekonomi när jag ansöker om lärarlegitimation?
Hej, Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi. Jag har snart läst färdigt yrkeslärarprogrammet, 90 p. Där jag blir behörig att undervisa på vård-och omsogsprogrammet och Barn och fritid på gymnasiet och vuxenutbildning. Kan jag även bli...
Hej,det är skolverket som utfärdar läralegitimationer och de som är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter är studievägledare... Läs hela svaret -
Lärare med kandidat i pedagogik?
Hej! Jag läser nu ett beteendevetenskapligt program som resulterar i en kandidatexamen i pedagogik (90 hp). Om jag skulle vilja bli lärare kan jag då komplettera med att läsa andra ämnen som jag vill undervisa i tex på gymnasiet? Jag menar alltså om jag...
Hej Jennifer,en gymnasielärare brukar ha 120 hp i sitt första undervisningsämne och 90 hp - i sitt andra (bi-ämne). Vad gäller om du skulle kunna ta ut lärarexamen, så måste jag... Läs hela svaret -
Vad krävs för att bli en programmeringslärare?
Jag studerar ämneslärarprogrammet för Gymnasieskolan, vilket kräver två ämnen. Utöver det vill jag även bli en programmeringslärare och har läst, samt kommer att läsa programmeringskurser vid sidan av lärarstudierna. Finns det...
Hej Fredrik,det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer i frågor om lärarleg. Vad jag som Allmän studievägledare kan säga (inte expert... Läs hela svaret -
Kan man jobba i 6 års om man pluggar förskolelärare?
Jag har sökt till förskolelärare på Stockholms universitet och undrar om man bara kommer kunna jobba på en förskola efteråt? Eller kommer man kunna jobba på 6års i grundskolan? Har även sökt Grundlärarprogrammet med inriktning...
Hej Ida,inom forskollärarprogram brukar möjlighet finnas att välja några kurser (inom programmet) som ger behörighet att i något eller några få ämnen... Läs hela svaret -
Kan förskollärare sadla om till idrottslärare?
Hej, Vilka möjligheter finns det som legitimerad förskollärare att sadla om till idrottslärare dvs. på vilka olika sätt kan man göra det?
Hej Linda,det bästa svaret på den frågan som du ställer här nu, får du från studievägledare på lärarhögskolorna.Som en allmän... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga