Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31889 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'rättsvetenskap' (13 st.)
Hej! Jag ska läsa rättsvetenskap med internationell och digital inriktning på örebro universitet. Jag undrar hur möjligheterna är för att jobba som jurist inom ett företag eller bank efter. Alltså vill jag inte jobba inom domstolen, utan mer med...
Milla : :
Hej,jag är allmän studievägledare, alltså "expert på alla yrken och alla utbildningar" vilket är ju omöjligt att vara. Utifrån information i... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vad skillnaden är med programmen offentlig förvaltning och ledning samt internationell rättsvetare? Jag tänker arbetsmässigt för när jag läser om dem så verkar de ganska lika i val av yrken...? Mvh
Milla : :
Hej!Programmen du nämner i din fråga, Offentlig Förvaltning och Ledning samt Internationell Rättsvetare, har viss överlappning men de har också klara skillnader,... Läs hela svaret
Hej! Jag har under en tid tillbaka varit intresserad av att börja läsa Juristprogrammet nästa höst. Jag har dock inte jättebra betyg för att komma in och heller inte högskoleprovets resultat om man ser till antagningsstatistik. Hur tycker ni jag ska...
Peter: :
Hej Moa,
många (men inte alla) yrken inom Juridik, kräver juristexamen. T.ex kan man utbilda sig till Paralegal, juridisk assistent - inom yrkeshögskola.Om yrket Paralegal var god se... Läs hela svaret
Hej! Jag är 18 år gammal och har precis tagit studenten i år. På gymnasiet läste jag ekonomi med inriktning ekonomi men har alltid haft ett stort intresse utav juridik, både i skolan & på fritiden. Mitt största mål i livet är att bli...
Anna: :
Hej!Inom yrkeshögskola finns blana annat utbildningar till Paralegal/Juridisk assistent och till IP-paralegal. Men även andra utbildningar kan innehålla rätt mycket studier inom... Läs hela svaret
Hej,
Jag vill jobba som handläggare i EU:s förvaltning eller handläggare inom utrikespolitik i EU.
Jag är även intresserad av yrken inom språk eller översättning i EU.
Jag är intresserad av de flesta jobb inom internationella samarbeten, men mitt förstahandsval skulle vara jobb inom...
Julia: :
Hej Sandra, en svår fråga du ställer.Det finns inte ngt klart svar att ge... Kika på framtid.se/yrke/eu-jobb - de jobben du är "ute efter" är mycket eftertraktade med mycket tuff konkurrens och... Läs hela svaret
Hej! Jag började paralegal utbildningen en månad sedan, men jag skulle vilja ha en bredare utbildning också. Jag fick nu veta att man kan utbilda sig till rättsvetare. Jag skulle vilja starta utbildningen nu under våren. Min fråga/frågor är...
Mikael: :
Hej,på våren startar mindre antal utbildningar. De flesta utbildningar börjar på hösten - så är det i alla fall i Sverige.Det programmet på högskolenivå som... Läs hela svaret
Hej,
Jag funderar nu på vad jag ska välja för program på grundnivå. Jag skulle vara intresserad av i framtiden få anställning hos arbetsgivare som FN eller UD, men förstår att konkurrensen är väldigt hård.
Rent innehållsmässigt är jag intresserad av något som liknar detta:...
Daniel: :
Hej Maria;anställning hos arbetsgivare som FN eller UD beror även på vilka språkkunskaper du kommer att ha; de kan mycket väl prioritera sökande som kan "de... Läs hela svaret
Hej! Jag tog studenten från samhällsprogrammet 2018 och mitt mål är att komma in på juristprogrammet vars meritpoäng är högt. Jag gick ut med höga betyg, 20 st A, men mitt problem är att resten av mina betyg är låga. Jag har nu...
Julia: :
Hej Maja,om du har Examensbevis - alltså "fullständig gymnasiekompetens", måste du för att höja meritvärde, Höja betyg i de kurser som ingår i ditt examensbevis. Men i matte: om... Läs hela svaret
Hejsan. Mitt namn är Hampus och jag en snabb fråga angående en kandidat i rättsvetenskap. Om man går Juristprogrammet så kan man välja efter 3 år att ta ut en kandidat i rättsvetenskap istället för att gå klart hela utbildningen och ta ut en juristexamen. Min fråga är om det finns någon...
Anna: :
Det är en fråga som är mycket svårt, kanske omöjligt, att ge svar på. Ingen sådan ordinarie utbildningsväg finns men om det då det blir aktuellt, finns ledig plats... Läs hela svaret
Hej!
Har nyligen tagit studenten och har fått se och räknat ut mitt meritvärde. Har 15.67, och har sökt till många juridiska ämnen till universitet. Min fråga är om det finns någon chans att jag kommer komma in på ex, jurist linjen, socionomprogrammet eller typ det rättsvetenskapliga programmet.
Anna: :
Hej Sara,du skriver inte om du har ett giltigt resultat på HP, högskoleprovet. Om ja - kommer du även konkurrera i HP-urvalsgruppen, alltså får en extra-chans, bortsett från hur höga betyg du... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu sista året på gymnasiet och vet inte direkt vad jag vill plugga vidare till, men jag har varit intresserad av lagar på sistone och tänkte att jag kanske ska välja rättsvetenskapliga programmet (kandidatexamen). Men problemet är att...
Daniel: :
hejsan,
ska försöka svara på dina frågor;1) för att komma in på juristprogrammet, måste man vara behörig och konkurrera om plats på juristprogrammet "på vanligt... Läs hela svaret
Kan man ta ut en Kandidatexamen med huvudämne Juridik? Alltså inte en Juristexamen eller ett "Kandidatprogram i Rättsvetenskap" som redan finns. Det jag är ute efter är om det går att läsa fristående kurser i 180hp, minst 90hp inom Juridik, och sätta ihop en Kandidatexamen med huvudämne Juridik?
Julia: :
Hej Simon,vi har varit i kontakt med UHR; Universitets- och Högskolerådet och fick följande svar, när vi ställde din fråga till... Läs hela svaret
Hej
Nästa år ska jag söka en högskoleutbildning men jag är osäker på vilken som blir bäst. Jag har varit intresserad av statsvetenskap och jag vet att man kan jobba inom många områden efteråt. Men i det senaste har jag funderat mer på rättsvetenskap.
Jag är intresserad av att jobba inom...
Anna: :
Hej Anna,
du får gärna kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se i första hand på Rättsvetare>> men även på andra, eftersom det är många olika yrken som... Läs hela svaret