Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31928 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'statsvetare' (14 st.)
Hej! Jag tog studenten 2023 och tänker först nu att jag ska plugga vidare i höst. Problemet är att jag inte vet alls vad jag vill plugga till. Jag har alltid varit intresserad av historia, språk och SO ämnen i allmänhet men har också märkt att...
Milla : :
Hej, Att välja utbildning och yrkesbana är ett stort beslut och det är klokt att noggrant överväga dina alternativ. Jag ska nu försöka att besvara de frågorna som du har... Läs hela svaret
Hej ! jag läser mitt första år på Statsvetare programmet och funderar över sommaren , jag vill gärna jobba med något inom min utbildning. jag vill göra min praktik i Regeringskansliet , och vill skapa mig lite kunskap och erfarenhet innan dess. Vilka...
Anna: :
Hej Hamdi!Jag råder dig ställa din fråga till studievägledare på din institution. Hen jobbar direkt med frågor som rör din utbildning och kan tusen ggr mer om just... Läs hela svaret
Hej! Jag är intresserad av programmen i min rubrik, undrar dock vad främsta skillnaden med programmen är och om något av jobben leder till fler jobb inom offentlig sektor osv. Kan ni svara på det? Med vänlig hälsning, Emma
Anna: :
Hej Emma,det bästa rådet jag kan ge dig är att du läser noga allt som står på utbildningarnas egna webbplatser; att du jämför innehåll (kurser... Läs hela svaret
Hej, jag undrar om det är någon skillnad på statsvetare och statsvetenskap. Så som jag uppfattat det behövs det matte 2b för att kunna läsa till statsvetare. Men matte 3b för att läsa statsvetenskap, vad är skillnaderna. Vila program kan...
Anna: :
Hej Sara,högskoleprogram med liknande (och ibland även med identiska) namn kan ha olika behörighetskrav. Det gäller att titta på vad just det programmet ställer... Läs hela svaret
Hej! Jag förstår att ’Paralegal’ är en relativt ny yrkesroll samt utbildning i Sverige. Det finns ett antal Yrkeshögskolor som har en utbildning till just det. Jag undrar om man kan utbilda sig till ’Paralegal’ på annat sätt, till...
Milla : :
Hej Johanna!Förutom Paralegal finns också en "liknande yrke" IP-paralegal och det fanns förut yrkeshögskoleutbildningar till IP-paralegal. Nu kan jag inte se att det kommer starta ngn sådan... Läs hela svaret
Hej! Finns praktik som kurs hos något universitet i Sverige som man kan söka om man enbart har läst kurser och inte ett färdigt program. Jag kommer att skriva min kandidat examen inom statsvetenskap om det är en nödvändig information.
Mikael: :
Hej, praktik kan ingå i högskoleprogrammen. Det är inte i alla program som praktik ingår. Jag känner inte till möjlighet att söka "praktik som kurs" hos... Läs hela svaret
Hej! Har försökt att förstå skillnaden mellan lite olika utbildningar men förstår inte riktigt vad som skiljer dem åt. Vad skiljer de olika utbildningarna: Kandidatprogram i praktisk filosofi, politik och ekonomi 180 högskolepoäng, Lunds...
Anna: :
Hej Ebba!
en viktig skillnad är att programmen ges på Olika orter. Med den svåra bostadssituationen, som råder i Sverige nu, år 2020, kan det vara viktigt att tänka om man har... Läs hela svaret
Hej! Fråga 1 --> Jag velar mellan offentlig förvaltning och personalvetare i Örebro. Självklart är de olika eftersom personal leder till arbeten inom personalområdet, men... Jag undrar om man läser personal, kan man få liknande jobb (utöver...
Mikael: :
Hej!
Jag vill börja svara på Fråga 3 --> Vad kan man studera för vidareutbildningar efter personalvetar?- Egentligen kan man inte svara; detta för att utbildningsutbud... Läs hela svaret
Hej!
Jag har blivit antagen till Nationalekonomi och Statsvetenskap (Kandidatprogram) men undrar i fall jag läser det, har jag möjligheten att i framtiden jobba som 1)revisor *antingen inom företag eller på andra ställen*, 2)inom banken (bankman) eller liknande? Därför att enligt de kurserna...
Liselotte: :
Hej,
det är rätt svårt, kanske omöjligt, att svara på din fråga. Jag ska förklara varför. Kika på Reglerade yrken>> - det är inom dem som... Läs hela svaret
Hej!
Jag läser på Samhällsplanerarprogrammet där kurserna består av kulturgeografi, statsvetenskap och sociologi. Därefter väljer man själv vilket ämne man vill fördjupa sig inom och ha som sitt huvudämne, vilket leder till en kandidatexamen i sociologi, kulturgeografi eller...
Peter: :
Hej,
kika gärna på https://www.framtid.se/yrke/beslutsfattare-migrationsverket där det förklaras vilken utbildning som kan be jobb som beslutsfattare på Migrationsverket.Det... Läs hela svaret
hej!
jag är sugen på att plugga till våren. jag har sökt några kurser och program. jag vill gärna jobba med socialarbete. men mina betyg räcker inte så högt så jag funderar på att läsa fristående kurser. men jag har svårt att välja mellan statsvetare eller beteendevetaren. vilka av de två är...
Anna: :
Hej Julia, du skriver att du vill jobba med socialt arbete. Men du nämner också statsvetare och beteendevetare i din fråga.
Beteendevetare ligger mycket närmare "socialt arbete" än Statsvetare... Läs hela svaret
Hej, som rubriken lyder. Vad kan man egentligen bli om man pluggar statsvetenskap eller liknande? Har kommit in på statsvetare som reserv, och funderar på att hoppa av tekniskt basår nu för hösten.
Finns det några bra betalda jobb om man är färdigutbildad statsvetare? Finns det jobb...
Julia: :
Som utbildad statsvetare kan man till exempel arbeta som Utredare>>, Handläggare>> inom stat och... Läs hela svaret
Hej
Nästa år ska jag söka en högskoleutbildning men jag är osäker på vilken som blir bäst. Jag har varit intresserad av statsvetenskap och jag vet att man kan jobba inom många områden efteråt. Men i det senaste har jag funderat mer på rättsvetenskap.
Jag är intresserad av att jobba inom...
Anna: :
Hej Anna,
du får gärna kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se i första hand på Rättsvetare>> men även på andra, eftersom det är många olika yrken som... Läs hela svaret
Jag är intresserad av att jobba inom HR och/eller med arbetsrättsliga frågor. Helst skulle jag vilja läsa till statsvetare och därefter lägga till en magister inom ledarskap och organisation för att gå vidare med en master inom hälsa och välfärd med inriktning arbetsliv. Är detta en bra plan för...
Milla : :
hej Mollie!
ja! jag tycker att det är en mycket bra (genomtänkt) pIan, som du har kommit på.
LYCKA TILL!
Milla SYV