Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31888 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'juristexamen' (20 st.)
Om man är polis och vill bli advokat, finns det en genväg eller måste man gå den långa vägen gällande utbildning? Samma sak om man är polis och vill bli åklagare?
Milla : :
Hej,i Sverige måste både Advokat och Åklagare ha (i grunden) examen från juristprogrammet. Kika gärna på yrkespresentationerna yrke/advokat och yrke/åklagare --... Läs hela svaret
Hej,
Jag vill gärna jobba utomlands och jag tar examen med en svensk juristexamen nästa år.
Jag vet att det skiljer sig åt beroende på land men jag vill helst arbeta inom EU specifikt en institution eller liknande. Jag tog även en termin utomlands på ett universitet utomlands där jag har...
Milla : :
Hej,jag kan tyvärr inte svara på din fråga. tips!- fråga arbetsgivare för vilka du i framtiden vill arbeta;- se i annonser om lediga jobb vilka kvalifikationer som... Läs hela svaret
Hej, jag heter Filippa och undrar om ni skulle kunna svara på några frågor angående att plugga vidare till affärsjurist eller ekonom. Vart finns affärsjurist linjen? Skillnaden mellan affärsjurist linjen och vanlig jurist linjen? Kan man bli...
Milla : :
Hejsan,börja med att kika på framtid.se/yrke/affarsjurist och Framtid.se/yrke/ekonomBåda yrken i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får anställa med vilken... Läs hela svaret
Typ alla jobb i form av handläggning jag söker står det krav juristexamen. Jag hat inte poäng nog att söka jurist. Finns det någon annan liknande utbildning som ger möjlighet till jobb med liknande utbildning? Rättsvetenskap är för...
Milla : :
Hej,inom vissa yrken är juristexamen ett krav men inom väldigt många andra kan arbetsgivare ha ett Önskemål om att man har juristexamen men arbetsgivare kan anställa även utan... Läs hela svaret
Jag tar snart examen från min kandidat LLB International and European Law (Nederländerna) och ska i September börja min magister LLM Law and Finance (Amsterdam). Jag undrar om dessa program kommer kunna hjälpa mig till att bli jurist eller om jag bara blir fast med att...
Milla : :
Hej,så vitt jag vet, gäller, i Sverige, följande: vem som helst får kalla sig jurist och även starta en juridisk byrå. Det finns inte heller några... Läs hela svaret
Hej, jag är en student som läser offentlig förvaltning i göteborgs universitet, jag vill bli beredningsjurist men vet inte om jag har denna behörighet efter att jag har läst detta program. Jag har också sökt på ett annat program som heter...
Julia: :
Hej!På domstol.se/om-sveriges-domstolar/jobba-hos-oss/att-jobba-i-sveriges-domstolar/yrken-i-sveriges-domstolar/beredningsjurist/läser vi bl.a följande: "Du som har en juridisk examen kan jobba som beredningsjurist i... Läs hela svaret
Hej, jag tänkte söka till Juristprogrammet till hösten då det är det jag känner skulle passa mig bäst. En sak som dock gör mig osäker på valet är att jag vill kunna jobba utomlands i framtiden, om jag någon gång skulle vilja...
Julia: :
Hej Nora. Lagar skiljer sig åt i olika länder. Och för att i ett annat land arbeta med juridiska frågor (alltså inte i det landet där man gick den juridiska utbildningen) är ingen... Läs hela svaret
Bedömning mot svensk högskoleutbildning är att min utbildning motsvarar juristexamen. Jag behöver information om studievägar och möjligheten att tillgodoräkna mig tidigare studier. Jag läste om att man räknar ut meritpoänger av examen och...
Peter: :
Hej Martina!Notarie är inget, i traditionell bemärkelse, yrke. Notarie - är en betald del av en tjänstemannautbildning som man kan antas till efter att ha avlagt en... Läs hela svaret
Hej! Jag ligger verkligen på håret för att inte komma in på någon juristutbildning då min förra syv tyvärr inte berättade för mig att jag med min dyskalkyli kunde byta ut matte3b till engelska 7. Är inte underkänd i något...
Liselotte: :
Hej Lilian,man kan tyvärr inte få ut juristexamen på annat sätt än genom att läsa juristprogrammet (i alla fall vad vi känner till nu...). Du får gärna... Läs hela svaret
Hej,
Jag funderar nu på vad jag ska välja för program på grundnivå. Jag skulle vara intresserad av i framtiden få anställning hos arbetsgivare som FN eller UD, men förstår att konkurrensen är väldigt hård.
Rent innehållsmässigt är jag intresserad av något som liknar detta:...
Daniel: :
Hej Maria;anställning hos arbetsgivare som FN eller UD beror även på vilka språkkunskaper du kommer att ha; de kan mycket väl prioritera sökande som kan "de... Läs hela svaret
Hej, jag ska snart välja gymnasie och jag har några funderingar över hur jag kan lättast bli advokat efter gymnasieutbildningen. Jag vill antingen läsa Samhällsprogrammet med inriktning Samhällsvetenskap eller IB programmet (om jag vill då bli advokat utomlands). Kan man vara mindre behörig av...
Mikael: :
Hej Nargis,i Sverige ställs det inga krav på att ha läst juridik innan man kommer in på juristprogrammet, som är 4,5 årigt program på universitetet. Det spelar, alltså - för... Läs hela svaret
Hejsan. Mitt namn är Hampus och jag en snabb fråga angående en kandidat i rättsvetenskap. Om man går Juristprogrammet så kan man välja efter 3 år att ta ut en kandidat i rättsvetenskap istället för att gå klart hela utbildningen och ta ut en juristexamen. Min fråga är om det finns någon...
Anna: :
Det är en fråga som är mycket svårt, kanske omöjligt, att ge svar på. Ingen sådan ordinarie utbildningsväg finns men om det då det blir aktuellt, finns ledig plats... Läs hela svaret
Jag undrar hur svårt det är att arbeta som jurist/advokat i Turkiet om man har en svensk juristexamen. Finns det någon slags komplettering som man kan göra i sådana fall?
Anna: :
Hej Meriam,det är myndigheter i Turkiet som får bestämma vilken utbildning och övriga kvalifikationer som krävs för att arbeta som jurist/advokat i Turkuet. Oftast... Läs hela svaret
Hej!
Jag tänkte plugga fristående kurser inom juridik i vår som ingår i juristprogrammet.(Jag vet att man inte kan få juristexamen om man läser fristående kurser).
Under tiden jag pluggar fristående kurser vill jag göra högskoleprovet för att komma in på juristprogrammet. Jag undrar när man...
Mikael: :
Det blir inte lättare att Komma in på juristprogrammet om man har läst högskolekurser ... Så om målet är att komma in på juristprogrammet kanske är det bättre att satsa på... Läs hela svaret
Är en 18 åring som vill läsa juridik, går i en restaurangskola, jag undrar därför vilka ämnen jag bör lägga till nu sista året för att ha chans att Kunna söka det programmet?